Finland: Den övergripande arkitekturen för egenvården 

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet inledde i början av 2020 arbetet med en övergripande arkitektur för egenvården som en del av planeringen av informationshanteringen inom social- och hälsovården. Den här publikationen av den övergripande arkitekturen är den första på detta område och innehåller förutom en beskrivning av målbilden för egenvården även aspekter kring e-tjänster. Aspekterna är sammankopplade med personens egen aktivitet och delaktighet.  Den första versionen av den övergripande arkitekturen klargör visionen för informationshanteringen inom egenvården och förtydligar utvecklingsmålen. Beskrivningen kan utnyttjas bland annat för identifiering av utvecklingsobjekt, samordning av den nationella och regionala utvecklingen, specifik utveckling för olika tjänsteproducenter och beredning av finansieringsförslag i anslutning till dessa samt som utgångspunkt för styrningen av den nationella informationshanteringen inom social- och hälsovården.Beskrivningen av den övergripande arkitekturen inom egenvården utarbetades som ett omfattande samarbete mellan olika intressegrupper under mars-september 2020. Efter det sändes den på öppen remiss.  I remissvaren ansåg man att beskrivningen av arkitekturen är uttömmande och tydlig. Enligt responsen var även de strategiska utvecklingsbehoven väl identifierade.  Fokus på individens ansvar inom egenvården I egenvårdshelheten betonas den enskilda människans egna, aktiva deltagande, det vill säga personens eget ansvar och engagemang i vården eller tjänsten. Syftet med egenvården är bland annat att främja välfärd och hälsa, förebyggande verksamhet och bättre livskompetens. Egenvården som helhet förutsätter utvecklande av nya tjänster och verksamhetsmodeller.  Beskrivningen av den övergripande arkitekturen innefattar aktörerna inom egenvården, verksamhetsmodellen, informationen, datalagren, informationssystemtjänsterna och informationsflödena i anknytning till dessa samt de identifierade utvecklingsbehoven. Utvecklingsbehoven är allmänt erkändaI den övergripande arkitekturen för egenvården är utvecklingsbehoven i fråga om egenvården och egenvårdstjänsterna allmänt erkända. Beredningen under de närmaste åren påverkas bland annat av beredningen av strukturreformen, Framtidens social- och hälsocentral och reformen av lagstiftningen om informationshantering.  I utvecklingsverksamheten betonas följande frågor:säkerställandet av smidiga elektroniska tjänster och främjandet av hanteringen av ärenden inom socialvården, vilket inkluderar fortsatt utveckling av Kanta-tjänsten och vidareutveckling och främjande av användningen av Omaolo-tjänsten. Utvecklingen av användningen av personliga klient- och patientuppgifter och av välfärdsuppgifter i applikationer och i servicesystem, bland annat nationella gemensamma regler för tidsbeställning och kundrespons.  Utvecklingen av tjänsteleverantörernas elektroniska tjänster för egenvården och ärendehanteringen och säkerställandet av deras interoperabilitet samt främjandet av distanstjänster.  I utvecklingsverksamheten är det också viktigt att förtydliga de nationella och regionala ansvaren inom utvecklandet så att man kan säkerställa att målen uppnås. Under de kommande åren kommer utvecklingen av egenvården att påverkas allt mer även av internationella förändringsfaktorer, särskilt av de europeiska datastrategierna och deras gemensamma mål. Även de kommersiella aktörernas och företagens utvecklingsarbete kan inverka på utvecklingen på området som helhet.  I denna utveckling är behandlingen av sekretessbelagda hälsouppgifter en konkurrensfördel även på den internationella hälsomarknaden.   Även välfärdsuppgifterna har beaktatsNär det gäller välfärdsuppgifterna behöver man i det fortsatta arbetet förtydliga beskrivningarna av den övergripande arkitekturen när det gäller den enskilda individens ställning och roll inom egenvården och e-tjänsterna. Även definitionen av välfärdsuppgifterna kan behöva ses över grundligare med tanke på den enskilda individen.  I en nyckelroll när det gäller teknikunderstödd tidig identifiering av välfärdsproblem och tillgången till välfärdsuppgifter är insamlingen av välfärdsuppgifter och andra liknande uppgifter och utvecklingen av utvärderingen samt utnyttjandet av lösningar för beslutsfattande och artificiell intelligens.  

Källa: Valtioneuvosto.fi