VILKA vacciner borde alla vuxna ha fått? Behöver en person som reser ofta ytterligare vaccin?

NordenBladet – Det finns fler och fler som hävdar att vacciner främst är en hälsorisk. Så är inte riktigt fallet. Enligt läkarna vore det bra om en vuxen person ha fått hela immuniseringsplanen, alla vacciner i vaccinationsschemat, dvs så kallade barnvacciner. Om du inte har fått dem rekommenderas att du börjar med dem.

Vart tionde år borde vaccinet mot difteri och stelkramp förnyas. Äldre personer kunde vaccineras mot pneumokocker. Pneumokocker är en vanlig orsak till lunginflammation och även till allvarligare infektioner. Vaccination mot influensa och COVID-19 anses också vara mycket viktigt, åtminstone för riskgrupper.

En andra vaccination rekommenderas för dem som endast fick en dos mässlingsvaccin som barn, och de som är födda mellan 1980 och 1992 bör också vaccineras på nytt. För dem som har en sommarstuga eller rör sig mycket i naturen är det klokt att få vaccinet mot fästingburen hjärninflammation och en boosterdos vart 3-5:e år. Sjukdomen kan bli allvarligare med åldern.
Om du inte har haft vattkoppor bör du också vaccineras mot vattkoppor. För den äldre generationen rekommenderas också vaccination mot bältros, som kan ge ett långvarigt och svårt smärtsyndrom som avsevärt försämrar livskvaliteten.

En person som reser mycket behöver ytterligare vaccinationer och behovet av vaccinationer beror i stor utsträckning på resmålet, tiden och resesättet. En aktiv resenär kan skyddas mot smittsam gulsot eller hepatit A (totalt två doser). Ibland kan det också vara värt att ta tyfusvaccinet – dess skydd varar i tre år. Vissa länder kräver vaccin mot gula febern. Detta ger ett livslångt skydd. Förutom vaccination bör resenärer inte glömma att förebygga malaria, som också kan vara en dödlig sjukdom.

Du bör alltid fråga din egen läkare om råd eller vid behov en specialist på infektionssjukdomar.

Källa: NordenBladet.ee

---