Klimatplanen för markanvändningssektorn är en samlad helhet av klimatlösningar för jord- och skogsbruket och den övriga markanvändningen – förberedelserna är på slutrakan

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet arbetar just nu med att ta fram en klimatplan för markanvändningssektorn. Planen ska innehålla sätt som hjälper att minska klimatutsläppen från jord- och skogsbruket och den övriga markanvändningen och stärka kolsänkorna och kollagren. Planen ska sändas på remiss vid månadsskiftet mars-april.Med markanvändningssektorn avses jordbruksmark, skogsbruk och annan markanvändning. För markanvändningssektorn arbetas fram en klimatplan som bidrar till att uppnå regeringsprogrammets mål att Finland ska vara klimatneutralt senast 2035. Målet med klimatplanen är att nå en klimateffekt på sammanlagt minst tre miljoner ton koldioxidekvivalenter.“Planen samlar ihop den information vi redan har om effektfulla klimatåtgärder inom jord- och skogsbruket och den övriga markanvändningen och ger en fingervisning om vad vi borde göra i framtiden för att vi ska uppnå klimatneutralitetsmålet och bidra till den övergripande hållbarheten”, säger arbetsgruppens ordförande, konsultativa tjänstemannen Jaana Kaipainen vid jord- och skogsbruksministeriet.Utöver bedömningen av åtgärdernas konsekvenser för miljön och den biologiska mångfalden innehåller planen en bedömning av åtgärdernas sociala och ekonomiska konsekvenser. I planen behandlas också de föreslagna åtgärdernas godtagbarhet och rättvisa genomförande.Planen bygger på ett brett faktaunderlagGrunden för klimatplanen består bland annat av beredningsmaterialet för klimat- och energistrategin och klimatplanen på medellång sikt samt av den speciellt breda samlade helheten åtgärder inom markanvändningssektorn Fånga kolet. Klimatplanen är en fortsättning på det arbete som man sedan våren 2020 gjort i Fånga kolet-projekten finansierade av jord- och skogsbruksministeriet.“Till helheten Fånga kolet hör över 80 forsknings-, innovations-, utvecklings- och informationsprojekt. Dessa tvärvetenskapliga och tvärsektoriella projekt tar fram ny information om jord- och skogsbrukets och den övriga markanvändningens konsekvenser för klimatet och skapar bästa praxis för att stödja lantbruksföretagare, skogsägare och andra som beslutar om markanvändningen när det gäller att utveckla och genomföra klimatåtgärder”, säger Reetta Sorsa, ledande sakkunnig, samordnare för Fånga kolet. Projekten genomförs i nära samarbete mellan olika aktörer. Förutom forskare, styrnings- och rådgivningsmyndigheter medverkar också företag, skogsägare och lantbruksföretagare i arbetet. En av dem är mjölkbonden Jouni Simola. På hans marker ligger ett försöksfält som hör till projektet Turvepeltojen hiilipäästöt kuriin innovatiivisella vesienhallinnalla (minskade koldioxidutsläpp från torvåkrar genom innovativ vattenhantering).Målet för Naturresursinstitutets, Uleåborgs universitets, Lantmäteriverkets och Täckdikningsföreningens forsknings- och innovationsprogram är att minska koldioxidutsläppen från torvåkrar med hjälp av olika vattenhanteringssystem såsom reglerbar dränering och underbevattning.  “Det finns många torvåkrar i Finland så att ur klimatsynpunkt är det viktigt att få information om vilka konsekvenser reglerbar dränering kan ha. Samtidigt kan vi se till att få en lyckad skörd”, säger Simola.När planen tas fram beaktas också förenligheten med jordbrukets koldioxidprogram.    Planarbetet sker tillsammans med intressegrupperTill stöd för beredningen av klimatplanen ordnades på hösten sju distansdialoger för olika målgrupper i olika regioner. Sammanfattningarna av dialogen finns att få på klimatplanens webbplats.I februari-mars kommer det att ordnas ytterligare interaktiva diskussionsmöten. I mötena deltar företrädare för bland annat ungdomar, skogsägare, lantbruksföretagare, myndigheter, samer och forskare.“För att nå de ambitiösa klimatmålen, krävs det att markanvändningssektorns klimatåtgärder genomförs även på gräsrotsnivå. Därför är det väldigt viktigt att vi utöver den information som Fånga kolet-projekten ger, får in intressegruppernas synpunkter på effektfulla åtgärder. Det som också är viktigt är att varje markägare hittar sig lämpliga klimatgärningar i klimatplanen och olika sätt att genomföra dem”, säger Kaipainen.Klimatplanen som är planerad att bli klar i mars sänds på remiss i mars-april. Planen lämnas till riksdagen i form av statsrådets redogörelse.Klimatplanen för markanvändningssektornEn plan om klimatåtgärder inom jord- och skogsbruket och den övriga markanvändningen.

Källa: Valtioneuvosto.fi