NordenBladet — De nordiska miljö- och klimatministrarna sammanträdde i dag den 3 november i Köpenhamn för att förbereda sig för klimatmötet i Glasgow. Ministrarna diskuterade förhandlingsläget på klimatmötet, de ungas delaktighet i att fatta klimatbeslut och de projekt under Finlands ordförandeskap i Nordiska rådet som rör cirkulär ekonomi inom byggandet.“Det bästa sättet att driva på klimatambitionen på internationellt plan och bevara möjligheten att kunna uppnå målet på 1,5 grader är att på nationell nivå vidta klimatåtgärder i linje med dessa mål. Vi här i de nordiska länderna kan uppmuntra världens andra länder genom att föregå med ett gott exempel”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen som var mötets ordförande.Ministrarna diskuterade förhandlingsläget och hur de nordiska länderna tillsammans kan bidra till att åstadkomma ett ambitiöst slutresultat vid COP26. Enligt ministrarna kan de nordiska länderna genom att arbeta tillsammans nå bättre resultat i förhandlingarna.Målen för förhandlingarna på klimatmötet i Glasgow gäller instrumenten för att genomföra Parisavtalet. Strävan är att nå samförstånd om till exempel detaljerna i den rapportering som krävs av länderna, om en cykel enligt vilken länderna ska skärpa sina åtaganden, samt om reglerna för att använda internationella marknadsmekanismer. På mötet söks också lösningar på ländernas anpassning till klimatförändringarna och i synnerhet på finansieringen av klimatåtgärderna i utvecklingsländer.Ett av samtalsämnen gällde möjligheterna att öka ungas deltagande i politiska processer. De nordiska miljö- och klimatministrarna samlas tillsammans med de nordiska ungdomarna i samband med Stockholm+50-mötet.Att minska utsläppen från byggande är en central faktor på väg mot klimatneutralitetDet nordiska ministermötets särskilda fokus låg på byggandets klimatpåverkan. Den byggda miljön ger en tredjedel av de nordiska ländernas växthusgasutsläpp.  “Med dagens lösningar kan vi minska utsläppen under en byggnads hela livscykel med cirka 40 procent. Vi måste tillämpa dessa lösningar bredare och utveckla nya”, säger minister Mikkonen.Nordiska ministerrådet stöder två projekt som Finland samordnar. Projektens mål är att snabbt införa på cirkulär ekonomi baserade lösningar inom byggandet samt att minska byggnadernas klimatavtryck med hjälp av bättre digital planering. Globalt sett utgör utsläppen från tillverkningen av byggmaterial ett hot mot målet i Parisavtalet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Det behövs radikala på cirkulär ekonomi bottnade lösningar för att det ska vara möjligt att bygga sunda och trygga hem för världens ökande folkmängd utan att påverka klimatet.De nordiska ländernas paviljong i samband med klimatmötet i Glasgow föregår med gott exempel på hållbarhet    Paviljongen visar också i år exempel på hållbara sidoevenemang när evenemanget ordnas i hybridform i Glasgow och i Kajsaniemi i Helsingfors. I paviljongen presenteras de nordiska ländernas lösningar på internationella miljöutmaningar och bjuds beslutsfattare, medborgare och intressegrupper in till diskussion.I det nordiska COP26-programmet ingår över 100 evenemang i den nordiska paviljongen i Glasgow och Nordic COP26 Hub i Helsingfors. Evenemangen är öppna för allmänheten och man kan delta i alla evenemang på distans.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De svin- och fjäderfägårdar som anges i direktivet om industriutsläpp förutsätts årligen övervaka utsöndringen av kväve och fosfor samt ammoniakutsläppen i enlighet med BAT-slutsatserna. I övervakningen av utsläppen har man kunnat utnyttja en räknare för utsläpp som Finlands miljöcentral har utvecklat för detta ändamål. Räknaren har nu förnyats så att man kan räkna ut den specifika mängden kväve och fosfor per djurplats utifrån gårdens egna produktions- och utfodringsuppgifter. Dessutom ger räknaren också den information om ammoniakutsläpp som behövs i E-PRTR-rapporteringen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ordlistan ”centrala begrepp i social- och hälsovårdsreformen” är färdig. Ordlistan är avsedd i synnerhet för personer som arbetar inom social- och hälsovården, och den ska bidra till en enhetlig användning av centrala begrepp och termer inom området. Ordlistan innehåller både nya begrepp och befintliga begrepp, av vilka en del har förändrats eller håller på att förändras till exempel i och med de nya slags servicekanaler som den tekniska utvecklingen möjliggjort.I ordlistan har information om 44 begrepp samlats i form av termposter och begreppsscheman. I ordlistan utreds begreppens innehåll med hjälp av definitioner och kompletterande anmärkningar samt ges finskspråkiga termrekommendationer och motsvarigheter på svenska, engelska och ryska. Begreppsbeskrivningarna har översatts till svenska och engelska. Begreppens inbördes relationer presenteras med hjälp av begreppsdiagram.Ordlistan finns nu tillgänglig i TEPA-termbanken och i Institutet för hälsa och välfärds ordlistor för social- och hälsovårdsreformen.
 
•    OrdlistanOrdlistan bereddes av arbetsgruppen och finslipades utgående från remissyttrandena
Den finskspråkiga delen av ordlistan har utarbetats av en arbetsgrupp som bestod av sakkunniga från social- och hälsovårdsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd, Folkpensionsanstalten, Institutet för de inhemska språken och översättnings- och språksektorn vid statsrådets kansli. Arbetsgruppen arbetade under ledning av experter från Terminologicentralen. Under arbetets gång konsulterade arbetsgruppen också sakkunniga utanför arbetsgruppen.Social- och hälsovårdsministeriet ordnade en remissbehandling om utkastet till ordlista, och arbetsgruppen finslipade ordlistan utifrån remissyttrandena. Arbetet finansierades av social- och hälsovårdsministeriet. Översättnings- och språksektorn vid statsrådets kansli ansvarade för ordlistans språkversioner.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De nordiska statsministrarna har godkänt ett gemensamt uttalande om försörjningsberedskap och annan beredskap. De nordiska länderna framhåller betydelsen av beredskap och samarbete i en instabil och svårförutsägbar omvärld.”Det nordiska samarbetet är en resurs som gör det möjligt för de nordiska länderna att stärka sin beredskap och resiliens. Genom att intensifiera det nordiska samarbetet kring försörjningsberedskap och annan beredskap bidrar vi till ett Norden som är handlingskraftigt i alla lägen”, säger statsminister Sanna Marin.De nordiska statsministrarna godkände sitt gemensamma uttalande i Köpenhamn onsdagen den 3 november. De nordiska statsministrarna och regeringsledarna från Färöarna, Grönland och Åland träffades i Köpenhamn i samband med Nordiska rådets session.Finland är ordförande för det mellanstatliga nordiska samarbetet i år. Ett av de viktigaste målen för Finlands ordförandeskap har varit att utveckla samarbetet kring försörjningsberedskap.Samarbetet mellan de nordiska länderna styrs av följande vision som de nordiska statsministrarna har godkänt: Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030. Vid mötet redogjorde Nordiska ministerrådets generalsekreterare Paula Lehtomäki för framstegen i det gemensamma visionsarbetet och för resultaten av en enkätundersökning av medborgarnas förväntningar på det nordiska samarbetet.Nordiska ministerrådet, de nordiska regeringarnas samarbetsorgan, fyller 50 år i år. Statsministrarna konstaterade i Köpenhamn att världen har förändrats avsevärt på 50 år, men att det nordiska samarbetet fortsätter att vara starkt både nu och i framtiden.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid social- och hälsovårdsministeriet tillsattes våren 2021 en tjänstemannaarbetsgrupp med uppgift att bereda ett spelpolitiskt program. Som bakgrund till arbetet önskar vi nu medborgarnas åsikter om penningspelande i Finland samt om förebyggande och minskning av de skadeverkningar som penningspel ger upphov till.Medborgarnas åsikter utreds genom en webbenkät (på finska) som kan besvaras på webbplatsen dinåsikt.fi fram till den 30 november. Syftet med enkäten är att kartlägga medborgarnas tankar och åsikter om penningspelande i Finland samt om förebyggande av de skador som orsakas av penningspel. I enkäten ombeds medborgarna ta ställning till bland annat penningspelandet i det finländska samhället, anordnandet och övervakningen av penningspelsverksamheten samt de tjänster som erbjuder hjälp vid spelproblem. Det spelpolitiska programmet skapar riktlinjer för genomförandet av en penningspelspolitik som förebygger och minskar skador fram till 2030. Programmet fokuserar på det förebyggande arbetet, den penningspelsverksamhet som förebygger skador, styrningen och på säkerställandet av tjänster. Målet med det spelpolitiska programmet är att minska antalet problem som orsakas av penningspel och att stabilisera den nedåtgående trenden för skadeverkningarna.Svara på enkäten:Kansalaiskysely: rahapelipoliittinen ohjelma

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet och finansministeriet låter göra en utomstående utredning om användningen av polisens anslag och om faktorer som hänför sig till anslagets tillräcklighet. Inrikesministeriet utnämner landskapsrådet Timo Kietäväinen, professor Lasse Oulasvirta och professor Roope Uusitalo till utredare. De ska lämna sin gemensamma utredning till ministerierna senast den 31 januari 2022.De anslag som i statsbudgeten anvisas polisen har under flera års tid visat sig vara otillräckliga i förhållande till polisens utgifter och uppgiftsmängd. Anslagsbristen har avhjälpts regelbundet genom att använda den post som överförts från föregående år och genom tilläggsbudgetarna.Utredningen ska kartlägga användningen och allokeringen av polisens anslag och utvärdera varför polisens anslag, som stigit varje år från 2017 till 2021, inte är tillräckliga i förhållande till polisens utgifter och uppgifter. Målet är att ta fram utvecklingsförslag som kan påverka polisens verksamhetskostnader, en effektiv allokering av resurserna samt balansen mellan utgifterna och inkomsterna. Dessutom kan utredarna komma med förslag om den administrativa utvecklingen av polisen. Utredarna ska bedöma personalkostnaderna, polisverksamhetens resultat och genomslag, lokalkost-naderna, IKT-utgifterna och investeringarna, antalet utvecklingsprojekt, hur lagstiftningsändringarna påverkar kostnaderna och polisens arbetsmängd samt vilka effekter budgeteringssättet har.För utredarnas arbete tillsätts en styrgrupp, vars ordförande är inrikesministeriets kanslichef Kirsi Pimiä. Medlemmarna är finansministeriets kanslichef Juha Majanen (vice ordförande), avdelningscheferna Jukka Aalto och Tomi Vuori från inrikesministeriet och avdelningschef Sami Yläoutinen från finansministeriet. Utredarnas arbete stöds av en projektgrupp vars ordförande är Stefan Gerkman, polisdirektör vid inrikesministeriet. Medlemmarna är Kati Korpi, ekonomi- och planeringsdirektör (vice ordförande), Heidi Kankainen, ledande sakkunnig, och Antti Karila, konsultativ tjänsteman, från inrikesministe-riet, Lauri Taro, budgetråd, från finansministeriet samt Anne Aaltonen, förvaltningsdirektör, Tiina Pelkonen, planerings- och ekonomichef, och Samppa Holopainen, polisöverinspektör, från Polissty-relsen. Utredarna och styr- och projektgrupperna kan under arbetets gång höra behövliga sakkunniga. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt finansministeriets intressentgruppsutredning om det kommunala finansieringssystemet fungerar finansieringssystemet tämligen väl i kommuner där befolkningsmängden och befolkningsstrukturen inte förändras snabbt. Svagheterna accentueras i små och minskande kommuner samt i stora och växande städer. Finansieringssystemet kräver en övergripande reform som också tar i beaktande den övriga ekonomiska politiken som helhet.Det råder en obalans mellan kommunernas finansiering och uppgifter enligt rapporten. Differentieringsutvecklingen är en utmaning för kommunernas finansieringssystem speciellt för ytterligheternas del – i starkt växande stora kommuner och i små kommuner som förlorar befolkning. Dessa utmaningar löses inte nödvändigtvis enbart genom ändringar i finansieringssystemet, utan utredningen lyfte också fram differentieringen av kommunernas uppgifter och reformen av kommunstrukturen.”En del av kommunerna upplever enligt utredningen att kommunernas nuvarande finansieringssystem fungerar väl, men oron över hur finansieringssystemet fungerar i framtiden ökar särskilt i de starkt växande städerna och å andra sidan i kommuner som förlorar befolkning”, konstaterar Markus Syrjänen, ledande specialsakkunnig och Tom-Henrik Sirviö, finansexpert vid finansministeriet. Vissa delar av finansieringssystemet bör utvecklasStatsandelssystemet måste utvecklas i synnerhet efter de omfattande förändringar som social- och hälsovårdsreformen medför. Efter reformen kommer statsandelssystemet för basservice att finansiera framför allt småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. Kriterierna i statsandelssystemet bör enligt resultaten av utredningen vidareutvecklas så att de baserar sig på de kalkylerade kostnadsskillnaderna för ordnandet av tjänster. Dessutom borde den övergripande finansieringen av välfärdsområden och kommuner bedömas tillsammans och utvecklas i syfte att främja samarbetet mellan olika förvaltningsnivåer. De kommunala aktörerna hade en enhetlig syn på utmaningarna med separata statsunderstöd. Statsunderstödshelheten är splittrad, ineffektiv och den stör ledandet av kommunerna. Det anses vara nödvändigt att utveckla den övergripande styrningen och att minska beloppet av specialunderstöd. Kommunernas skattesystem väckte också debatt i en intressentutredning. Differentieringen av kommunerna anses också påverka olika kommuners skatteunderlag. Å andra sidan gick åsikterna isär när det gäller samfundsskattens roll vid finansieringen av kommunerna. De stora städerna eftersträvar ett nytt slags samarbete med statenDe stora städernas avvikande situation jämfört med det övriga kommunfältet togs upp i utredningen. Städerna växer till följd av den internationella och nationella flyttrörelsen och deras roll som näringslivscentra framhävs. Tillväxten är en utmaning för de stora städerna. Man är särskilt oroade över investeringsförmågan efter social- och hälsovårdsreformen. De stora städerna önskar att deras särdrag identifierades och de efterlyser ett nytt slags samarbete med staten. Kunskapsunderlaget om kommunernas finansieringssystem bör stärkas. Det saknas forskningsbaserad information om flera teman som hänför sig både till det finansiella systemet som helhet och till dess detaljer. Kommunerna har utöver ordnandet av basservicen som central uppgift att främja livskraften inom sitt område, och denna uppgift kräver i synnerhet starkare kunskapsunderlag och en samordning av åsikterna mellan olika aktörer.Intressentutredningen om kommunernas finansieringssystem genomfördes våren och sommaren 2021. Man utredde funktionen hos och utvecklandet av kommunernas finansieringssystem efter social- och hälsovårdsreformen genom temaintervjuer och samråd med intressentgrupper. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativa  forskningsmetoder. Utredningen var en del av finansministeriets pågående arbete för att utveckla kommunpolitiken. Särskilda utredningar har genomförts som bakgrundsmaterial för det kommunpolitiska framtidsarbetet. Juris doktor, arbetslivsprofessor Timo Viherkenttä granskade utvecklingen av kommunernas skatteinkomstfinansiering i sin utredning som publicerades i början av hösten. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Sommaren 2021 gav Europarådet ut en rekommendation om införande av en barngaranti i medlemsländerna i EU. Syftet med barngarantin är att stödja särskilt de barn och familjer som är i en utsatt ställning och att främja investering i barns välbefinnande. I Finland genomförs barngarantin som en del av arbetet med barnstrategin, och generalsekreterare Johanna Laisaari har utnämnts till samordnare för barngarantin.Risken för fattigdom eller utslagning gäller nästan 18 miljoner barn i EU. Genom den europeiska barngarantin får EU-länderna verktyg och anvisningar för att sörja för att alla barn i Europa som hotas av fattigdom ska ha tillgång till samhällets bastjänster. Medlemsländerna kan använda barngarantin när de reformerar sina tjänster enligt sina egna behov.  Målen för den nationella barnstrategi som Finland har överensstämmer med målen för den europeiska barngarantin.  ”Vi har nyligen publicerat den första planen för genomförandet av barnstrategin, där man fastställer vad regeringen ska göra för att bygga upp ett barn- och familjevänligt Finland. I planen beskrivs också hur man ska skapa de strukturer som behövs för att samordna arbetet med barngarantin”, berättar Johanna Laisaari. ”Vi behöver flera olika åtgärder för att bekämpa fattigdom och utslagning bland barn. Genom att investera i barns välbefinnande ökar vi samtidigt jämlikheten, vilket är ett av de effektivaste sätten att öka välbefinnandet”, fortsätter Laisaari. Det krävs investering för att förverkliga barngarantin ”I januari 2021 avtalade Europeiska unionens råd och Europaparlamentet om att använda Europeiska socialfondens ESF+ medel för barngarantin. De medlemsstater där fattigdomsgraden för barn är högre än EU:s genomsnitt ska reservera minst 5 procent av ESF+-budgeten för bekämpningen av fattigdom och social utslagning bland barn och unga. Också de andra medlemsstaterna måste anvisa tillräcklig finansiering för barngarantin, säger Johanna Laisaari.  Europeiska kommissionen betonar att barngarantin är effektiv bara om man faktiskt investerar i den nationellt. Även Europarådets strategi för barnets rättigheter stöder barngarantinÄven Europarådets strategi för barnets rättigheter som offentliggjordes i mars 2021 stöder genomförandet av barngarantin (EU Strategy on the Rights of the Child, eurochild.org). I strategin för barnets rättigheter beskrivs de centrala hoten och utmaningarna när det gäller att tillgodose barns rättigheter i EU. Dessa är bland annat coronapandemins konsekvenser, den digitala säkerheten, våld, fattigdom, utslagning och psykiska problem.  Strategin innehåller också förslag till hur problemen ska lösas, och verktyg för detta både på EU-nivå och på nationell nivå. För barn och unga har ordnats ett omfattande samråd om genomförandet av strategin.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det av finansministeriet tillsatta personalforumet har till uppgift att följa det nationella genomförandet av reformen, till exempel framskridandet med beredningen av personalöverföringar. Forumet följer också upp tillämpningen av lagstiftningen om personalens ställning och dess inverkan på personalen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som ska arbeta med att reformera tjänsterna för ungdomar och barn som fått uppehållstillstånd och som flyttat in som minderåriga utan vårdnadshavare. Målet är att se till att dessa ungdomar får tjänster på lika villkor som andra grupper som behöver särskilt stöd. I enlighet med integrationsredogörelsen har arbetsgruppen till uppgift att lägga fram förslag till att revidera lagstiftningen om att ordna tjänster för ungdomar och barn som fått uppehållstillstånd och som rest in i landet som minderåriga utan vårdnadshavare. Målet är dessa barn och ungdomar ska få lika tjänster som andra grupper som enligt socialvårdslagen behöver särskilt stöd. Arbetsgruppen ska också behandla frågor som rör statliga ersättningar i samband med dessa tjänster. När det gäller ungdomar och barn som fått uppehållstillstånd och som kommit till landet som minderåriga utan vårdnadshavare, ska arbetsgruppen sätta sig in i dessa frågor:
• att i förhållande till socialvårdslagen ordna tjänster för dem  
• att ordna boendet och ansvaret för att ordna boende samt de framtida välfärdsområdenas roll 
• lagstiftningen som gäller familjevård 
• lagstiftningen om eftervård 
• att trygga tjänster om den minderåriga inte får tjänster med stöd av integrationslagen, inklusive tjänster för personer som beviljats medborgarskap 
• att stärka systemet med företrädare, inklusive registret över företrädare, kvaliteten på och tillsynen över systemet Arbetsgruppen är klar med arbetet nästa höstArbetsgruppens mandatperiod är 21.10.2021–31.10.2022 och den leds av konsultativa tjänstemannen Paula Karjalainen från arbets- och näringsministeriet. Arbetsgruppen kan höra sakkunniga.Till arbetsgruppen hör förutom ministeriets egna sakkunniga också företrädare för social- och hälsovårdsministeriet, inrikesministeriet, närings-, trafik- och miljöcentralerna i Nyland, Birkaland och Norra Österbotten, Esbo stad och Tammerfors stad samt Kommunförbundet. Ytterligare upplysningar:
Anna Bruun, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 048 254
Paula Karjalainen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 047 117

Källa: Valtioneuvosto.fi