ANM-analys: År 2019 skapades 333 000 nya jobb – i synnerhet små och medelstora företag skulle dra nytta av hjälp och rådgivning i rekryterings-processen
NordenBladet — År 2019 var efterfrågan på arbetskraft fortfarande stark i den mogna högkonjunkturen i Finland och sysselsättningen ökade med 26 000 personer. Denna förändring i sysselsättningsnivån var dock förenad med en betydligt större efterfrågan på arbetskraft och uppkomst av nya arbetsplatser än denna siffra. Verksamhetsställena sökte sammanlagt över 764 000 arbetstagare för arbete. Även bristen på arbetskraft, dvs. antalet uteblivna arbetstagare, 65 000 personer, är rekordstor och lyfte fram de begränsade arbetskraftsresurserna. Det skapades 333 000 nya jobb, vilket är något lägre jämfört med rekordnivån 2018. Bristen på arbetskraft bromsade tydligt uppkomsten av nya jobb. Uppgifterna framgår av ANM-analysen som publicerades den 27 januari 2021.De flesta nyanställda år 2019 var personer i arbete, därefter studerande och skolelever samt arbetslösa. Mest söktes försäljare, byggnadsarbetare och hälso- och sjukvårdspersonal samt andra servicearbetare för nya jobb inom yrkena. Bristen på arbetskraft, dvs. en situation där de personer som sökts inte hittas, var inte lika vanlig när arbetskraft söktes för nya jobb som i andra rekryteringssituationer.Sannolikheten för uppkomsten av nya arbetsplatser ökades av verksamhetsställets läge inom företagssektorn, den förväntade ökningen av antalet anställda, rekryteringen av en studerande eller skolelev, utländsk personal vid verksamhetsstället samt stor personalomsättning. När verksamhetsstället använde åtminstone tre rekryteringskanaler, var arbets- och näringsbyrån den viktigaste rekryteringskanalen för tillsättning av platsen.Av branscherna skapade byggandet, jord- och skogsbruket och fiskerinäringen samt informations- och kommunikationsbranschen relativt sett flest nya arbetsplatser jämfört med sin totala rekrytering. Relativt sett uppstod det minst nya jobb inom hälso- och sjukvården och socialservicen. Något fler nya arbetsplatser skapades vid mindre verksamhetsställen jämfört med större.De viktigaste rekryteringsproblemen gällde otillräcklig arbetserfarenhet eller den utbildning som arbetet kräver. De personliga egenskaperna och andra orsaker som hänför sig till branschen, arbetets natur eller arbetsplatsen gav upphov till problem vid rekryteringen till nya jobb.Rapporten från arbets- och näringsministeriets analysserie presenterar rekryteringsrelaterade fenomen utifrån intervjuer med arbetsgivare och ger ett viktigt perspektiv på arbetsmarknadens funktion. Även om resultaten i denna rapport baserar sig på material som föregår coronakrisen, kan resultaten utnyttjas till exempel i utvecklingen av prognostiseringen av arbetskrafts- och kompetensbehovet. Kompetensutveckling, förbättring av den regionala tillgången på arbetskraft och stödjande av kontinuerligt lärande får som utvecklingsobjekt stöd också av resultaten i denna rapport. Ett omdöme i rapporten är att i synnerhet små och medelstora företag skulle dra nytta av mer hjälp och rådgivning än för närvarande i den rekryteringsprocess som de upplever som utmanande.Arbets- och näringsministeriet har analyserat uppkomsten av nya arbetsplatser redan sju gånger från och med 2013. Publikationen baserar sig på mikromaterialet från den arbetsgivarintervju som samlats in i samband med den undersökning om lediga jobb som Statistikcentralen producerat för arbets- och näringsministeriet.
Källa: Valtioneuvosto.fi
