Utredning: Klimatneutralitet förutsätter hållbara investeringar och strukturella förändringar
NordenBladet — Det är möjligt att ställa om till ett klimatneutralt samhälle före 2035, och finländska aktörer är också starkt engagerade i detta mål. Utsläppsmålen kräver stora investeringar och att infrastrukturen snabbt förnyas. Samtidigt gäller det att se till att kolsänkorna stärks och att kostnaderna fördelas rättvist. Enligt en färsk utredning är minskningsbehovet i fråga om växthusgasutsläppen nästan 13 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2035 jämfört med den nuvarande utvecklingen.Det så kallade HIISI-projektet (Ett klimatneutralt Finland 2035 – klimat- och energipolitiska åtgärder och konsekvenser) svarar på de forsknings- och utredningsbehov som uppkommer i samband med beredningen av klimat- och energistrategin och den klimatpolitiska planen på medellång sikt.Projektet har arbetat fram bedömningar av hur Finland på ett hållbart sätt kan nå de nationella klimat- och energimålen och Europeiska unionens klimat- och energimål för 2030, 2035, 2040 och 2050. Projektet samordnades av Teknologiska forskningscentralen VTT Ab i samarbete med Naturresursinstitutet, Finlands miljöcentral, Institutet för hälsa och välfärd och Pellervon taloustutkimus.Jämfört med den nuvarande utvecklingen bör växthusgasutsläppen minskas med cirka 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter (Mt CO2-ekv.) fram till 2030 och med cirka 13 Mt CO2-ekv. fram till 2035 för att målet om klimatneutralitet ska nås. Enligt kalkylerna i HIISI-projektet skulle växthusgasutsläppen 2035 då sjunka till nivån 21 Mt CO2-ekv., som motsvarar storleken på nettosänkorna för koldioxid i markanvändning. Utsläppen bör minskas inom alla sektorer, men det bedöms vara särskilt svårt att i enlighet med Europeiska kommissionens nya förslag från i juli minska de utsläpp som inte omfattas av utsläppshandeln före 2030. Inom markanvändningen och jordbruket är det möjligt att genomföra kostnadseffektiva utsläppsminskningar, men de kräver betydande ytterligare åtgärder och incitament.Rättvisa och miljökonsekvenser bör beaktas i planeringen av åtgärderSom helhet förutsätter utsläppsmålen en konsekvent och rättvis klimat- och energipolitik som bidrar till investeringar som krävs inom de olika ekonomiska sektorerna och till den nödvändiga strukturella förändringen i hela samhället.Åtgärderna för att minska utsläppen är förknippade med olika miljökonsekvenser som bör beaktas vid genomförandet av politiken och uppföljningen av effekterna. I fråga om hushållens konsumtion medför politikåtgärderna merkostnader framför allt när det gäller boende- och transporttjänster. Dessa kan kompenseras genom att ändra tyngdpunkten i beskattningen.Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2020.
Källa: Valtioneuvosto.fi
