Förslag till lag om ett öppenhetsregister på remiss
NordenBladet — Statsrådets parlamentariska styrgrupp och den underlydande expertgruppen överlämnade i dag sitt förslag till en ny lag om ett öppenhetsregister till justitieministern. Syftet med det s.k. lobbyistregistret är att förbättra transparensen i beslutsfattandet och därigenom förhindra osaklig påverkan.I fortsättningen ger uppgifterna i registret medborgarna och dem som är föremål för påverkanskommunikation mångsidigare information om de aktörer som påverkar beslutsfattare på statlig nivå och om de intressen de har.Med lobbyverksamhet som ska registreras avses enligt förslaget sådan planmässig eller långsiktig verksamhet där juridiska personer och enskilda näringsidkare strävar efter att främja sina intressen genom att hålla kontakt med politiska beslutsfattare och tjänstemän. Med konsultverksamhet som ska registreras avses sådan rådgivning i påverkansverksamhet som ges till juridiska personers och enskilda näringsidkares kunder.Syftet med den föreslagna nya lagen om ett öppenhetsregister är att ålägga juridiska personer och enskilda näringsidkare, även internationella aktörer, som bedriver lobbyverksamhet eller konsultverksamhet i samband med den att registrera sig i ett elektroniskt öppenhetsregister. Tre alternativ för tillämpningsområdetI betänkandet föreslås tre olika alternativ när det gäller registrets tillämpningsområde: i) hela statsförvaltningen, (ii) riksdagen, ministerierna och statens ämbetsverk eller (iii) riksdagen och ministerierna.Registreringsskyldigheten ska endast gälla sådan påverkansverksamhet som bedrivs i juridiska personers eller enskilda näringsidkares namn. Som sådan verksamhet betraktas därmed inte till exempel den verksamhet som personalen eller förtroendevalda bedriver som privatpersoner på sin fritid.Också det civila samhällets verksamhet på gräsrotsnivå ska lämnas utanför tillämpningsområdet för öppenhetsregistret. Utanför tillämpningsområdet faller också bland annat sedvanliga kontakter med myndigheter, deltagande i arbetsgrupper som tillsatts av en myndighet och deltagande i samråd, sporadisk och småskalig påverkanskommunikation, statens ägarstyrning och partiverksamhet.Statens revisionsverk föreslås vara personuppgiftsansvarig för öppenhetsregistret. Uppgifterna i öppenhetsregistret ska offentliggöras via det allmänna datanätet i tjänsten öppenhetsregister.fi, som ska upprätthållas av Statens revisionsverk. Uppgifterna ska bevaras i tio år i det offentliga öppenhetsregistret, varefter de ska arkiveras permanent för forskningsändamål.Öppenhetsregistret är en del av nationella demokratiprogrammet i statsminister Sanna Marins regeringsprogram (Demokratiprogrammet 2025). I regeringsprogrammet ingår många åtgärder som främjar det civila samhället och delaktigheten, och dessa har sammanförts i demokratiprogrammet. Den nya lagen om ett öppenhetsregister avses träda i kraft år 2023.Betänkandet om öppenhetsregistret är på remiss i tjänsten Utlåtande.fi till och med den 31 januari 2022.
Källa: Valtioneuvosto.fi
