Utvärderingen av Försörjningsberedskapscentralen har blivit klar

NordenBladet — Enligt en utvärdering som publicerades 28.5.2021 är Finlands försörjningsberedskapssystem produktivt, flexibelt och smidigt, men på grund av förändringarna i omvärlden finns det skäl att revidera regleringen, strukturerna och processerna. Enligt en enkät bland intressentgrupperna som gjorts till stöd för utvärderingsarbetet anser de aktörer som deltar i försörjningsberedskapsarbetet att systemet fungerar mycket väl.Det konsortium bestående av Vasa universitet, yrkeshögskolan Laurea, Försvarshögskolan och Polisyrkeshögskolan som gjort utvärderingen av Försörjningsberedskapscentralens verksamhet överlämnade i dag sin rapport till arbets- och näringsministeriet.I utvärderingen efterlyses ett bredare perspektiv på försörjningsberedskapen än för närvarande. Enligt utvärderingen har erfarenheterna av coronakrisen accentuerat följderna av det ökande globala ömsesidiga beroendet under hela 2000-talet: beredskapen kan inte längre hanteras och tryggas genom agerande inom snäva, från varandra isolerade sektorer eller verksamhetsområden.– Enligt vår utvärdering har försörjningsberedskapssystemet varit produktivt och operativt effektivt, men det finns ändå skäl att reformera systemet. Detta behov beror i stor utsträckning på förändringar i omvärlden, konstaterar utvärderingsgruppens ledare, forskningsdirektör Petri Uusikylä från Vasa universitet.  I arbetet utvärderades Försörjningsberedskapscentralens och i vidare bemärkelse försörjningsberedskapsorganisationens verksamhet, ledningssystem och resultatstyrning samt effektiviteten och den internationella dimensionen av försörjningsberedskapens verksamhet. Rapporten fäster särskild uppmärksamhet vid styrningen av och ledningssystemet för försörjningsberedskapsorganisationen samt försörjningsberedskapsfondens verksamhet. Enligt utvärderingen ser styr- och ledningssystemen i viss mån ostrukturerade ut både när det gäller målbesluten om försörjningsberedskapen, Försörjningsberedskapscentralens resultatstyrning och den styrande rollen för dess styrelse. Utvärderingsrapporten innehåller åtta rekommendationer för utveckling. De gäller bland annat styrningen av försörjningsberedskapsverksamheten och Försörjningsberedskapscentralen och dess verksamhetsprocesser, poolverksamheten, samordningen på statsrådsnivå, försörjningsberedskapsfonden samt utvecklandet av försörjningsberedskapsorganisationen. I rapporten ges också en beskrivning av alternativa sätt att organisera försörjningsberedskapsverksamheten. Syftet med dessa är att erbjuda bakgrundsidéer för att dryfta utvecklandet av försörjningsberedskapssystemet.–Utvärderingsgruppen har behandlat utvecklandet av den finländska försörjningsberedskapsverksamheten på ett synnerligen täckande sätt. Ministeriet undersöker noggrant de bedömningar och rekommendationer som lagts fram av ministeriet och som ger en god grund för att reformera vårt unika system så att det blir ännu starkare, konstaterar överdirektör Antti Neimala från arbets- och näringsministeriet. I anslutning till utvecklandet av försörjningsberedskapsverksamheten påpekar Neimala att det finns skäl att med tillfredsställelse notera Försörjningsberedskapscentralens nyligen reviderade strategi och det omfattande utvecklingsprogram som inletts.– Vissa av rekommendationerna i utvärderingen sträcker sig klart över valperioderna. Även i fråga om dessa rekommendationer inleds det fortsatta arbetet genast och det samordnas med andra sådana projekt som påverkar försörjningsberedskapens verksamhetsmiljö. Arbets- och näringsministeriet drar i höst upp täckande riktlinjer för de åtgärder som kräver en mer omfattande beredning och som ska vidtas med anledning av olika utredningar och rekommendationer, berättar Neimala.– En del av rekommendationerna kan genomföras mycket snabbt – till exempel en rekommendation om utveckling av samarbetet mellan olika aktörer inom statsrådet. Förvaltningsövergripande samarbete har dock bedrivits också tidigare, men avsikten är att samarbetet nu ska vara officiellt genom att med snabb tidtabell inrätta en samarbetsgrupp för försörjningsberedskapen mellan ministerierna. Dess verksamhet effektiviserar statsrådets gemensamma beredskap, utvecklandet av försörjningsberedskapen och samordningen av beredskapsåtgärderna. Gruppen kan bland annat främja och utvärdera genomförandet av statsrådets målbeslut om försörjningsberedskapen och stödja uppdateringen av det samt bereda den reform av lagstiftningen om försörjningsberedskapen som ska inledas, bedömer Neimala. 

Källa: Valtioneuvosto.fi