Lagen utgör ett led i genomförandet av en ändring av direktivet om byggnaders energiprestanda.

”Det står klart att det måste finnas fler laddningsstationer för elbilar för att fler ska kunna ta i bruk en sådan bil. Därför har vi i ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik föreslagit att antalet laddningsstationer ska ökas betydligt. Elektrifieringen av trafiken har en viktig roll när det gäller att göra Finland klimatneutralt före 2035″, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

”Vi bör öka andelen bilar med låga utsläpp och nollutsläpp i bilbeståndet, till exempel elbilar, för att klimatmålen för vägtrafiken ska uppnås. Utöver de laddningsstationer som är tillgängliga för allmänheten är det med tanke på elektrifieringen av trafiken viktigt att det finns tillgång till laddningsstationer i anslutning till bostadsbyggnader och arbetsplatser”, säger kommunikationsminister Sanna Marin.

Författningarna i lagutkastet beräknas leda till att det i Finland byggs ca 171 000 laddningsstationer fram till 2030 och att ca 621 000 parkeringsplatser får beredskap för laddning. Beredskap för laddning avser att parkeringsplatsen förses med rörledningar eller kablar så att en laddningsstation kan installeras senare.

Ökad beredskap för laddning och fler laddningsstationer i anslutning till nya och befintliga byggnader

I lagutkastet föreslås att alla nya bostadshus eller bostadshus som genomgår större renoveringar och som har fler än 4 parkeringsplatser ska förses med beredskap för laddning av elbilar på varje parkeringsplats. Samma krav gäller också parkeringshus i anslutning till bostadshus. Byggnadens ägare ska ge en invånare tillgång till en laddningsstation.

I fråga om nya byggnader eller byggnader som ska genomgå större renoveringar och som används för annat ändamål än boende föreslås följande skyldigheter: Om det finns fler än 10 parkeringsplatser, ska det installeras beredskap för laddning för minst hälften av parkeringsplatserna. Dessutom ska det installeras minst en laddningsstation. Om det finns fler än 20 parkeringsplatser, ska beredskap för laddning installeras för minst hälften av parkeringsplatserna och en laddningsstation för minst 10 procent av platserna.

Det föreslås att skyldigheterna i fråga om nya byggnader och omfattande renoveringar ska tillämpas från och med 2021.

Före 2025 ska det i alla byggnader som inte används för boende och som har fler än 20 parkeringsplatser installeras en laddningsstation för elbilar för minst 10 procent av parkeringsplatserna.

Det föreslås att alla laddningsstationer ska vara normala eller snabba laddningsstationer. De krav som gäller antalet laddningsstationer ska också kunna uppfyllas i form av laddningsstationer som är tillgängliga för allmänheten och som det föreskrivs om i lagen om distribution av alternativa trafikbränslen.

I samband med remissbehandlingen utreds mer specifikt vilka konsekvenser förpliktelserna i lagutkastet har för små och medelstora företag.

Byggnaders energiprestanda förbättras genom fastighetsautomation

I lagutkastet föreslås att det i stora byggnader som inte används för boende och där den nominella effekten för uppvärmnings- eller luftkonditioneringssystemen överstiger 290 kW ska installeras ett system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning. Systemet ska installeras i befintliga byggnader före 2025, och när det gäller nya byggnader och byggnader som renoveras ska systemet installeras från och med 2021.

Systemet för fastighetsautomation och fastighetsstyrning förbättrar byggnadens energiprestanda bland annat genom att följa och analysera energianvändningen samt genom att lokalisera möjligheter att förbättra byggnadens energiprestanda.

”Det är viktigt att förbättra byggnaders energiprestanda, eftersom det beräknas att byggnaderna står för uppemot 40 procent av den slutliga energiförbrukningen i Finland. Att i högre grad använda system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning i stora byggnader är ett steg i rätt riktning. Utredningar visar att ett sådant system också på lång sikt medför inbesparingar för byggnadens ägare”, berättar minister Mikkonen.

I utkastet till regeringsproposition föreslås att de förpliktelser i direktivet om byggnaders energiprestanda som gäller värme- och luftkonditioneringssystem ska genomföras i Finland genom rådgivningsinsatser på samma sätt som tidigare.

Utlåtanden kan lämnas via webbtjänsten utlåtande.fi fram till den 8 november 2019.

Mer information:

Sari Rapinoja, lagstiftningsråd, miljöministeriet, tfn 0295 250 320, sari.rapinoja@ym.fi

Maarit Haakana, miljöråd, miljöministeriet, tfn 0295 250 069, maarit.haakana@ym.fi (laddningsstationer och beredskap för laddning av elbilar)

Pekka Kalliomäki, byggnadsråd, miljöministeriet, tfn 0295 250 114, pekka.kalliomaki@ym.fi (system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning)

Eleonoora Eilittä, specialsakkunnig, kommunikationsministeriet, tfn 050 309 9189, eleonoora.eilitta@lvm.fi (utsläpp från trafiken)

Timo Juurikkala, minister Krista Mikkonens specialmedarbetare, tfn 040 555 4013, timo.juurikkala@ym.fi

Pirita Ruokonen, minister Sanna Marins specialmedarbetare, tfn 050 911 3099, pirita.ruokonen@lvm.fi

Miljöministeriet ber om utlåtanden om ett utkast till en regeringsproposition som i betydande grad ska öka möjligheterna att ladda elbilar och förbättra byggnaders energiprestanda med hjälp av fastighetsautomation. Enligt miljö- och klimatminister Krista Mikkonen och kommunikationsminister Sanna Marin måste elbilarnas andel öka för att utsläppen från trafiken ska kunna minska. Lagen utgör ett led i genomförandet av en ändring av direktivet om byggnaders energiprestanda.

Det finns fortfarande en klyfta mellan klimatmålen och åtgärderna, vilket också framkom under det klimatmöte som FN:s generalsekreterare stod värd för i New York den 23 september. Målet för klimatkonferensen i Chile i december är att få länderna att förbinda sig till ambitiösa åtgärder. En central förhandlingsfråga som med sannolikhet behandlas under konferensen är reglerna för de så kallade marknadsmekanismerna, alltså hur länderna kan utnyttja de utsläppsminskningsprojekt de genomför i andra länder för att nå sitt eget klimatmål. Parterna nådde inte enighet om dessa regler vid klimatkonferensen i Katowice 2018, då Parisavtalets regelbok förhandlades fram.

”Det är viktigt att reglerna stöder en ambitiös klimatpolitik. EU utgår från att marknadsmekanismerna, när sådana används, bör räknas till godo endast i ett land och att utsläppsminskningarna måste vara bestående. Inga kryphål får tillåtas”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Ministrarna kommer också att diskutera EU:s långsiktiga klimatstrategi. Finland har som mål att länderna under höstens lopp ska nå samförstånd om EU:s mål om nettonollutsläpp 2050.

”Jag har diskuterat strategin med många EU-kolleger och kartlagt vilka faktorer som kan bidra till samförstånd. Miljörådets lägesrapport är viktig när det gäller att identifiera de återstående utmaningarna. En gemensam vision inom EU ger också en viktig signal till det internationella samfundet vid klimatkonferensen i Chile”, säger Mikkonen.

Målet att den cirkulära ekonomin ska utvidgas till nya sektorer

Det andra huvudtemat för mötet är främjande av cirkulär ekonomi inom EU. Finland har berett slutsatser om hur cirkulär ekonomi kan utvidgas från tillverkning av produkter till konsumtion och dessutom nå nya sektorer, såsom textilier, trafik och transport, byggande och mat. Slutsatserna ska godkännas av rådet.

”EU:s konkurrenskraft bör basera sig på hållbarhet: på en begränsning av klimatförändringen och sparsamt, långsiktigt nyttjande av förnybara naturresurser. Därför bör också cirkulär ekonomi utsträckas till att gälla mycket mer än avfallspolitiken. Med hjälp av cirkulär ekonomi kan vi halvera industrins växthusgasutsläpp i EU fram till 2050″, säger minister Mikkonen.

Det är viktigt att stärka den cirkulära ekonomin också för att den biologiska mångfalden ska bevaras. Dagens förbrukning av naturresurser orsakar 90 % av förlusten av biologisk mångfald. Endast 9 % av råvarorna återanvänds eller återvinns.

Övergripande planering av miljöagendan

Ministrarna kommer också att diskutera EU:s åttonde miljöhandlingsprogram, som kommer att styra verksamheten från ingången av 2021. I maj 2019 utvärderade kommissionen det sjunde programmet. Utvärderingen visar att genomförandet av programmet har varit förenat med vissa centrala utmaningar, till exempel när det gäller att integrera miljömålen i andra politikområden och bevara naturkapitalet. Rådet kommer i sina slutsatser att ge sin syn på nästa miljöhandlingsprogram, och kommissionen fortsätter beredningen utifrån dem. Planen är att den nya kommissionen ska utarbeta ett förslag till det åttonde miljöhandlingsprogrammet i början av nästa år.

Ministrarna kommer också i samband med en lunchdiskussion att planera verksamheten för de närmaste åren: temat är rådets strategiska agenda för följande femårsperiod. Finland har bjudit in ordföranden för Europaparlamentets miljöutskott Pascal Canfin till diskussionen.

I Luxemburg deltar minister Mikkonen dessutom i Green Growth Summit som ska diskutera en klimatneutral framtid inom EU. Green Growth Summit för samman representanter för medlemsländerna, EU-institutionerna, företag och forskningsorganisationer.

Mer information

Terhi Lehtonen, minister Mikkonens statssekreterare, tfn +358 295 161 000

Leena Ylä-Mononen, överdirektör, tfn +358 295 250 023 (EU:s långsiktiga klimatstrategi)

Outi Honkatukia, chefsförhandlare, tfn +358 50 341 1758 (EU:s förhandlingsmandat inför klimatkonferensen i Chile)

Taina Nikula, konsultativ tjänsteman, tfn +358 50 305 6945 (cirkulär ekonomi)

Mervi Mattila, specialsakkunnig, tfn +358 295 250 178 (EU:s åttonde miljöhandlingsprogram)

Riikka Lamminmäki, kommunikationschef, tfn +358 50 576 2604 (intervjuförfrågningar)

Fredagen den 4 oktober sammanträder EU:s miljöråd i Luxemburg för att komma överens om EU:s ståndpunkter inför klimatkonferensen COP25 i Santiago de Chile. Ministrarna kommer också att dra upp riktlinjer för hur den cirkulära ekonomin kan främjas ytterligare inom EU. Ordförande för mötet är miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.