Expert på högre utbildning och forskning ska stärka högskole- och forskningssamarbetet mellan Finland och Storbritannien

NordenBladet — Birgitta Vuorinen inledde sitt arbete som expert på högre utbildning och forskning vid Finlands ambassad i London i början av januari. Innan Vuorinen övergick till uppdraget i London arbetade hon som direktör för ansvarsområdet för högskolepolitik vid undervisnings- och kulturministeriet. Storbritannien blev därmed det nionde stationeringslandet för nätverket Team Finland Knowledge. Vuorinen ska följa med högskole- och forskningspolitiken i Storbritannien, främja samarbetsmöjligheterna och Finlands synlighet samt bistå finländska högskolor, forskningsinstitut och andra aktörer i innovationsekosystemet i syfte att öka samarbetet med brittiska aktörer.Nätverket Team Finland Knowledge består av åtta andra experter på högre utbildning och forskning, som arbetar runt om i världen. Utöver London finns det specialsakkunniga i Abu Dhabi, Buenos Aires, Moskva, New Delhi, Peking, Pretoria, Singapore och Washington. De specialsakkunniga vid Team Finland Knowledge arbetar vid Finlands ambassader i nära samarbete med Team Finland-nätverket. Team Finland Knowledge stärker finländarnas tillgång till betydande FoUI-nätverk och främjar den utbildningsbaserade invandringen.Storbritannien skiljer sig från andra stationeringsländer på grund av våra länders gemensamma EU-historia. EU-programmen har haft stor betydelse för främjandet av rörligheten och forskningssamarbetet mellan länderna, och samarbetet mellan EU-länderna är fortfarande centralt när det gäller att bygga upp ett nytt partnerskap mellan Storbritannien och EU. –  Samarbetet med andra EU-länder kommer också att spela en viktig roll vid utvecklingen av bilaterala relationer, säger Birgitta Vuorinen. Vad händer med högskolesamarbetet och rörligheten mellan länderna?Finländska och brittiska universitet har ingått ett stort antal bilaterala avtal och samarbetar nära inom forskning. Båda länderna har satt upp ambitiösa mål för att öka FoUI-finansieringen och göra den mer internationell, vilket också skapar goda förutsättningar för att utveckla verkningsfulla FoUI-nätverk och partnerskap.Finland ingår i elva olika europeiska universitetsnätverk som bygger upp nya former av samarbete mellan högskolor och gränsöverskridande undervisningssamarbete. I två av de finländska högskolenätverken ingår också ett brittiskt universitet. Nätverken får finansiering från programmen Erasmus+ och Horisont. Finansieringsvillkoren för programmen styr verksamheten, vilket innebär att Storbritanniens utträde ur EU samt eventuella avtal om programsamarbete även i fortsättningen kommer att återspeglas i verksamheten för dessa nätverk.Storbritannien nådde sitt mål för 2030 om 600 000 utländska examensstuderande tio år i förtid. En betydande del av de brittiska universitetens inkomster består av terminsavgifter, vilket innebär att de internationella examensstuderandena också har stor ekonomisk betydelse. I och med utträdet ur EU har de internationella examensstuderandenas terminsavgifter stigit, ja till och med fyrdubblats. De stigande kostnaderna, inreserestriktionerna, coronapandemin och de därav ökade möjligheterna till distansundervisning har minskat antalet sökande och studerande från EU-länderna. Till exempel uppgick antalet finländska sökande i den så kallade huvudansökan till cirka tusen åren 2015–2016, men endast 240 år 2021. Storbritannien vill dock fortfarande ha internationella examensstuderande, och vid den internationella studentrekryteringen har man vänt blicken mot särskilt Asien och Afrika. Enligt statistik från början av februari ökade det totala antalet internationella examensstuderande vid de brittiska universiteten med 4 procent jämfört med året innan. Finland strävar efter att tredubbla antalet utländska examensstuderande vid högskolorna före 2030. Storbritannien har ett stort utbud av högre utbildning och ett lånekoncept som balanserar terminsavgifterna och beaktar inkomstnivån, vilket inte skapar någon stark drivkraft för brittiska studerande att studera utomlands. Rörligheten främjas dock av att Storbritannien stöder sina egna studerandes studier utomlands med sammanlagt 330 miljoner pund genom det så kallade Turing-programmet, åtminstone under de närmaste tre åren. Storbritannien vill att de brittiska studerandena ska bli mer internationella, medan Finland vill öka antalet utländska examensstuderande och utbytesstuderande. Båda länderna behöver kunnig arbetskraft, så det finns en stark vilja att sysselsätta högutbildade personer. Samverkan mellan olika politikområden är viktig när det gäller att locka kunniga personer. Därför håller man i Storbritannien och Finland som bäst på att se över bland annat inresebestämmelserna. –  För närvarande är det till exempel svårt för praktikanter att resa till Storbritannien, och tillsammans med andra EU-länder vill vi fästa den brittiska regeringens uppmärksamhet vid detta, konstaterar Birgitta Vuorinen.

Källa: Valtioneuvosto.fi