Nödcentralernas verksamhet utvecklas för att göra hanteringen av nödsituationer effektivare
NordenBladet — Riktlinjerna för nödcentralsverksamheten fram till 2025 har färdigställts. Nödcentralsverksamheten utvecklas i en allt modernare riktning för att man ska kunna bemöta framtida utmaningar i omvärlden. Målet är att utveckla samarbetet mellan olika myndigheter så att nödsituationer kan förutses och hanteras på ett allt effektivare sätt.Riktlinjerna för nödcentralsverksamheten har beretts av en strategiarbetsgrupp bestående av experter inom olika områden relaterade till nödcentralsverksamheten.Den lagstiftning som styr nödcentralsverksamheten bör utvecklas i enlighet med de strategiska riktlinjerna. I arbetet bör man beakta olika myndigheters behov och ledningssystem som uppgifter lämnas ut till eller som uppgifter hanteras i. Ett mål är också att genom en utbildningsreform trygga att det finns tillräckliga personalresurser och att nödcentraloperatörernas kunskaper hålls uppdaterade i en föränderlig omvärld.– I utvecklandet av personalresurserna har vi redan kommit en bit på vägen. I projektet för utveckling av utbildningen inom räddningsbranschen ingår också att reformera utbildningen för nödcentraloperatörer. Hösten 2021 inleddes dessutom en extra kurs för nödcentraloperatörer, vilket gör att vår personalsituation underlättas vid ingången av 2023. Vi har också tagit i bruk nya tjänster, till exempel ett försök med en tolkningstjänst på teckenspråk, säger Nödcentralsverkets direktör Taito Vainio.Den strategigrupp som berett riktlinjerna har också slagit fast att myndigheternas gemensamma handlingsmodeller för hantering av störningssituationer ska utvecklas bland annat genom regelbundna övningar.Samhälleliga förändringar inverkar på nödcentralsverksamhetenI de nya riktlinjerna har man identifierat sådana förändringar i omvärlden som inverkar på nödcentralsverksamheten. Klimatförändringarna har omfattande konsekvenser för samhället, även för nödcentralsverksamheten. Myndigheterna måste tillsammans finna lösningar på anhopningar av samtal som gäller skadeförebyggande verksamhet på grund av olika väderfenomen.Nödcentralsverksamheten påverkas också av förändringar i Finlands inre säkerhet. Internationella och samhälleliga krissituationer har blivit allt mer komplexa och en del långvariga. I de flesta störningssituationerna hör Nödcentralsverket till de första som får vetskap om situationen.Den tekniska utvecklingen utnyttjas i nödcentralsverksamhetenEn av förändringarna har att göra med att tekniken fortsätter att utvecklas i allt snabbare takt. Samtidigt som tekniken utnyttjas i allt större utsträckning, ökar även risken för sårbarheter i den tekniska infrastrukturen till följd av naturolyckor eller avsiktlig verksamhet.Den tekniska utvecklingen öppnar också dörrar för utveckling av nödcentralsverksamheten. Inom produktionen av nödcentralstjänster har man redan på ett kontrollerat sätt kunnat ta i bruk ny teknik. Till exempel har redan över 1,8 miljoner finländare laddat ner mobilapplikationen 112 Suomi, som lanserades 2015.I framtiden är målet att för nödcentralsverksamheten skapa ett enhetligt informationssystem med hög beredskap som används av alla myndigheter som är delaktiga i nödcentralsverksamheten. Målet främjas genom att man utvecklar helheten av olika system (bland annat ERICA, KEJO, VIRVE, MEPE) i samarbete mellan myndigheterna. Avsikten är också att utnyttja möjligheterna med nödcentralernas informationssystem (ERICA) och annan modern teknik för ibruktagande av nya serviceformer. Målet att fastställa nödcentralsverksamhetens uppgifter och omfattning fram till 2025Nödcentralsverksamhetens strategiarbetsgrupp hade till uppgift att fastställa nödcentralsverksamhetens uppgifter och omfattning fram till 2025, fastställa eventuella ändringsbehov i styrningen av nödcentralsverksamheten samt kartlägga behoven av att utveckla lagstiftningen. Gruppen drog också upp riktlinjer för nödcentralsverksamhetens personalresurser och utvecklandet av dem, behov av förenhetligade verksamhetsmodeller och gemensamma systemlösningar samt utvecklandet av tjänsteproduktionen.
Källa: Valtioneuvosto.fi
