Utvärderingsundersökning: De kommunala sysselsättningsförsöken är i gång – särskilt dialogen mellan kommunerna och staten bör stärkas

NordenBladet — De kommunala sysselsättningsförsöken inleddes i mars 2021. Efter vissa inledande fördröjningar sätter försöken nu fart på utvecklingen av nya regionala verksamhetsmodeller för skötseln av sysselsättningen, konstateras det i den första mellanrapporten från ett forskarkonsortium som leds av Statens ekonomiska forskningscentral (VATT). Särskild uppmärksamhet bör fästas vid att stärka samarbetet mellan staten och kommunerna.Sammanlagt 25 försöksområden som täcker 118 kommuner deltar i sysselsättningsförsöken. Utvärderingsundersökningens första mellanrapport granskar hur kommunförsöken kommit igång i huvudsak utifrån fem exempelområden (Birkaland, Uleåborg, Helsingfors, Björneborg, Södra Österbotten), analyser av kompletterande internationella erfarenheter, expertintervjuer och statistik på kommunnivå. Kommunförsöken har bedömts särskilt i förhållande till Danmark, där arbetskraftsservicen kommunaliserades 2007. Försökens sysselsättningseffekter kan utvärderas först i framtiden.I rapporten konstateras det att starten för försöken försenades dels på grund av att beslutet om att inleda försöken fördröjdes, dels på grund av coronapandemin och utmaningarna vid rekryteringen av personal. Coronapandemin och ett oväntat stort behov av att rekrytera ny personal särskilt i de stora kommunerna fördröjde kundernas tillgång till servicen, vilket återspeglades som en minskning av aktiveringsgraden i försökskommunerna jämfört med det nationella genomsnittet. Med aktiveringsgrad avses den procentandel av de arbetslösa arbetssökande som omfattas av aktiv arbetskraftsservice, såsom frivilliga studier, arbetskraftsutbildning, lönesubvention och arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Försöken har dock aktivt utvecklat nya kundservicemodeller och regionala servicemodeller för skötseln av sysselsättningen. Rapporten bedömer att försöken kan genomföras med full effekt under 2022 och 2023.Många reformer pågår parallellt med kommunförsöken – beslutet om permanent kommunalisering av arbetskraftsservicen har redan fattatsDet viktigaste utvecklingstemat i de kommunala sysselsättningsförsöken är att göra arbetskraftsservicen mer kundorienterad och personlig. Ett annat viktigt tema är att förena statens och kommunernas resurser för att stärka sysselsättningen. Ett av målen med försöket är att avgöra om kommunen, som en aktör i det övergripande samhället, erbjuder nya möjligheter till detta.Förutsättningarna för försöken och därmed för utvärderingsundersökningen förändrades kort efter att försöken inletts. Vid halvtidsöverläggningen i april 2021 fastställde regeringen att arbets- och näringstjänsterna permanent ska överföras till kommunerna under 2024. Försöken har därmed också ändrat form och i högre grad fått karaktär av pilotförsök.Samtidigt som försöken förbereder sig inför kommunaliseringen av servicen 2024 pågår det också andra reformer. År 2022 ska den ”nordiska servicemodellen” införas, och strukturerna för samarbetet mellan arbetskraftsservicen och social- och hälsovårdstjänsterna förändras i och med social- och hälsovårdsreformen 2023.Det behövs satsningar på gemensam utveckling mellan staten och kommunerna, ömsesidigt lärande mellan kommunerna och utveckling av informationssystemUtvärderingsrapporten identifierar vissa punkter som är kritiska för uppnåendet av målen för försöken och reformen av arbetskraftsservicen 2024 och som bör uppmärksammas särskilt för att kommunaliseringen av servicen ska ge mervärde.1. Dialog och samarbete mellan staten och kommunernaSamarbetet och dialogen mellan staten och kommunerna bör stärkas när servicen utvecklas. Det är väsentligt med tanke på både försöken och reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024.2. Kontinuerligt ömsesidigt lärande mellan kommunernaI sysselsättningsförsöket erbjuds kommunerna möjlighet att skapa skräddarsydda lösningar såväl för arbetsmarknaden i området som för de arbetssökande och företagskunderna. Försöken håller på att utveckla skräddarsydda grepp av det här slaget, men i fortsättningen behövs det såväl ömsesidigt lärande mellan olika regioner som stärkt arbetskraftspolitisk kompetens i kommunerna och forum för dessa strävanden.3. Samordning av de parallella reformerna (vårdreformen och den ”nordiska modellen”) med utvecklandet av regionala nätverkEnligt rapporten verkar de största framstegen ha gjorts i samarbetet kring kompetensfrämjande, och innoveringen av tjänster har kommit igång väl. Den gemensamma utvecklingen av rehabiliteringstjänster och tjänster som stöder arbetsförmågan söker fortfarande sin form, särskilt i förhållande till social- och hälsovårdsreformen. Företags- och arbetsgivarservicen som helhet behöver ännu stärkas betydligt och knytas till beredningen av kommunaliseringen av arbetskraftsservicen 2024. Samarbetet mellan försöksprojekten, arbets- och näringsbyråerna, närings-, trafik- och miljöcentralerna och företagen måste stärkas.4. Multilateralt och dialogbaserat ledarskap och samordning på lokal och regional nivå, dvs. ”lokal kompetens”En permanent överföring av arbets- och näringstjänsterna till kommunerna gör arbetskraftspolitiken och arbetskraftsservicen mer multilaterala såväl på riksnivå som på regional och lokal nivå. Kommunerna och regionerna har en mycket varierande samarbetshistoria, kompetens och spårbundenhet i sysselsättningsfrågor, vilket också har framgått i de tidigare kommunala sysselsättningsförsöken. En del kommuner kan redan ha kommit långt i sina förberedelser, men i reformen måste man se till att alla kommuner får tillräckligt stöd. I det multilaterala ledningssystemet bör olika myndigheter, kunderna, företagen och tredje sektorn delta i innoveringen av tjänster.5. Utveckling av kundservicekoncept och kompetens för att främja matchningen och kundorienteringenFörsöksprojekten har utvecklat kundservicemodeller för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden genom att bättre än tidigare sammanföra de arbetssökandes och företagens synpunkter. Det går ännu inte att dra några långtgående slutsatser om hur väl servicemodellerna har lyckats. Rapportens rekommendation är att denna konceptutveckling och det ömsesidiga lärandet främjas både i försöken och vid beredningen av en permanent modell.6. Utveckling av ett gemensamt informationssystem för att stärka förutsättningarna för informationsledningDet har under försökens inledning visat sig att det finns utmaningar i utvecklingen av informationssystemen. Enligt rapporten behövs det en it-arkitektur som möjliggör ett smidigt informationsutbyte mellan de olika aktörerna. Informationssystemet måste tjäna informationsledningen bättre än för närvarande.Den andra mellanrapporten publiceras hösten 2022 och slutrapporten hösten 2023Utvärderingsundersökningen utgör en del av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2021. Avsikten är att den andra mellanrapporten ska publiceras hösten 2022. Utvärderingsundersökningens slutrapport blir klar hösten 2023.Undersökningen kommer att precisera bilden av kundserviceprocesserna och deras effekter på kund- och arbetstagarnivå, bedöma sysselsättningseffekterna och fördjupa uppfattningen av hur servicemodellerna för skötseln av sysselsättningen fungerar.Utvärderingen görs av ett konsortium som består av Statens ekonomiska forskningscentral, Tammerfors universitet, Arnkil Dialogues och Spangar Negotiations. Den första mellanrapporten har utarbetats av Simo Aho, Robert Arnkil, Kari Hämäläinen, Sami Lind, Timo Spangar, Juha Tuomala, Satu Ojala, Antti Saloniemi, Jari Stenvall, Harri Melin och Ari Mäkiaho.Närmare information: Kari Hämäläinen, ledande forskare, Statens ekonomiska forskningscentral, tfn 029 551 9416, [email protected], Simo Aho, specialforskare, Tammerfors universitet, tfn 050 318 6059, [email protected] och Elisabet Heinonen, specialsakkunnig, ordförande för styrgruppen, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7302, [email protected]Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.

Källa: Valtioneuvosto.fi