De första förslagen om tillgången till tillräcklig social- och hälsovårdspersonal är klara
NordenBladet — Den förvaltningsövergripande arbetsgruppen har färdigställt de första ställningstagandena och förslagen om åtgärderna för att trygga tillgången till tillräcklig social- och hälsovårdspersonal på kort och lång sikt. Arbetsgruppen betonar att det behövs kontinuerlig insamling av information om resurserna och tillgången. Bristerna vad gäller den splittrade och svårtillgängliga informationen måste undanröjas. Det behövs ett permanent bedömningsförfarande för utarbetande av lägesbilder och prognostisering. Arbetet med att samla information för lägesbilder och prognostisering inleds omedelbart. Utgående från det nya kunskapsunderlaget kan man vid behov öka utbildningen på ett hållbart sätt. Målet är också bättre utbildningsstrukturer och snabbare utbildningsvägar. Viktigt att öka personalens motivation och välbefinnande i arbetet Enligt arbetsgruppen är till exempel personalens möjligheter till kompetens- och karriärutveckling en viktig motivationsfaktor. Därför borde man se till att personalen har möjligheter att kontinuerligt utveckla sin yrkeskompetens genom kompletterande utbildningar och specialiseringsutbildningar. Avsikten är att specialiseringsutbildningarna ska motsvara behoven i arbetslivet och hos personalen bättre och att vid behov ändra lagstiftningen så att den stöder utvecklingsarbetet. Målet är att personalen ska ha möjlighet att göra ett bra arbete under hållbara förutsättningar. Därför föreslås det att man ska starta ett riksomfattande program för att förbättra social- och hälsovårdspersonalens förutsättningar att göra ett bra arbete. Programmet ska bland annat innefatta att utveckla ledarskapet, minska de psykosociala riskfaktorerna, öka arbetssäkerheten, förebygga våld på arbetsplatsen och förhindra sexuellt våld och sexuella trakasserier. Välbefinnandet i arbetet i de blivande välfärdsområdena följs upp inom ramen för programmet. Det behövs också smidig arbetsfördelning, digitalisering och internationell kompetensEnligt arbetsgruppen måste också strukturerna på arbetsuppgifterna ses över. Det är viktigt att arbetsfördelningen är smidig och att de olika yrkesgrupperna kan koncentrera sig på sådana arbetsuppgifter som motsvarar deras kärnkompetens. Utredningen av strukturerna på arbetsuppgifterna ska också innefatta de arbetsuppgifter inom branschen som utförs av andra än de yrkesutbildade personerna inom social- och hälsovården och en utredning av hur stödtjänsterna fungerar och påverkar arbetet. Genom styrningen och lagstiftningen kan man skapa möjligheter och incitament samt undanröja hinder för utvecklingsarbetet. Genom internationell rekrytering kan man komplettera tillgången till kunnig personal och trygga tjänsterna. Avsikten är att skapa en kund- och patientvänlig nationellt understödd modell för rekryteringen som förebygger flaskhalsar i samband med rekrytering. För att säkerställa tillräckliga personalresurser är det viktigt att identifiera de metoder som ger goda resultat när det gäller att minska behovet av arbetskraft inom social- och hälsovården utan att äventyra kund- och patientsäkerheten och personalens välbefinnande. Metoderna ska stärka social- och hälsovårdspersonalens digitala kompetens och öka användningen av tekniska och digitala lösningar för tjänsterna. Målet är att hitta hållbara lösningar till behovet av arbetskraft inom social- och hälsovårdenProgrammet för social- och hälsovårdspersonalens tillräcklighet och tillgänglighet inleddes i november 2021. Avsikten är att finna hållbara lösningar för att täcka behovet av arbetskraft inom social- och hälsovården på kort, medellång och lång sikt med beaktande av regionala skillnader. I arbetsgruppen deltar centrala arbetsmarknadsorganisationer och ministerierna. Arbetsgruppens fortsatta arbete går ut på att konkretisera och fördjupa sina förslag med sju tematiska helheter. Temahelheterna består av kunskapsunderlaget, kompetensledningen, arbetets dragnings- och hållkraft, den internationella rekryteringen, servicesystemets nya kompetensbehov i utbildningssystemet, strukturerna på arbetsuppgifterna, arbetsfördelningen, tjänsternas verkningsfullhet samt kompetensen i fråga om digitaliseringen.
Källa: Valtioneuvosto.fi
