NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har sänt ett styrningsbrev till regionerna för att styra dem i det fullständiga genomförandet av den uppdaterade handlingsplanen för hybridstrategin och i utövan-det av befogenheterna enligt lagen om smittsamma sjukdomar från och med den 15 november.Den uppdaterade handlingsplanen ska börja tillämpas fullständigt när en vaccinationstäckning på minst 80 procent uppnås för de 12 år fyllda som hör till målgruppen för vaccinationerna eller när hela den befolkning som hör till målgruppen och som vill vaccinera sig har haft möjlighet att få två vaccindoser. Enligt Institutet för hälsa och välfärd uppnåddes målet om en vaccinationstäckning på 80 procent den 10 november 2021.Social- och hälsovårdsministeriet styr regionerna i att följa upp epidemiläget och att fatta beslut på basis av de rekommendationer och begränsningar som behövs för att bekämpa epidemin.Social- och hälsovårdsministeriet har berett epidemiologiska kriterier för områden med samhällsspridning. Kriterierna lämpar sig bättre för det nuvarande epidemiläget än fasbeskrivningarna som använts tidigare. Regionerna kan använda kriterierna som riktlinjer vid bedömningen av vilka åtgärder som behövs. Institutet för hälsa och välfärd publicerar på sin webbplats uppgifter om områden som uppfyller kriterierna för områden med samhällsspridning från och med den 15 november.Utgångspunkten för den nya strategin är att samhällets olika funktioner ska vara öppna. Den betonar vikten av lokala och riktade åtgärder i bekämpningen av epidemin.Social- och hälsovårdsministeriet betonar att epidemiläget varierar lokalt, men att epidemin ännu inte är över. Coronaviruset sprids fortfarande bland de som inte är vaccinerade. Enbart vaccinationstäckningen räcker inte till för att stävja epidemin, även om den bromsar den. Därför behövs det fortfarande lokalt riktade effektiva åtgärder om det i området uppstår eller finns en risk för att det kan uppstå sådana smittkluster som är betydande och som utgör en uppenbar risk för att viruset sprids i befolkningen och hotar hälsan och det övergripande välbefinnandet hos de människor som är särskilt utsatta för viruset, och dessutom för indirekta negativa konsekvenser i samhället. Social- och hälsovårdsministeriets styrningsbrev: Fullständig tillämpning av den uppdaterade handlingsplanen för hybridstrateginBilaga: Epidemiologiska kriterier för områden med samhällsspridningHandlingsplan för genomförandet av hybridstrategin för hanteringen av covid-19-epidemin 2021–22 Coronaepidemin: regionernas situation, rekommendationer och begränsningar (Institutet för hälsa och välfärd)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s utrikesministrar sammanträder i utrikesrådet måndagen den 15 november i Bryssel. Huvudtemana på utrikesrådets agenda är Sahel, västra Balkan och den strategiska kompassen för EU:s säkerhets- och försvarssamarbete. På dagordningen står också aktuella frågor som rör Belarus, energiprisernas geopolitiska aspekter, Etiopien, Sudan och resultaten av FN:s 26:e klimatkonferens. Under utrikesministermötet för EU:s östliga partnerskap diskuteras prioriterade områden i det framtida samarbetet. Utrikesministrarna bereder även toppmötet med det östliga partnerskapet den 15 december.Utrikesrådet ska diskutera situationen i Sahel med fokus på den senaste tidens händelser i Mali. Utöver krishanteringsinsatsen framhåller Finland vikten av att stödja civila insatser, till exempel för basservice och utbildning. Finlands anser att fredsbyggande ska vara en av EU:s prioriteringar. 
Ministrarna diskuterar EU:s roll på västra Balkan och hur samarbetet med länderna i regionen ska fortsätta. De tar upp situationen i Bosnien och Hercegovina och dialogen för att normalisera relationerna mellan Serbien och Kosovo.Under en gemensam diskussion mellan utrikes- och försvarsministrarna presenterar den höga representanten Josep Borrell det första utkastet till strategiskt kompass för EU:s säkerhets- och försvarssamarbete. Den strategiska kompassen ska precisera de gemensamma målen för krishantering, stöd till partner och skyddet av Europeiska unionen och dess medborgare. Finlands vill se en omfattande och konkret strategi som utvecklar och stärker EU:s gemensamma utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik.Utrikesminister Pekka Haavisto deltar också i utrikesministermötet för det östliga partnerskapet. Målet för östliga partnerskapets kommande arbetsprogram är att stödja partnerländernas ekonomiska återhämtning, deras samhälleliga bärkraft och reformer.”Finland stöder det östliga partnerskapet, och det kommande toppmötet är viktigt för att stärka våra gemensamma åtaganden. Finland anser att de grundläggande rättigheterna, de gemensamma värdena och reformerna på basis av dessa är viktiga för att skapa samhällelig stabilitet. Det är positivt att vi inom ramen för det östliga partnerskapet i allt högre grad stöder partnerländernas åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna”, säger utrikesminister Haavisto.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I ett forskningsprojekt som beställts av statsrådet har utretts vilka kompletterande migrationsvägar det finns för personer som är i behov av internationellt skydd. Särskilt fokus lades på arbets- och studiebaserade vägar. Antalet program för kompletterande vägar ökar i snabb takt, och dessa har potential att tillgodose behoven hos såväl människor i behov av skydd som mottagarsamhällen.Kompletterande vägar ger människor i behov av internationellt skydd en laglig och trygg väg till ett land som kan tillgodose deras behov av skydd. Migrationsvägarna kallas kompletterande, eftersom de inte ersätter kvotflyktingsystemen i olika länder utan kompletterar dem.De arbets- och studiebaserade kompletterande vägarna är rekryteringskanaler och stipendieprogram som skapats för personer i behov av skydd och som gör det möjligt för dem att komma in i mottagarlandet som arbetstagare och studerande, inte som asylsökande eller kvotflyktingar.En internationell jämförelse inom undersökningen visade att arbets- eller studiebaserade kompletterande vägar ännu inte är en tydligt etablerad praxis globalt sett, utan att det hittills rör sig om en rad olika program och pilotförsök.Kompletterande vägar är ett snabbt växande fenomenI programmen för arbets- och studiebaserade kompletterande vägar används i regel vanliga visum och uppehållstillstånd som utfärdas utifrån arbete eller studier. Den särskilda situationen för experter som behöver internationellt skydd, till exempel svårighet att skaffa alla dokument som normalt krävs, har dock beaktats genom att stöd erbjuds under de olika skedena av ansökningsprocessen och genom att lättnader görs i fråga om kriterierna och avgifterna för inresan.Undersökningen visade att arbetsmarknaden, högskolorna och civilsamhällesorganisationerna spelar en central roll i de nuvarande vägarna. Tills vidare finns det fler studiebaserade program än arbetsbaserade program.Antalet program för kompletterande vägar ökar i snabb takt, men deras kapacitet är tills vidare förhållandevis anspråkslös. Programmen har stor potential att tillgodose behoven hos såväl människor i behov av skydd som mottagarsamhällen. De kan dock inte ersätta kvotflyktingprogrammen, eftersom de människor som kommer via de kompletterande vägarna inte i första hand väljs ut utifrån deras utsatta ställning.Undersökningen bidrar till att bedöma vilka möjligheter som kompletterande vägar erbjuderBland annat FN:s flyktingorgan UNHCR har under de senaste åren betonat utveckling av kompletterande vägar för att ta itu med flyktingsituationen. Intresset för att utveckla vägar stärks också av det ökade behovet av arbetskraft och den åldrande befolkningen i många utvecklade länder. Den information som samlas in i undersökningen bidrar till att förstå de kompletterande vägarnas karaktär och roll i migrationspolitiken.För undersökningen intervjuades representanter för internationella expertorganisationer i migrationsfrågor och experter som arbetar med enskilda arbets- eller studiebaserade program i olika länder. Forskarna organiserade också en expertpanel och ett webbinarium som behandlade temat kompletterande vägar samt deltog i internationella distansevenemang kring temat.Forskargruppen bestod av experter från Stiftelsen för Rehabilitering, Oxford Research AB och Migrationsinstitutet. Dessutom medverkade Dr. Joanne van Selm, självständig konsult som specialiserat sig på migrations- och flyktingfrågor.Utredningen ingår i verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2021. Forskningsrapporten är skriven på engelska så att även andra länder kan dra nytta av den framtagna informationen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen har beviljat 700 000 euro för främjandet av ungas företagar-, ekonomi- och arbetslivsfärdigheter. Sex projekt beviljades understöd.Understöd beviljades för projekt som genomförs av Talous ja nuoret TAT ry, Nuori Yrittäjyys ry, Barn- och ungdomsstiftelsen, Phoenix ry, Suomen 4H-liitto ry samt Finlands svenska Marthaförbund rf.I beviljandet av understöd har man bland annat betonat att projekten engagerar de unga som har det sämst ställt, invandrare, partiellt arbetsföra och unga som särskilt drabbats av konsekvenserna av coronapandemin.De projekt som understöds omfattar årskurs 6 och 9 i fråga om barn och unga i grundskoleåldern samt studerande vid gymnasier i fråga om unga på andra stadiet. Även unga som saknar arbete eller utbildningsplats har beaktats och till exempel Phoenix ry:s projekt når ut till invandrarbefolkningen. Genom projekten kommer man också att nå svenskspråkiga ungdomar.– Det är viktigt att de unga får erfarenheter och information om såväl företagande, ekonomi som arbetslivet. Jag upplever att även ett så litet anslag som detta ger de unga goda och meningsfulla stunder av lärande och insikt, säger forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen.De färdigheter som avser företagande, ekonomi och arbetsliv är en del av livslångt lärande, under vilket människornas färdigheter utvecklas och kompletteras i olika skeden av deras utbildnings- och inlärningsväg. Det handlar om allt från livskompetens, växelverkan och självledarskap till innovationsförmåga och förmåga att hantera förändringar. Utbildningen och fostran ska stödja företagsamheten, hanteringen av privatekonomin och arbetslivsorienteringen så att de utvecklas till ett handlingssätt där attityd, ambition och handlingsvilja kombineras med kunskap och hög kompetens. En entreprenörsinriktad verksamhetskultur och handlingsmodell, liksom ekonomiska färdigheter och arbetslivsfärdigheter, uppnås bäst i samarbete med det omgivande samhället.I statsminister Sanna Marins regeringsprogram satsas det systematiskt på en stark företagsamhetspolitik. Enligt regeringsprogrammets riktlinje ska man under regeringsperioden göra tröskeln för inledande av företagsverksamhet lägre och satsa på att stärka det företagarvänliga klimatet genom att öka arbetslivskompetensen och bland annat genom att öka förståelsen för och kunnandet om företagandet och arbetslivet på olika utbildningsnivåer samt genom andra offentliga tjänster. Vidare uppmärksammas ekonomiska kunskaper och arbetslivskompetens som element som påverkar de ungas välbefinnande.Beviljade understöd  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet ger ut ett nytt Kommuninfoblad om sjukvårdskort som personer från Storbritannien kan använda för att påvisa att de har rätt till medicinskt nödvändig offentlig sjukvård för samma klientavgifter som kommuninvånarna.Tidigare har det funnits fem olika sjukvårdskort. Nu finns det ett till kort: GHIC (Global Health Insurance Card) för personer bosatta i Nordirland. Korten är i kraft fram till att giltighetstiden som anges på korten löper ut. Rätten att få vård kan också påvisas med ett intyg som temporärt ersätter det europeiska sjukvårdskortet. Personer från Storbritannien som vistas tillfälligt i Finland har rätt till medicinskt nödvändig sjukvård inom den offentliga sjukvården på samma sätt som före Storbritanniens utträde ur EU. Läs hela Kommuninfobladet xx/2021: Storbritanniens europeiska sjukvårdskort 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet godkände den 11 november 2021 Finlands deltagande i programmet Interreg Baltic Sea Region, som är ett av programmen för europeiskt territoriellt samarbete (Interreg). Programmet har en central roll i genomförandet av EU:s Östersjöstrategi. Målet med programmet är att genom internationellt samarbete främja innovativa lösningar som skyddar vattendragen och klimatneutrala lösningar i Östersjöområdet. Målet kan nås bland annat genom att skapa nya affärsmöjligheter med hjälp av digitalisering och genom att utveckla och genomföra nya lösningar för att förebygga förorening av vattendrag. Avsikten är också att stödja och samordna företagens och det civila samhällets initiativ för att främja cirkulär ekonomi.Programmet ingår i EU:s programperiod för regional- och strukturpolitik 2021–2027 och medfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Den totala finansieringen av programmet uppgår till sammanlagt 313,6 miljoner euro, varav 250,9 miljoner euro är EU-finansiering.Av EU-länderna deltar förutom Finland också Sverige, Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Polen och Tyskland i programmet Interreg Baltic Sea Region. Av länderna utanför EU deltar Norge och Ryssland, eventuellt också Vitryssland, i programmet.Programmet har tagits fram i samarbete mellan de deltagande länderna och regionerna. Alla de deltagande länderna ska godkänna programmet nationellt, varefter programmet sänds till Europeiska kommissionen för godkännande.    Allt som allt deltar Finland i elva program, av vilka sju redan har godkänts. När det gäller de tre Interreg-program (Kolarctic, Karelia och South-East Finland – Russia) som ska genomföras vid de yttre gränserna inleds den nationella godkännandeprocessen i början av 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — För nästa år föreslås en temporär höjning med 25 procent för inkomstgränserna för den studerandes egna inkomster som påverkar studiestödet. Den föreslagna höjningen förbättrar de studerandes möjligheter att förvärvsarbeta vid sidan av studierna och komplettera studiestödet med löneinkomster i större utsträckning. Syftet är att förbättra förutsättningarna för de ungas sysselsättning och de studerandes försörjning.Den föreslagna höjningen med 25 procent görs i de inkomstgränser som gällde 2020 och 2021, vilket innebär att inkomstgränsen för en stödmånad stiger från nuvarande 696 euro till 870 euro och inkomstgränsen för en månad utan studiestöd från 2 078 euro till 2 600 euro. För tydlighetens skull avrundas inkomstgränserna till närmaste hela tio euro.För en heltidsstuderande som omfattas av studiestödet nio månader per år skulle ändringen t.ex. öka möjligheterna att få extra inkomster med ca 3 000 euro år 2022, eftersom den årliga inkomstgränsen skulle stiga från nuvarande 12 498 euro till 15 630 euro.Dessutom föreslås det att de belopp som avses i bestämmelsen om återkrav av stöd som betalats till för högt belopp och som beaktas när den studerandes årsinkomst överstiger beloppet av fribeloppet år 2022 på motsvarande sätt höjs med 25 procent. Om en studerandes årsinkomst överstiger fribeloppet nästa år, återkrävs enligt förslaget en stödmånads studiepenning och bostadstillägg för varje påbörjat överstigande belopp om 1 730 euro i kronologisk ordning med början från kalenderårets sista stödmånad. Om fribeloppet har överskridits med högst 290 euro, återkrävs dock inte stöd som betalats ut till för stort belopp.Det föreslås att inkomstgränserna höjs temporärt för ett års tid, och därför justeras inkomstgränserna undantagsvis inte år 2022 i överensstämmelse med förändringen i det allmänna inkomstnivåindexet. Syftet med propositionen är att förbättra förutsättningarna för de ungas sysselsättning och de studerandes försörjning.Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2022 och avses bli behandlad i samband med den.Lagen föreslås träda i kraft vid ingången av 2022. Regeringens proposition publiceras på sidan Beslut. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har fastställt arbetspensionsförsäkringsavgifterna för 2022.År 2022 utgör den genomsnittliga arbetspensionsförsäkringsavgiften enligt lagen om pension för arbetstagare 24,85 procent av lönen. Avgiften för 2022 är 0,45 procentenheter högre än 2021, eftersom i avgiften ingår den första återbetalningsposten av den tillfälliga nedsättning av arbetsgivaravgiften som var i kraft 2020.Basprocentsatsen för arbetspensionsförsäkringsavgift enligt lagen om pension för lantbruksföretagare och procentsatsen för arbetspensionsförsäkringsavgift enligt lagen om pension för företagare är nästa år 24,10, medan motsvarande höjda procentsats för personer som fyllt 53–62 år är 25,60. Dessa procentsatser är desamma som 2021.Nästa år är procentsatsen för arbetstagares pensionsförsäkringsavgift 7,15, medan den höjda procentsatsen för arbetstagare som fyllt 53–62 år är 8,65. Även dessa procentsatser är desamma som 2021.Arbetsgivarens genomsnittliga avgift år 2022 är 17,4 procent. Nivån på arbetspensionsförsäkringsavgiften för 2020 sänktes undantagsvis i mitten av året på grund av coronapandemin. Arbetspensionsavgiften sänktes den 1 maj 2020 med 2,6 procentenheter, och detta gällde till utgången av 2020. Nedsättningen av avgiften hänför sig till arbetsgivarens andel av arbetspensionsförsäkringsavgiften och påverkar inte arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift. Underskottet i avgiftsintäkterna till följd av nedsättningen av arbetspensionsavgiften ska amorteras genom höjningar av arbetsgivarens arbetspensionsförsäkringsavgift 2022–2025, så att effekterna av den tillfälliga nedsättningen kan kompenseras till fullt belopp. Därför höjs den genomsnittliga arbetsgivaravgiften med 0,45 procentenheter 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Indexjusteringar har gjorts i de klientavgifter som tas ut för kommunala social- och hälsovårdstjänster. De maximala beloppen i euro i lagen och förordningen justeras vartannat år i enlighet med förändringen i folkpensionsindex och arbetspensionsindex. De indexjusterade beloppen träder i kraft den 1 januari 2022.De belopp som justerats med folkpensionsindexet höjs med cirka 1,36 procent och de belopp som justerats med arbetspensionsindexet med cirka 1,78 procent. Klientavgifternas högsta möjliga belopp och eurobeloppen för avgifterna under avgiftstaket stiger något. Minimibeloppen i fråga om de inkomstbundna avgifterna som är avsedda för personligt bruk och inkomstgränserna för avgifter för hemvård höjs, vilket sänker avgifterna.Vid ingången av 2022 ska i avgiftstaket för hälso- och sjukvården inkluderas mer avgifter än tidigare, bl.a. avgifter för mun- och tandvård och avgifter för tillfällig hemsjukvård. Eurobeloppet för avgiftstaket är 692 euro per kalenderår. När avgiftstaket har nåtts, är de tjänster som räknas in i avgiftstaket i regel avgiftsfria för klienten till utgången av kalenderåret i fråga.I klientavgiftslagen och klientavgiftsförordningen föreskrivs det om det maximibelopp som får tas ut för en tjänst. Kommunen har prövningsrätt i fråga om uttagandet av klientavgifter och storleken på avgifterna inom ramen för maximiavgifterna. Kommunen har rätt att ta ut lägre avgifter än de maximiavgifter som anges i lagen.I den bifogade tabellen anges klientavgifternas maximala belopp i euro före och efter indexjusteringen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommittén för social trygghet sammanträdde den 8 november 2021 för att utforma sina ståndpunkter om reformen av den sociala tryggheten. Ståndpunkterna gäller problemen i det nuvarande systemet för social trygghet och riktlinjerna för att lösa dem genom att reformera systemet. De bygger på de fyra centrala problemområden inom den sociala tryggheten som fastställts av kommittén. Avsikten är att utkastet till ståndpunkter ska godkännas vid kommittémötet den 31 januari 2022, varefter kommitténs sektioner börjar bereda förslag till lösningar på de problem som beskrivs i dem. Presidiets första utkast till ståndpunkter publicerades i maj 2021 och de har därefter uppdaterats i takt med att arbetet framskridit.Presidiets utkast till ståndpunkter (på finska, uppdaterat 1.11.2021) Arbetsmötet fokuserade på att finslipa ståndpunkterna. Kommittén diskuterade bl.a. förhållandet mellan social trygghet, heltidsarbete och deltidsarbete, lågavlönat arbete och stödjande av företagande. Den sociala tryggheten för företagare diskuterades också med tanke på säsongarbete, beaktande av branschspecifika särdrag samt behövlig service. Dessutom diskuterades hur heltidsarbete lämpar som allmänt mål och hur det förhåller sig till olika livssituationer, till exempel situationer där en individ inte har full arbetsförmåga. Den sociala tryggheten för studerande behandlades bl.a. i fråga om målet att studerandena snabbt ska utexamineras.Diskussionen om problemen med samordningen av förmåner och tjänster fokuserade på tillgången till tjänster, tjänsternas genomslagskraft och deras förpliktande karaktär. Kommitténs ståndpunkt om social trygghet när det gäller kontinuerligt lärande och utveckling av kompetensen behandlades nu för första gången. Enligt ståndpunkten stöds kompetensutveckling även i fortsättningen genom olika förmånssystem enligt personens situation och de mål som fastställts för förmånerna. Målet är att på ett föregripande sätt stödja förändringar i arbetslivet genom att möjliggöra kompetensutveckling redan vid sidan av arbetet och under avbrott i arbetskarriären, beakta nya utbildningsbehov och utbildningsutbud samt stödja i synnerhet underrepresenterade gruppers deltagande. “Kommittén och sektionerna har gjort ett omfattande arbete med att utforma ståndpunkterna och upprätta rapporter som beskriver problemen inom den sociala tryggheten. Nu är vi på slutrakan och för det får vi tacka alla som deltagit i arbetet. Till följande inleds sektionernas arbete med att utarbeta förslag till lösningar på dessa problem. Reformarbetet framskrider nu till nästa fas”, säger kommitténs ordförande Pasi Moisio.Preliminär struktur för kommitténs mellanrapport Sammanställningen av socialförsäkringskommitténs mellanrapport inleds. Avsikten är att mellanrapporten blir klar i början av 2023 och i den presenteras de viktigaste resultaten av kommitténs arbete dittills. Den preliminära strukturen för kommitténs mellanrapport är:1. Det nuvarande systemets värdegrund, förhållande till grundläggande fri- och rättigheter, principer och finansieringsstruktur 
2. Det långsiktiga målet för nivån på, omfattningen av och finansieringen av den sociala tryggheten 
3. Problemen i det nuvarande systemet och reformförslag 
4. Alternativa sätt att ordna den sociala tryggheten 
5. Kommitténs riktlinjer för principerna och strukturerna för reformen på lång sikt.Kommitténs kommande mötenMötet i november (29.11)Förändringarna i arbetslivet, Boende och arbete som grund för socialskyddet och den internationella rörligheten, Övriga teman, Behandling av ställningstagandena, Godkännande av de slutliga problemrapporterna Mötet i januari (31.1) Genomförande och digitalisering, informationshantering och dataskydd, Godkännande av principerna i utkastet till ställningstaganden Arbetsmötet i februari (14.2) 
Mötet i mars (21.3) 
Arbetsmötet i april (25.4) 
Mötet i maj (23.5)Mötesmaterial (på finska):Dior, Kommittén för social trygghet 8.11.2021Presidiets utkast till ståndpunkter (på finska, uppdaterat 1.11.2021) 

Källa: Valtioneuvosto.fi