Forskningsgrupp rekommenderar vinst som skattebas för gruvskatt

NordenBladet — Studie visar att det mest effektiva sättet för en separat gruvskatt är att beskatta gruvverksamhetens vinster. Syftet med Statens ekonomiska forskningscentrals, Finlands miljöcentrals och KPMG:s forskningsprojekt var att hitta ett skatteinstrument som skulle garantera samhället en rimlig intäkt för utnyttjandet av icke-förnybara naturresurser. Projektet granskade gruvskatten i perspektiv av ekonomi, skatterätt och miljöreglering.Beskattning av vinster ersättning för användning av naturresurserForskningsgruppen jämförde för- och nackdelarna med olika skattemodeller utifrån ekonomisk forskningslitteratur och en simuleringsmodell. Jämförelsen visade att skatt på nettovinst och vinstskatt möjliggör ett effektivt skatteuttag utan att gruvbolagens ekonomiska verksamhet snedvrids.”Skatt på nettovinst och vinstskatt har en försumbar inverkan på företagens investeringar, brytning och fortsatta verksamhet. Royalties skulle oftare medföra ändringar som gör verksamheten olönsam. Att beskatta vinster är ett bättre alternativ om man ser till ekonomin”, konstaterar ledande forskare Seppo Kari (VATT).Skatteintäkterna på vinst är svåra att förutspå. Problemet kan lindras genom att förena vinstskatten med en royalty på mineralens värde, vilket skulle ge jämnare skatteinkomster ända från gruvverksamhetens start.Kommunal beskattningsrätt får inget understöd av forskarna. På grund av den skatteutjämning som ingår i statsandelssystemet i Finland skulle en styrning av skatteinkomster till gruvkommunerna gagna dem endast marginellt.Andra medel för att styra gruvverksamhetenStudiens utgångspunkt är att gruvskatten ska ge samhället en ersättning för användningen av icke-förnybara naturresurser. Miljöskadorna bör i stället för med gruvskatt minskas med hjälp av andra miljöpolitiska instrument, som en välfungerande miljöreglering och tillsyn. Att höja elskatteklassen för gruvverksamhet är heller inget alternativ till separat gruvskatt, utan en åtgärd som ska övervägas separat.Publikationen ingår i verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.Närmare information: Ledande forskare ED Seppo Kari, Statens ekonomiska forskningscentral, tfn +358 295 519 419, [email protected]
Specialforskare FD Sari Kauppi, Finlands miljöcentral, tfn +358 295 251 268, [email protected]
JD Kristiina Äima, KPMG Oy Ab, tfn +358 40 839 91 42, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi