Utredning om situationen för mathjälpen och om ordnandet av den har blivit färdig

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har låtit göra en utredning om olika sätt att genomföra mathjälp, om finansieringsmekanismerna för den och om kommunernas roll. Enligt utredningen har livsmedelshjälpen gradvis utvidgats, men den har ingen nationellt etablerad verksamhetsmodell.Med mathjälp avses välgörenhets- och biståndsverksamhet där matsvinn i huvudsak doneras i form av livsmedelsutdelning och som avgiftsfria måltider eller måltider som baserar sig på frivillig betalning. Under de senaste åren har utvecklandet och ordnandet av mathjälpen understötts med statsunderstöd som samordnats av social- och hälsovårdsministeriet.Ordnandet av mathjälp utvärderas med hjälp av tre olika alternativI utredningen utvärderas tre alternativa samordningsmodeller som kan användas för att stödja mathjälpen i framtiden. I den första modellen ansvarar social- och hälsovårdsministeriet för samordningen av statsunderstödet till de aktörer som ordnar mathjälp i stora drag på samma sätt som i den nuvarande modellen. I den andra modellen överför social- och hälsovårdsministeriet statsunderstödet till en organisationsaktör som samordnar mathjälpen, och som sedan kanaliserar finansieringen vidare till andra organisationsaktörer. Den här modellen främjar samarbetet mellan mathjälpsaktörerna. I den tredje modellen kopplas mathjälpen efter social- och hälsovårdsreformens ikraftträdande till arbetet för att främja välfärden och hälsan i de nya välfärdsområdena. På så sätt stärks också kopplingen till de regionala social- och hälsovårdstjänsterna.Efter att helhetsbilden av utredningen har preciserats kan kartläggningen av olika finansieringsalternativ och bedömningen av deras konsekvenser fortsätta och användas som bakgrund i det politiska beslutsfattandet. Mathjälp är inte bara brödköer – delar fortfarande åsikternaEnligt utredningen är mathjälpen mycket mer än bara brödköer. Verksamheten har blivit mångsidigare i synnerhet på 2010-talet. Verksamheten omfattar t.ex. gemensamma måltider, matsvinnsterminaler, matsvinnsmarknader och sysselsättning. Undantagstiderna har konkretiserat mathjälpens betydelse både under lågkonjunkturen på 1990-talet och i samband med coronakrisen. Mathjälpen delar fortfarande starkt åsikterna.  I utredningen lyfter man fram att mathjälp utan köande kan lämpa sig för välfärdsstaten, men den kan inte ersätta social trygghet. Sysselsättning är det bästa sättet att minska fattigdom och behovet av mathjälp. Utredningen har gjorts av Kompetenscentrumet inom det sociala området i huvudstadsregionen Socca. 

Källa: Valtioneuvosto.fi