Utredning: Kostnaderna för polisverksamheten har stigit snabbare än anslagsnivån

NordenBladet — Den externa utredning som inrikesministeriet och finansministeriet låtit göra om användningen av polisens anslag och om faktorer som hänför sig till anslagets tillräcklighet är klar. Utredare var lantrådet Timo Kietäväinen, professor Lasse Oulasvirta och professor Roope Uusitalo. Utredningen överlämnades till inrikesminister Krista Mikkonen den 9 februari.I utredningen kartlades användningen och allokeringen av polisens anslag och bedömdes varför polisens anslag, som stigit varje år från 2017 till 2021, inte är tillräckliga i förhållande till polisens utgifter och uppgifter.Den otillräckliga basfinansieringen har täckts genom tilläggsbudgetarDe anslag som polisen beviljats har ökat i jämn takt sedan 2017. Trots detta har polisens anslagsbehov regelbundet överskridit de resurser som anvisats polisen i budgeten: sedan 2017 har anslagen enligt budgeten inte räckt till för att täcka polisens utgifter. Polisens anslag har upprepade gånger kompletterats i tilläggsbudgeten, och dessa utgiftsökningar har vanligen varit tidsbundna och gällt endast ett år. Största delen av polisens utgifter är personalutgifterEnligt anslagsutredningen utgör personalutgifterna största delen av polisens utgifter. År 2020 omfattade personalutgifterna 69 procent av polisens anslag. Hur antalet anställda utvecklas är den viktigaste faktorn som påverkar utvecklingen av de totala kostnaderna för polisväsendet. Personalutgifterna är samtidigt nästan den enda utgiftsposten som är flexibel enligt tillgängliga resurser, eftersom majoriteten av de övriga utgifterna är bundna på olika sätt, till exempel utgifter som beror på avtal med statens olika servicecentraler.Mest resurser används för brottsbekämpning, resurserna för bevakning har minskatVerksamhetsvis betraktat används mest resurser till brottsbekämpning. Resurserna för bevakning har minskat och utgifterna för larmverksamheten har ökat. Serviceförmågan inom larmverksamheten har prioriterats, men till exempel utredningstiden för strafflagsbrott har förlängts och antalet utredningar av alla brott har minskat. Även antalet öppna ekonomiska brott har ökat och behandlingstiden har förlängts.Utgifterna för IKT och lokaler har ökat mestAv utredningen framgår att de snabbast växande utgiftsposterna är utgifter för lokaler och IKT. Av anslagen gick 8,8 procent till polisens kostnader för lokaler och 9,5 procent till utgifter för IKT. Sammanlagt ökade polisens IKT-utgifter med 42 miljoner euro mellan 2010 och 2021. Största delen av dessa är inköp från Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtori. Polisens avgifter till Valtori har ökat med nästan 57 procent från 2017 till 2020. Trots att polisens IKT-utgifter har ökat kraftigt är investeringsskulden oroväcknde stor.Reformer av lagstiftningen har gett polisen nya uppgifterUnder de senaste åren har polisen också fått nya uppgifter. Även ändringar i den gällande lagstiftningen inverkar på polisens anslagsbehov. I rapporten fäster utredarna uppmärksamhet vid bedömningen av vilka ekonomiska konsekvenser och konsekvenser för myndigheterna reformerna av lagstiftningen har och vid att bedömningarna är transparenta.Utredarna föreslår att det inrättas en samarbetsgrupp för ekonomiska frågor inom polisenUtredarna föreslår också utvecklingsåtgärder i sina slutsatser. Det första förslaget gäller hur polisens finansiering ska fördelas noggrannare än i nuläget i budgeten på direkta personalkostnader (inklusive hela personalen), lokalkostnader, IKT-kostnader samt fordon och andra anskaffningar. I nuläget styrs polisens finansiering främst utifrån antalet poliser. Till följd av detta har IKT, lokaler samt fordon och annan utrustning blivit föremål för mindre uppmärksamhet, även om kostnaderna för dem har ökat kraftigt.Uppdraget:
Kirsi Pimiä, kanslichef, inrikesministeriet, tfn 0295 488203, [email protected]
Juha Majanen, statssekreterare såsom kanslichef, finansministeriet, tfn 0295 530247, [email protected] 

Källa: Valtioneuvosto.fi