Erfarenheterna av statsrådets COVID-19-krisledning har kartlagts i en utredning
NordenBladet — Den 3 september 2020 tillsatte statsrådet i anslutning till Olycksutredningscentralen en oberoende utredningskommission för att undersöka de åtgärder som vidtagits till följd av coronapandemin i Finland, och beslutade samtidigt att inleda en egen utredning om erfarenheterna av krisledningen under pandemin. För uppdraget utsågs konsultbolaget Deloitte.I utredningen kartlades erfarenheterna av statsrådets krisledning och ibruktagandet av beredskapslagen i samband med coronakrisen. Tidsramen sträcker sig från början av januari till slutet av juni 2020. Den kvalitativa utredningen har gjorts utifrån personintervjuer. I intervjuerna deltog största delen av medlemmarna i statsrådet och av de högsta tjänstemännen, alla representanter för statsrådets COVID-19-samordningsgrupp, tjänstemän vid justitiekanslersämbetet samt personer som arbetar i riksdagen.De intervjuade upplevde att statsrådets krisledningsåtgärder våren 2020 och resultaten av dem i huvudsak var lyckade. Utredningen tyder på att beslutsfattandet skedde snabbt och besluten fattades för det mesta i rätt tid. Krissituationen var högsta prioritet för statsrådet, och besluten på statsrådsnivå kunde i allmänhet fattas i samförstånd, trots att man inom olika förvaltningsområden förhöll sig olika till hanteringen av COVID-19-krisen.Enligt utredningen togs beredskapslagen i bruk vid rätt tidpunkt och den trädde också i kraft snabbt. Även om beredskapslagen ansågs ha varit mycket viktig med tanke på ett gott slutresultat, gav varken beredskapslagen eller annan lagstiftning ideala verktyg för krishantering. Intervjuerna tyder på ett behov att se över och utveckla lagstiftningen till denna del.Enligt utredningen fattades besluten våren 2020 i allmänhet på hälsomässiga villkor. Ett av de utvecklingsbehov som identifierades har att göra med beaktandet av de grundläggande fri- och rättigheterna och av ekonomiska och sociala aspekter. Också beaktandet av regionala aspekter bör stärkas.Utredningen visar att kommunikationen till allmänheten var en av vårens största framgångar. Allmänheten informerades i huvudsak på ett tydligt och sakligt sätt, och informationen upplevdes som tillräcklig. De kommunikativa insatserna gjorde allmänheten medveten om krisens allvar, vilket bedömdes ha haft en stor inverkan på hanteringen av epidemin. Utredningen tyder emellertid på brister i samordningen av kommunikationen, och kommunikationen och informationsutbytet mellan förvaltningsområdena inom statsrådet behöver ännu utvecklas.Enligt utredningen bör organiseringen för kampen mot kriser ske snabbare. Det behövs tydliga lednings- och organiseringsmodeller som kan tillämpas i krissituationer utan betydande strukturella ändringar. Det tväradministrativa samarbetet lyftes i intervjuerna fram som ett utvecklingsobjekt. Även samarbetet och informationsutbytet mellan statsrådet och myndigheter utanför statsrådet, det internationella samarbetet och samarbetet med den privata sektorn bör utvecklas.Enligt utredningen fanns det inte tillräcklig beredskap för en kris som coronapandemin. Lärdomarna av tidigare övningar kunde tillämpas endast i begränsad utsträckning i denna kris. Inför framtiden är det viktigt att identifiera olika slags kriser och förbereda sig på dem på ett så heltäckande sätt som möjligt.De utvecklingsbehov som tas upp i utredningen delges regeringen och beaktas i beslutsfattandet om återuppbyggnad efter krisen och vid utvecklandet av beredskapen inför kommande kriser.
Källa: Valtioneuvosto.fi
