Lagändringen baserar sig på regeringsprogrammet och ska förbättra boendeförhållandena för studerande och unga genom att antalet bostäder med skäliga boendekostnader i tillväxtcentrumen ökar.

”Det är väldigt svårt att hitta förmånliga bostäder i de stora städerna, det märker framför allt nya studerande som inleder sina studier på hösten. Jag önskar att höjningen av investeringsunderstödet ska underlätta bostadssituationen för studerande och unga i och med att utbudet av bostäder med skäliga boendekostnader utökas och man också ser till att bostäderna är i bättre skick. När det är lätt att hitta ett hem och boendekostnaderna är skäliga går det bättre att koncentrera sig på studierna och livet i övrigt”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Ökningen av antalet student- och ungdomsbostäder med skäliga boendekostnader stöder självständigt boende och bättre boendeförhållanden och levnadsstandard för studerande och unga, samtidigt som det också förebygger marginalisering. När studerande bor i studentbostäder som är förmånligare är fritt finansierade bostäder minskar deras behov av att arbeta vid sidan av studierna, vilket också gör det lättare att slutföra studierna inom utsatt tid.

Att stödja produktionen av student- och ungdomsbostäder förbättrar också på allmänt plan hyresbostadssituationen i tillväxtcentrumen i och med att flera fritt finansierade hyresbostäder blir tillgängliga för t.ex. personer i arbetslivet.

Det understöd som beviljas för student- och ungdomsbostäder omfattas av den lägsta stödklassen för investeringsunderstöd för grupper med särskilda behov. I de bostäder som hör till denna stödklass genomförs inga speciallösningar i fråga om utrymmen och utrustning, men understöd beviljas för att de boendes bostadsförhållanden är utmanande och deras inkomster exceptionellt låga. Investeringsunderstöden beviljas av statens bostadsfonds medel. Riksdagen bestämmer årligen det totala stödbeloppet i samband med statsbudgeten. Den höjning av understödet som nu föreslås görs inom ramen för den gällande understödsfullmakten i form av en omfördelning av understöden.

Ändringen träder i kraft den 1 november – gäller också projektansökningar som redan är anhängiga

Lagändringen avses träda i kraft den 1 november. Från och med det datumet ska Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) fatta stödbeslut enligt den högre stödprocenten.

Enligt förslaget ska högre understöd också kunna beviljas bostadsprojekt vars ansökan redan behandlas av ARA vid den tidpunkt lagändringen träder i kraft, men där inget beslut ännu har fattats. På detta sätt säkerställs att alla som ansöker om understöd behandlas jämlikt och att stödprocessen löper smidigt.

Mer information

Ville Koponen, lagstiftningsråd, tfn 0295 250 132, ville.koponen@ym.fi

Timo Juurikkala, ministerns specialmedarbetare, tfn 040 555 4013, timo.juurikkala@ym.fi

Avsikten är att med hjälp av metoden för beräkning av byggnaders klimatavtryck göra det lättare att sänka byggnaders klimatpåverkan. Metoden omfattar byggnadens hela livscykel, allt från framställningen av byggprodukter till transporter och arbetet på byggarbetsplatser, användning och reparationer samt rivning och återvinning i slutet av livscykeln.

Testningen av metoden utgör en del av den färdplan för koldioxidsnålt byggande som miljöministeriet offentliggjorde 2017 och som har som mål att beräkningen av byggnaders klimatavtryck ska integreras i den styrning som utövas genom lagstiftning. Enligt 2019 års regeringsprogram ska genomförandet av färdplanen för koldioxidsnålt byggande påskyndas – målet är att styrning genom lagstiftning kan tillämpas i mitten av 2020-talet.

Det första utkastet till beräkningsmetod utvecklades i samarbete med experter i byggbranschen och sändes på remiss i slutet av 2018. Metoden har preciserats och modifierats utifrån de kommentarer som lämnades i samband med remissbehandlingen, och under den testperiod som nu inleds kommer det att samlas in ytterligare erfarenheter som utgör grund för beredningen och testningen av nästa version.

Efter remissbehandlingen modifierades beräkningsmetoden framför allt när det gäller beaktandet av den målsatta användningstiden för byggnaden, nyttan med överskott av förnybar energi och olika energiformers emissionsfaktorer.

“Vi önskar att olika slags byggprojekt deltar i testningen. Såväl nybyggnads- som reparationsprojekt är välkomna, likaså byggnader av olika storlek. Byggnadsprojekteringen bör dock vara så långt hunnen att man i stora drag vet vilka material som kommer att användas i byggnaden,” berättar Matti Kuittinen, specialsakkunnig vid miljöministeriet.

Stöd och rådgivning i testningen

För testningen av metoden för beräkning av byggnaders klimatavtryck erbjuds finansiellt stöd. Ansökningar kan lämnas in elektroniskt fram till den 30 september 2019 (www.elinkaarilaskenta.fi). Ansökningsomgången inleds den 30 augusti 2019.

Green Building Council Finland tillhandahåller också rådgivning, som kan anlitas av såväl offentliga som privata aktörer. Green Building Council Finland är en icke-vinstdrivande förening som främjar hållbar utveckling i fastighets- och byggbranschen.

“Vi vill för vår del bidra till att kunskaperna om koldioxidsnålt byggande förbättras i Finland. Under testperioden erbjuder vi rådgivning på webben, per telefon och i form av workshoppar,” berättar Lauri Tähtinen, äldre sakkunnig vid Green Building Council Finland.

Parallellt med testningen av metoden inleds också arbetet med att ta fram en nationell utsläppsdatabas, och för detta arbete svarar Finlands miljöcentral.

“När metoden för beräkning av byggnaders klimatavtryck efter testfasen börjar tillämpas i praktiken krävs det tillförlitlig information som producerats på ett genomskinligt sätt och som kan användas som grund för beräkningen,” säger Janne Pesu, specialsakkunnig vid Finlands miljöcentral.

Databasen, som ska innehålla utsläppsdata om byggnadsmaterial, byggande, transporter och avfallshantering, kommer att tas fram i samarbete med byggbranschen. Målet är att en första version av databasen ska färdigställas under 2020.

Mer information

Matti Kuittinen
specialsakkunnig
miljöministeriet
0295 250 268
matti.kuittinen@ym.fi

Lauri Tähtinen
äldre sakkunnig
Green Building Council Finland
040 486 5400
lauri.tahtinen@figbc.fi

Janne Pesu
specialsakkunnig
Finlands miljöcentral
0295 251 405
janne.pesu@ymparisto.fi