Förordningen om identifiering och registrering av djur träder i kraft

NordenBladet — Förordningen som börjar gälla den 24 januari kompletterar lagen om identifiering och registrering av djur (1069/2021). Förordningen specificerar vissa nationella åtgärder och ger möjlighet att använda det nationella handlingsutrymmet som den nya EU-lagstiftningen medför.Aktörerna på djurhållningsplatserna är även i fortsättningen skyldiga att dokumentera och bevara uppgifter. I detta ingår bland annat kravet att föra journal över alla djur som kommer till och lämnar djurhållningsplatsen samt över djurarter, djurkategorier och antalet djur. Uppgifterna ska dokumenteras senast den tredje dagen efter händelsen, antingen elektroniskt eller på papper. Kravet gäller dock inte om aktören på elektronisk väg anmäler motsvarande uppgifter direkt till registret inom utsatt tid. Skyldigheten att föra journal gäller alla registrerade djurhållningsplatser.Den största förändringen gäller tidsfristen för att anmäla födslar av får och getter i registret, det vill säga anmälan ska i fortsättningen lämnas inom 90 dagar från djurets födelse. Denna tidsfrist gäller framöver även märkning av får och getter. Tidigare var tidsfristen 6 månader från djurets födelse. Tidsfristen för att anmäla före förordningens ikraftträdande födda får och getter är fortfarande 6 månader. Med ändringen vill man förbättra spårningen av får och getter och minska möjligheten till missbruk. Närmare information om de djurartsspecifika tidsfristerna och slakteriernas anmälningsskyldighet finns i 3 § i förordningen.Utöver nötkreatur gäller användningen av temporära märken längre fram också får och getter. Temporära märken får användas om enbart det ena av identifieringsmärkena för nötkreatur, får och getter som ska sändas till slakt har fallit, tagit skada eller blivit oläsligt så nära tidpunkten för slakttransporten att det inte längre är möjligt att i tid leverera ett ersättande identifieringsmärke till djurhållningsplatsen. Med detta vill man se till att enskilda djur som inte kan tas med på en slakttransport inte blir ensamma kvar på djurhållningsplatsen, vilket är skadligt för djurets välbefinnande. Det kan också orsaka risker i arbetet när man hanterar djur som blivit ensamma.  
I förordningen ingår också bestämmelser om undantag som gäller vattenbruksaktörernas skyldigheter att registrera, journalföra och bevara uppgifter, bland annat vissa hushåll som håller vattenbruksdjur för egen konsumtion och vissa aktörer som transporterar vattenlevande prydnadsdjur behöver inte föra journal.I den nya lagen finns bestämmelser som ska säkerställa även sällskapsdjurs välbefinnande. Enligt jord- och skogsbruksministeriets förordning om identifiering och registrering av hundar måste alla hundar kunna identifieras individuellt och registreras i ett myndighetsregister. Livsmedelsverket ska konkurrensutsätta registerföringen och djurhållarnas kundservice. Avsikten är att registret tas i bruk senast vid ingången av 2023. Senare är det möjligt att med stöd av lag också ställa krav på identifiering och registrering av katter. Detta ska enligt planerna ske från och med den 1 januari 2026.

Källa: Valtioneuvosto.fi