NordenBladet —

15.09.2020 kl 09.01Helsingfors
Polisen har slutfört en exceptionellt omfattande förundersökning av en människohandels- och sexualbrottshelhet. Det tog över ett år för polisen att utreda helheten. I samband med utredningen förhördes närmare hundra vittnen, och dessutom hördes över femtio personer per telefon. Polisen informerar om resultaten av förundersökningen, eftersom fallet är samhälleligt betydande och förundersökningen varit föremål för stor medieuppmärksamhet.
Polisen misstänker en över 70-årig man för många brott, där offren enligt förundersökningen är sju kvinnor födda på 1980‒2000-talet. En del målsägande har varit minderåriga när de misstänkta brotten begicks.
De misstänkta brotten inträffade mellan 1.8.2004 och 19.11.2019. Gärningsplatserna är Helsingfors, Esbo, Raseborg, Suonenjoki och Kuopio.
Brottsrubriceringar:

grov människohandel och människohandel
grov våldtäkt
grovt sexuellt utnyttjande av barn
sexuellt utnyttjande
olaga hot

Polisen misstänker: Mannen utnyttjade de unga kvinnornas osäkra tillstånd och beroende ställning
Polisen misstänker att mannen hade träffat flickorna och de unga kvinnorna i Helsingfors och involverat dem i sin teaterverksamhet. Polisen misstänker att mannen lockat målsägandena att besöka och till slut bo hos honom. Polisen misstänker vidare att mannen haft flera bostäder i huvudstadsregionen och till slut en stor bostad i Ekenäs. Dessutom har den brottsmisstänkte haft tillgång till en bostad åtminstone i Kuopio. I bostäderna bodde förutom mannen två kvinnor, som misstänks för medhjälp till människohandel, samt ett varierande antal andra unga kvinnor.
– Enligt förundersökningen misstänker polisen att den brottsmisstänkte genom att utnyttja målsägandenas osäkra tillstånd och beroende ställning ‒ och även genom att utöva påtryckning mot åtminstone en del av målsägandena ‒ har involverat dem i sin verksamhet och inkvarterat dem i olika bostäder för att utsätta dem för sexuellt utnyttjande och/eller tvångsarbete i förhållanden som kränker människovärdet, berättar undersökningsledare, kriminalkommissarie Saara Asmundela.
Osäkert tillstånd syftar på att alla målsägande varit unga vid den aktuella tidpunkten ‒ trots att alla inte varit minderåriga ‒ och att de haft utmaningar i livet redan tidigare, om vilka de har berättat för den brottsmisstänkte, som alltså varit medveten om målsägandenas sårbara ställning. Den beroende ställningen baserar sig bland annat på att målsägandena har varit ekonomiskt och boendemässigt beroende av den brottsmisstänkte. En del av dem har också varit anställda av den brottsmisstänktes förening. Dessutom har den brottsmisstänkte utnyttjat sin ställning som en känd kulturperson.
Polisen misstänker att målsägandena fått uppfattningen att de måste agera enligt den brottsmisstänktes regler och order medan de bott hos honom. Gemenskapens regler har bland annat omfattat målsägandenas klädsel och utseende, ätande, rörelsefrihet och kontakter med personer utanför gemenskapen. Polisen misstänker att målsägandena har isolerats från sina familjer och vänner och att de inte har fått ha kontakter med utomstående. Det misstänks att målsägandenas skolgång eller studier också har begränsats delvis.
Det misstänks också att målsägandena har utsatts för våld och att en så kallad rädslans kultur rådde i gemenskapen. Dessutom misstänker polisen att en del av målsägandena har blivit utsatta för sexualbrott.
Vissa målsägande har varit anställda av den brottsmisstänktes förening, medan andra inte varit det. Även de som har haft arbetsavtal har i allmänhet överfört sin lön till den brottsmisstänktes konto i rater. Polisen misstänker att målsägandena ålades att arbeta övertid utan ersättning eller utan adekvat ersättning, ledighet eller semester.
Utöver målsägandena har polisen hört många vittnen, av vilka en stor del varit involverade i föreningens verksamhet på något sätt.
Den brottsmisstänkte greps i sin bostad i Ekenäs 19.11.2019. Samma dag gjordes husrannsakan på platsen, och i samband med den beslagtogs en stor mängd föremål och material, bland annat olika slags handlingar samt bild- och videomaterial, som i förundersökningen använts som bevis. Den brottsmisstänkte häktades av Helsingfors tingsrätt 21.11.2019 och är fortfarande häktad.
Två målsägande som utsatts för människohandel och andra brott misstänks för medhjälp till människohandel. Den ena av dem var häktad i början av förundersökningen, men hon frigavs efter att det framkommit att hon själv misstänks ha varit offer för bland annat människohandel i flera års tid.
Helheten vidarebefordras till åklagaren för åtalsprövning. Åtal ska väckas senast 18.11.2020.
Under förundersökningen har polisen samarbetat intensivt med Hjälpsystemet för offer för människohandel och Brottsofferjouren för att hjälpa och stödja målsägandena. Polisen tackar för samarbetet.

Källa: Poliisi.fi

NordenBladet — Polisen har haft en mycket fridfull natt.
Bland de få uppdragen så anmäldes bl.a. att en aggressiv fyllgåbbe hade slocknat på en cykelväg i Mariehamn. Polisen strax på plats men ingen stod att finna. I Lemland hade ett rådjur körts på och hasade sig fram på de ben som klarat sig. Polisen till platsen för avlivning då polislagen ger möjlighet att avliva djur som uppenbart lider. Inbrottslarm till en fastighet i Mariehamn. Ingen åverkan och troligen tekniskt fel, samma orsak till det brandlarm som utlösts vid en skola i Mariehamn.
En del trafik i staden och polisen koncentrerade sig på användning av ljus såhär inför höstmörkret. Tre förare fick böta vardera för att felaktigt använt dimljus inne i Mariehamn. Två andra förare körde utan körljus överhuvudtaget och delgavs böter misstänkta för äventyrande av trafiksäkerheten.
Polisen ute i Geta efter midnatt, inte en själ.
Varför inte gå ett varv runt bilen vid tillfälle och se om allt lyser, fixa den där cykellampan som man tänkt på så länge och barnens mopeder, har de lampor å däck i skick?

Källa: Poliisi.fi

NordenBladet —

15.09.2020 kl 09.54Polisstyrelsen
Inom inrikesministeriets förvaltningsområde är polisen som största aktör starkt med och stödjer inrikesministeriets engagemang för att främja hållbar utveckling. Polisen vill profilera sig som en föregångare i detta utöver på inrikesministeriets förvaltningsområde även i större omfattning i staten. Att minska koldioxidavtrycket med 50 procent fram till 2027 enligt målet är en utmaning och för att uppnå målet förutsätts både ett aktivt grepp om frågan i alla val samt investeringar i de lokaler och det materiel som polisen använder.
Polisstyrelsens planhelhet för hållbar utveckling består av tre planer som sinsemellan stödjer varandra. Dessa tre planer är färdplanen för minskning av polisens koldioxidavtryck, färdplanen för byggande av polisens fordonsladdningsstationer och färdplanen för upphandling av polisfordon. Dessa planer utvecklas vid Polisstyrelsen i samarbete med alla enheter och polisens materialcentral. Polisstyrelsens teknologienhet ansvarar för samordningen av detta utvecklingsarbete.
Den största enskilda källan av koldioxidutsläpp som polisen genomför med sin egen ramfinansiering är användningen av fossila bränslen i trafiken. Den näst största är utsläpp som orsakas av lokaler, vilka polisen dock kan inverka på betydligt långsammare – investeringar i fastigheter görs huvudsakligen av fastighetsägarna.
– Polisens koldioxidavtryck minskas på alla fronter på ett systematiskt och kontrollerat sätt. Vi tänker hela tiden på polisens huvuduppgifter, vars utförande inte får försvagas på grund av de beslut som vi nu fattar, säger teknologidirektör Jyrki Wasastjerna vid Polisstyrelsen.
Polisens metoder för att minska koldioxidavtrycket
Polisens koldioxidavtryck består nästan helt av fordonsutsläpp, energi som används för uppehåll och användning av fastigheter och processer för att förstöra material som ska förstöras. Polisen kan minska sitt koldioxidavtryck även genom att öka användningen av teknik för distansmöten, överföra de elavtal polisen själv bestämmer om till elektricitet som produceras utan utsläpp, och genom att stödja ägarna av fastigheterna för polisens verksamhetsställen till att göra de samma samt bland annat genom att minska användningen av papper.
– Polisen får goda möjligheter att minska koldioxidavtrycket från förvaltningsområdet genom att kartlägga effektivare återvinningsmöjligheter för polismaterial som ska avlägsnas och öka den regelbundna bedömningen och vikten av miljökonsekvenserna i upphandlingarna på riksnivå, säger överinspektör Janne Liljavuori från Polisstyrelsen.
Polisen övergår så småningom till hybridfordon och laddningsbara fordon
Polisen använder sammanlagt cirka 1 500 bilar, varav endast några tiotal (cirka 60 på hösten 2020) använder något annat än bensin och diesel som bränsle. Under 2020 har polisen börjat övergå till att använda laddningsbara bilar i uppgifter där de laddningsbara bilarnas egenskaper är tillräckliga för att sköta polisens uppgifter.
Enligt planen ska man vad gäller fordonsmaterielet först övergå till hybridfordon i stor omfattning och genast när det inom teknikens ramar är möjligt övergå till att upphandla helt eldrivna fordon. Vad gäller övergången har man börjat från allmänna civilfordon. Det finns redan planer på pilotprojekt för utnyttjande av hybridfordon och helt eldrivna fordon även som annat fordonsmateriel.
– Det saknas fortfarande erfarenhet av att hur hybridfordon eller helt eldrivna fordon kan utnyttjas eller lämpar sig för det operativa fordonsmaterielets behov hos polisen. Erfarenheter samlas in genom pilotprojekt. Det är också klart att polisens årliga förnyelsehastighet vad gäller fordon inte är tillräcklig för att uppnå målet. Nu måste man alltså hitta nya sätt att försnabba fordonsomloppet eller kunna få fast den utbytesskuld av fordon som uppkommit under de senaste åren för att det alls ska vara möjligt att uppnå målen, konstaterar materialchef Heli Rajaniemi från Polisens materialcentral.
Planering av riksomfattande laddningsnätverk pågår
En plan för att bygga ett riksomfattande laddningsnätverk för polisens tjänstebruk för polisens helt eldrivna fordon och hybridfordon har beretts vid Polisstyrelsen. I planen beskrivs hur polisen före slutet av 2025 kan vara i ett läge där det på polisens verksamhetsställen finns laddningsstationer både för laddningsbara fordon som är placerade vid verksamhetsstället och för laddningen av materiel som används av patruller som rör sig i en större omfattning.
– När patrullen besöker polisstationen för att anteckna en brottsanmälan eller hämta/föra en kund, kan bilen kopplas till snabbladdningsstationen och arbetsuppgiften fortsättas med en fulltankad bil när det igen är dags att fortsätta, säger överkommissarie Jussi Kiiski från Polisstyrelsen.

Källa: Poliisi.fi