Undersökning: Vad är orsaken till den långsamma tillväxttakten för arbetsproduktiviteten i Finland? ”Mycket rum för förbättringar när det gäller omfördelningen av resurser”
NordenBladet — Arbetsproduktiviteten inom Finlands samhällsekonomi har stannat på samma nivå som 2007. Hur påverkar resursallokering och strukturförändringar inom olika branscher arbetsproduktivitetens utveckling? Enligt en undersökning som publicerades den 8 december behöver resursallokeringen förbättras, men den viktigaste förklaringen till produktivitetsutvecklingen är den gynnsamma utvecklingen för enskilda företag.En gynnsam produktivitetsutveckling är den viktigaste faktorn som bidrar till ekonomisk tillväxt på lång sikt, och därför har man redan länge i forskningslitteratur försökt utreda källorna till produktivitetstillväxt. En effektiv inriktning av arbete och kapital är en av de viktigaste frågorna inom ekonomin, och forskare har sökt lösningar på orsakerna till och följderna av en ineffektiv allokering.Omfördelning av resurserna har inte bidragit till produktivitetstillväxt inom den finländska företagssektorn. Detta framgår av en färsk undersökning om hur inriktningen av arbete och kapital samt strukturförändringarna inom olika branscher har påverkat arbetsproduktivitetens utveckling inom den finländska industri- och servicesektorn, inom informations- och kommunikationssektorn och inom hela företagssektorn under 2000–2018. Undersökningen har beställts av statsrådet.Resursallokeringen bör förbättras ytterligare, konstaterar Terhi Maczulskij, forskningschef med ansvar för projektet vid Näringslivets forskningsinstitut.”Den inverkan som omfördelningen av resurser har på produktiviteten har ökat något med tiden, men det finns mycket rum för förbättringar. En ineffektiv allokering mellan branscherna inverkar också försvagande på produktivitetstillväxten inom hela företagssektorn”, säger Maczulskij.Undersökningen tyder på skillnader mellan olika branscher, men det finns också flera likheter. Den gynnsamma utvecklingen för enskilda företag är den viktigaste förklarande faktorn, särskilt under högkonjunktur. Produktivitetstillväxten har varit störst i företag som fortsätter med sin verksamhet, och där har omfördelningen av resurser haft en sekundär roll.Under en recession betonas dock omfördelningen mellan företag som fortsätter med sin verksamhet, vilket är ett tecken på att kreativ förstörelse har fått en större roll. Kreativ förstörelse är en viktig mekanism för produktivitetstillväxt som innebär att gamla företag, produkter och yrken försvinner och ger utrymme för nya, bättre och mer produktiva.”Det bör också noteras att omfördelningen av arbete och kapital inom IKT-branschen har haft betydande negativa effekter på produktivitetstillväxten inom branschen. En förklaring kan vara att det inom branschen finns företag som gör stora investeringar och ökar sin storlek innan de blir mer produktiva”, säger Paolo Fornaro, forskare med ansvar för projektet vid Näringslivets forskningsinstitut.Undersökningen har gjorts av Näringslivets forskningsinstitut och Aalto-universitetet. Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2021. Den svarar särskilt på ekonomiska rådets informationsbehov.
Källa: Valtioneuvosto.fi
