Reformen av klimatlagen framskrider – lagförslaget fick nästan 450 utlåtanden

NordenBladet — Utkastet till regeringsproposition om den nya klimatlagen var ute på en omfattande remiss från den 2 juli till den 6 september 2021. Sammanlagt 448 utlåtanden lämnades om propositionen, av vilka 282 var från allmänheten. Ett sammandrag av remissutlåtandena har nu publicerats och lagförslaget har omarbetats utifrån responsen.Största delen av remissinstanserna ansåg att reformen av klimatlagen är nödvändig och förhöll sig positivt till den. Särskilt understöd fick de forskningsbaserade målen för minskning av utsläppen och målet om klimatneutralitet före 2035. Inställningen till tryggandet av samernas rättigheter i klimatlagen var också i stor utsträckning positiv.Under remissbehandlingen ville man också göra de ungas röster hörda. Under remissbehandlingen deltog över hundra ungdomar i åldern 14–17 år i kommenteringen av regeringspropositionen i samarbete med Nuorten Akatemia.Regeringens proposition med förslag till en ny klimatlag har omarbetats utifrån remissvaren. Till exempel ansvaret och skyldigheterna i fråga om delgivning av information har preciserats för att ge olika aktörer bättre möjligheter att följa klimatpolitiken och påverka beredningen av den.Den uppdaterade propositionen behandlades den 17 november i ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik, som styr beredningen och drar upp de viktigaste riktlinjerna för klimatlagen. Härnäst skickas propositionen till rådet för bedömning av lagstiftningen, som utvärderar i synnerhet bedömningen av propositionens konsekvenser. Avsikten är att regeringspropositionen ska överlämnas till riksdagen i början av 2022.Kommunernas skyldigheter och ändringssökande bereds i ett separat förslagI regeringspropositionen som överlämnas i början av året inkluderas inte den skyldighet för kommunerna att främja som ingick i propositionen som har varit ute på remiss.Vid budgetförhandlingarna i september 2021 fattades ett beslut om en ny skyldighet, enligt vilken kommunerna, regionerna eller landskapen ska göra upp klimatplaner. Avsikten är att skyldigheten ska ingå i klimatlagen. Eftersom skyldigheten som ska åläggas kommunerna kräver grundligt beredningsarbete, bereds det i sin helhet i en annan proposition som kompletterar reformen av klimatlagen som ska ske i början av året.Förslaget som har varit på remiss och enligt vilken kommunala myndigheter under vissa förutsättningar ska vara skyldiga att främja målen i klimatlagen väckte också kritik hos många remissinstanser. Den föreslagna skyldigheten ansågs vara inexakt och av oklar betydelse.I utkastet som varit på remiss föreslogs det att en bestämmelse om ändringssökande fogas till klimatlagen. I utkastet föreslogs det att statsrådets beslut enligt klimatlagen i vissa situationer kan överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen. Den föreslagna bestämmelsen om ändringssökande ansågs vara ett viktigt initiativ, men i flera utlåtanden konstaterades det att förslaget förutsätter fortsatt beredning. Bestämmelserna om ändringssökande slås samman med propositionen som överlämnas senare.Till stöd för beredningen av den proposition som överlämnas senare låter miljöministeriet göra två utredningar. Finlands miljöcentral gör under slutet av 2021 en utredning om alternativa sätt att genomföra kommunernas eller regionernas klimatplaner. För kommunerna ordnas samråd gällande ärendet i början av 2022. Det beställs en separat utredning gällande ändringssökande. Utredningen görs av juris doktor Pekka Vihervuori.Avsikten är att propositionen om kommunernas skyldigheter och ändringssökande ska överlämnas till riksdagen hösten 2022.Sammandrag av utlåtandena om klimatlagen (på finska)Revideringen av klimatlagenValtioneuvosto.fi: Revidering av klimatlagen

Källa: Valtioneuvosto.fi