Ministrar med ansvar för social- och hälsovården kommenterar reformen: En fungerande struktur skapar trygghet för framtiden

NordenBladet — Genom att social- och hälsovårdens och räddningsväsendets strukturer reformeras säkerställs lika tillgång till tjänster i hela Finland. Reformen av strukturen tryggar tjänsterna även för kommande generationer. Samtidigt stävjas kostnadsökningen på lång sikt. Finlands befolkning blir snabbt äldre, vilket gör att behovet av tjänster ökar. Samtidigt gör den minskade nativiteten att både antalet personer i arbetsför ålder och skatteinkomsterna minskar. På grund av utvecklingen av befolkningens åldersstruktur och kommunernas differentierade bärkraft kan social- och hälsovårdens strukturer och finansiering inte längre trygga likvärdiga tjänster för alla finländare. Dessutom har coronavirusepidemin påverkat social- och hälsovårdens verksamhet på olika sätt under 2020.Fungerande social- och hälsovårdstjänster samt räddningsväsendets tjänster har en nyckelroll när det gäller att trygga samhällsfunktionerna. Basservicen ska vila på en struktur som klarar av framtida utmaningar.Genom att se till att det finns tillgång till tjänster och att de är tillgängliga, kan vi öka jämlikheten. Lösningarna ska också hålla över tid. Social- och hälsovårdsreformen genomförs för att tjänsterna ska hålla hög kvalitet även i framtiden, konstaterar familje- och omsorgsminister Krista Kiuru, som är ordförande för ministerarbetsgruppen för social- och hälsovård.Lösningar som beaktar regionala särdragSocial- och hälsovårdsreformen stärker tjänsterna på basnivå och tyngdpunkten överförs till förutseende arbete. I denna enhetliga tjänstehelhet får kunden den individuella hjälp han eller hon behöver i rätt tid och snabbare tillgång till vård. – Statens finansiering av social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet tryggar ordnandet av tillräckliga tjänster. Det regionala utvecklingsarbetet möjliggörs med statsunderstöd redan under beredningen av reformen, säger kommunminister Sirpa Paatero.– Det nationella och regionala samarbetet bygger på växelverkan, ett gemensamt kunskapsunderlag och förståelse för regionernas särdrag. Välfärdsområdena kan fatta beslut enligt sina egna särdrag, konstaterar försvarsminister Antti Kaikkonen. Jämlika och högkvalitativa tjänster för allaTyngdpunkten i reformen ligger på den offentliga servicen och den kompletteras på samma sätt som för närvarande av privata tjänsteproducenter och organisationer. – Välfärdsområdet är tillräckligt starkt för att det ska kunna säkerställa jämlika och högkvalitativa tjänster för sina invånare. Välfärdsområdena och kommunerna ansvarar tillsammans för det övergripande främjandet av invånarnas välfärd, hälsa och säkerhet. Tack vare demokratiska val förblir beslutsfattandet nära invånarna, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.  – Samarbetet mellan yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården och deras breda kompetens utgör grunden för utvecklingsarbetet. Forskning och utveckling integreras i det löpande arbetet för att säkerställa högkvalitativa tjänster, konstaterar undervisningsminister Li Andersson.Hållbarheten inom den offentliga ekonomin förutsätter att utgiftstrycket för social- och hälsovårdstjänsterna dämpas under de närmaste årtiondena. – Överföringen av organiseringsansvaret till välfärdsområdena är en betydande strukturreform som i fortsättningen möjliggör lösningar som stärker kostnadseffektiviteten i fråga om tjänster och förfaranden, påminner finansminister Matti Vanhanen.Invånarna och de som använder tjänsterna inkluderas i utvecklandet av tjänsterna– Det regionala utvecklingsarbetet är en central del av beredningen och genomförandet av reformen. Företag och organisationer har fortfarande en viktig roll när det gäller att producera tjänster, och därför är det viktigt att de deltar i utvecklingsarbetet, konstaterar ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist.Regeringen överlämnade sin proposition om social- och hälsovårdsreformen till riksdagen den 8 december 2020.  De i propositionen föreslagna välfärdsområdena inrättas så snart som möjligt efter det att lagarna har antagits och stadfästs. Lagarna ska träda i kraft stegvis så att den första delen träder i kraft den 1 juli 2021 och de sista delarna den 1 januari 2023. För att den föreslagna helheten ska träda i kraft krävs riksdagens godkännande. 

Källa: Valtioneuvosto.fi