NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto presenterar prioriteringarna för Finlands ordförandeskap i Barentsrådet under konferensen Arctic Spirit i Rovaniemi den 16 november. Under sitt ordförandeskap ämnar Finland bland annat stärka Barentsregionens biodiversitet och bekämpa invasiva arter, stödja elektrifiering av transporterna, stärka ungas möjligheter att delta, stödja den fria rörligheten och förbättra förbindelserna.Vid slutet av Finlands ordförandeskap 2023 infaller Barentssamarbetets 30-årsjubileum.De unga är nyckeln till Barentsregionens framtidTill Barentsrådet hör de nordiska länderna, Ryssland och EU. I rådets arbete deltar också företrädare för regionens ursprungsfolk och Barents regionråd.Det regionala samarbetet, inklusive Barentssamarbetet, är ett viktigt sätt för Finland att främja stabiliteten och säkerheten, en hållbar utveckling och ekonomiska möjligheter i sina närområden. Regionerna och landskapen har en nyckelroll när det gäller att främja samarbete mellan människorna i Barentsregionen. När det gäller kontakter mellan människor fokuserar Finland framför allt på de unga. De unga är nyckeln till Barentsregionens framtid och de är av avgörande betydelse för om regionen kan förbli levande och utvecklas ytterligare.Ordförandeskaps program (pdf, 8 MB)Finlands ordförandeskap på webben Twitter: #BarentsFi

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kulturens roll i främjandet av kommunernas välfärd och hälsa har stärkts. Flera kommuner än tidigare skriver till exempel in målen för kulturverksamheten i sin välfärdsberättelse eller fastställer målen i sin budget. Detta framgår av den datainsamling som THL, Kommunförbundet och undervisnings- och kulturministeriet genomförde våren 2021.Kommunerna beaktar också bättre än tidigare lagen om kommunernas kulturverksamhet i beslutsfattandet. Lagen reviderades år 2019. I datainsamlingen uppgav 35 procent av kommunerna att de förtroendevalda har behandlat ifrågavarande lag under fullmäktigeperioden 2017-2021. Ökningen jämfört med 2019 var 9 procentenheter.”Enligt undersökningen har kulturdeltagandet en positiv inverkan på människors hälsa och välbefinnande. Konst och kultur existerar således inte utan aktörer.  Den reviderade lagen tryggar möjligheterna att skapa och få tillgång till kultur och därför är det viktigt att både kommunens förtroende- och tjänstemannaförvaltning är så medveten som möjligt om lagens mål och uppgifter, berättar kulturråd Esa Pirnes vid undervisnings- och kulturministeriet. Samordningen av kulturverksamhet mer organiserad än tidigareKulturverksamheten verkar också vara mer organiserad än tidigare. I 76 procent av kommunerna hade man kommit överens om vilket förvaltningsområde som samordnar kulturverksamhet som främjar välfärd och hälsa i kommunen. Dessutom hade 70 procent av kommunerna utnämnt en person som ansvarar för kulturverksamheten. Motsvarande siffror i datainsamlingen 2019 var 68 och 58 procent.Det finns fortfarande utrymme för utveckling i fråga om hur kommunerna rapporterar om kulturtjänster och -verksamhet i kommunens verksamhetsberättelse eller i den omfattande välfärdsberättelsen. 71 procent av kommunerna uppgav till exempel att de årligen rapporterar hur många som deltagit i kommunens kulturtjänster. Endast 32 procent uppgav att de årligen rapporterar hur nöjda kommuninvånarna är med kulturtjänsterna.“Det är viktigt att kommunerna följer upp kommuninvånarnas tillfredsställelse med kulturtjänsterna och för in resultaten i kommunens verksamhetsberättelse och i den omfattande välfärdsberättelsen. Detta stöder bättre anordnande av kulturtjänster och främjar kommuninvånarnas välfärd och hälsa “, konstaterar kulturråd Kirsi Kaunisharju vid undervisnings- och kulturministeriet.Uppgifterna grundar sig på en datainsamling som genomfördes våren 2021, där man särskilt utredde åtgärder, resurser och verksamhetspraxis inom den kultur som främjar välfärd och hälsa i kommunerna. “Med hjälp av informationen kan kommunerna planera, leda och utvärdera främjandet av välfärd och hälsa genom konst och kultur”, berättar forskningskoordinator Niina Saukko vid THL. 279 kommuner i Fastlandsfinland svarade på datainsamlingen som genomfördes för andra gången. Täckningsprocenten var 95.Läs de kommunspecifika uppgifterna i webbtjänsten TEAviisari (www.teaviisari.fi.)Kulttuuri kunnan toiminnassa 2021 hyvinvoinnin ja terveyden edistämisen näkökulmasta. (Kultur i kommunens verksamhet 2021 med tanke på främjande av hälsa och välfärd) Tutkimuksesta tiiviisti -julkaisu (Kortfattat om undersökningen -publikation.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU betonar ekonomisk återhämtning, klimatåtgärder samt en grön och digital övergång i nästa års budget. Rådet och Europaparlamentet nådde en överenskommelse om budgeten måndagen den 15 november.EU-medlemsländerna behandlade budgetpropositionen för nästa år fredagen den 12 november vid budgetrådets möte i Bryssel. Statssekreterare Maria Kaisa Aula representerade Finland. Förlikningskommittén, där rådet och parlamentet förhandlade om budgeten, sammanträdde i samband med mötet.Förhandlingarna fortsatte måndagen den 15 november och förlikningskommittén sammanträdde på nytt. På kvällen nådde rådet och parlamentet enighet om EU:s budget för nästa år.
Rådet och parlamentet enades om EU-budgeten för nästa år enligt följande:Åtagandena uppgår sammanlagt till ca 169,5 miljarder euro. EU förbinder sig till dessa anslag nästa år, men en del av dem betalas ut först senare.Betalningsbemyndiganden uppgår sammanlagt till ca 170,6 miljarder euro. Dessa anslag betalar EU ut nästa år.Överenskommelsen måste ännu formellt fastställas av båda institutionerna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet har beviljat understöd till 14 regionala projekt som erbjuder kommunerna expertstöd för genomförandet av klimatåtgärder och ansökan om finansiering i samband med det. Drygt en miljon euro, det vill säga sammanlagt 1 050 000 euro, delas ut.”Flaskhalsarna i det regionala klimatarbetet kan bäst utredas där man kommer nära både problemet och lösningen till det. Det är viktigt att påskynda kommunernas klimatarbete, eftersom kommunerna har tillgång till många metoder som är viktiga med tanke på stävjandet av klimatförändringarna, såsom planläggning, trafiklösningar och offentliga upphandlingar”, säger Miia Berger, specialsakkunnig vid miljöministeriet.Målet är att företrädarna för kommunerna ska förstå vilka slags klimatåtgärder som är de mest verkningsfulla och ekonomiskt mest lönsamma i just deras kommuner. Projekten på landskapsnivå förutsätts bedriva aktivt samarbete med varandra och duplicera god praxis för att undvika överlappande arbete. De projekt som beviljats understöd ska inledas tidigast den 1 januari 2022 och avslutas senast den 31 maj 2023, men i övrigt är tidpunkterna för projekten fria. Projekten ska pågå i minst 12 månader.”I och med projektet ökar resurserna för klimatarbetet avsevärt. Med hjälp av finansieringen kan vi anställa en klimatexpert till hjälp för kommunerna i Södra Österbotten och på så sätt få fart på klimatarbetet i varje kommun. Kommunernas resurser för klimatarbete är ofta små, så understödet är ett betydande tillägg till den nuvarande situationen”, säger planeringschef Mari Pohjola från Södra Österbottens förbund.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet har beslutat att upphandla ett förslag till färdplaner för energibeskattningen hos Teknologiska forskningscentralen VTT Ab. Avsikten är att utreda hur energibeskattningen fungerar i de olika utvecklingsscenarierna. Man ska samtidigt bedöma hur skatteunderlaget kan tryggas på ett socialt och regionalt rättvist sätt i samband med utsläppsminskningar och tekniska förändringar så att näringslivets verksamhetsförutsättningar också tas i beaktande.“Finland har redan nu ett framstegsvänligt energiskattesystem. Vi har utvecklat det under innevarande valperiod så att energibeskattningen stöder miljövänliga investeringar. Denna utvecklingstrend måste fortsättas så att vi ska skapa förutsägbarhet både för företag och för hushåll”, konstaterar finansminister Annika Saarikko.     Färdplanen skapar förutsägbarhet för utvecklingen av energibeskattningen i scenarier som beskriver den tekniska utvecklingen inom energisektorn och elektrifieringen av industrin. Den nuvarande energibeskattningens funktion enligt olika utvecklingsscenarier i förhållande till utsläppshandeln och andra styrmedel bedöms i färdplanen. Samtidigt bedömer man olika utvecklingsscenarier med tanke på konkurrenskraften, den sociala och regionala rättvisan samt den ekologiska hållbarheten och beskriver utvecklingsförslagens genomförbarhet ur ett internationellt perspektiv. Granskningarna inriktas på el och uppvärmning, samt användningen av bränsle inom industrin och i arbetsmaskiner. Färdplanen utarbetas med beaktande av den centrala EU-regleringen och eventuella ändringar i den. Utredningsarbetet ska vara klart före utgången av februari 2022.Målet är att färdplanen för energibeskattningen tillsammans med utsläppshandeln ska stödja uppnåendet av regeringens mål om koldioxidneutralitet 2035. Regeringsprogrammet har fastställt att Finland ska vara koldioxidneutralt före 2035 och bli världens första fossilfria välfärdssamhälle.Ordförande för styrgruppen för beredningen av färdplanen för energibeskattningen är avdelningschefen för finansministeriets skatteavdelning, överdirektör Terhi Järvikare. Styrgruppen har företrädare förutom för finansministeriet, även för jord- och skogsbruksministeriet, arbets- och näringsministeriet samt miljöministeriet. Även andra utomstående sakkunniga kan delta i styrgruppens arbete. Sekreterare för styrgruppen är Göran Koreneff och Juha Forsström från Teknologiska forskningscentralen VTT Ab. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har fattat beslut om att förlänga giltighetstiden för den förordning som begränsar förplägnadsrörelsers verksamhet till den 31 december 2021. Dessutom införs begränsningar för förplägnadsrörelser i landskapen Norra Österbotten, Birkaland och Egentliga Tavastland samt i Länsi-Pohja sjukvårdsdistrikt.Ändringen av förordningen börjar gälla Mondagen den 15 november 2021. Begränsningarna för förplägnadsrörelser i de nya regionerna börjar gälla Onsdagen den 17 november 2021.Regeringen slog förra veckan fast att de regionala beskrivningarna av epidemifaserna ska slopas. I stället för de tidigare epidemifaserna har man berett epidemiologiska kriterier för områden med samhällsspridning, som lämpar sig bättre för det nuvarande epidemiläget. Institutet för hälsa och välfärd publicerar på sin webbplats uppgifter om områden som uppfyller kriterierna för områden med samhällsspridning från och med den 15 november.Social- och hälsovårdsministeriets pressmeddelande: Social- och hälsovårdsministeriet har sänt ett styrningsbrev till regionerna om det fullständiga genomförandet av hybridstrategins handlingsplanBegränsningarna för områden med samhällsspridning gäller i landskapen Egentliga Finland, Satakunta, Päijänne-Tavastland, Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten, Norra Österbotten, Birkaland, Nyland, Kymmenedalen och Egentliga Tavastland samt i Länsi-Pohja sjukvårdsdistrikt från och med den 17 novemberFörplägnadsrörelserna får servera alkohol kl. 07.00–24.00 och hålla öppet kl. 05.00–01.00.Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda endast hälften av kundplatserna inomhus och utomhus. Övriga restauranger får använda 75 procent av kundplatserna inomhus.Alla kunder i restaurangens lokaler inomhus ska ha en egen sittplats vid ett bord eller en motsvarande plan yta.Som ett alternativ till de särskilda begränsningarna i förplägnadsverksamheten kan aktören kräva att deras kunder visar upp ett covidintyg.Begränsningarna för förplägnadsrörelserna i det övriga landet från och med den 17 novemberHär gäller inga särskilda begränsningar i fråga om antalet kunder eller serverings- och öppettiderna.De allmänna kraven på hygien och avstånd mellan kunder gäller i alla områden.Undantagen från begränsningarna ändras inteBegränsningarna i förordningen gäller inte personalrestauranger eller försäljning av mat som avhämtas. Begränsningarna i fråga om öppettiderna gäller inte ombord på fartyg och luftfartyg som går i trafik mellan Finland och utlandet eller i trafik utomlands, och inte heller förplägnadsrörelser som finns i anslutning till distributionsstationer för flytande bränsle.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland är känt för vatten och sin tekniska kompetens inom vattensektorn. Enligt en färsk utvärdering bör Finland i högre grad också marknadsföra sitt kunnande inom diplomati i vattenfrågor. Undersökningar visar att sannolikheten för barn som bor i en konfliktmiljö att dö till följd av komplikationer som orsakas av förorenat vatten är 20 gånger större än risken att avlida som offer för själva väpnade konflikten. Foto: Liisa TakalaMålet för Finlands internationella strategi för vattensektorn är en värld med tryggad vattenförsörjning till 2030. Det betyder att det alltid ska finnas vatten tillgängligt för varje ändamål, överallt och för alla i världen. Målet är ambitiöst, men Finland har lärdomar som vi kan ta vara på.En av strategins tre helheter fokuserar på frågor som rör fred och vatten. Temat är ytterst viktigt: Vattnet har stått bakom minst hälften av konflikterna sedan 1990-talet, trots att vattenresurser sällan nämns i fredsavtal.Gedigen kompetens…I den utvärdering som publicerades i slutet av oktober undersöker man hur Finland med diplomati i vattenfrågor har lyckats lösa och förebygga vattenrelaterade spänningar – och vad som kunde göras bättre i fortsättningen. Fokus i den oberoende utvärdering som utrikesministeriet låtit göra låg särskilt på Finlands arbete i FN:s ekonomiska kommission för Europa UNECE, gränsvattensamarbetet med Ryssland och Finlands stöd kring gränsvattenfrågor som gäller Mekong och Nilen.Det allmänna intrycket är mycket positivt: Finland får beröm för att långsiktigt stödja inkluderande hantering och nyttjande av vattenresurser och för att utveckla det internationella samarbetet inom vattensektorn. Utvärderingen betraktar det motiverade och kompetenta nätverket av aktörer som en särskild styrka för vårt land. Finlands gränsvattenavtal med Ryssland har bedömts vara det bästa i världen. Enligt utvärderingen har Finland kontinuerligt visat sin förmåga att svara på vattenrelaterade spänningar och tillämpa evidensbaserad diplomati och tekniskt stöd.… också till andras kännedomFinland har alltså förmåga, vilja och aktörer – vad saknas? Enligt Rens de Man, som leder utvärderingsgruppen, känner internationella aktörer inte tillräckligt till finländskt kunnande. Därför måste Finland göra upp en tydlig plan för hur landet kan bli ledande aktör inom diplomati i vattenfrågor. Till stöd för genomförandet av strategin behövs en förvaltningsövergripande organisation som sammanför de olika aktörernas bästa praxis.”Vi måste ha en genomgående kunskap om förhållandena när det gäller att förebygga konflikter. Detta i sin tur förutsätter att forskningsinrättningar, civilsamhällesorganisationer, företag och Finlands beskickningar har tydliga roller, incitament och möjligheter att skaffa och förmedla den information som behövs i arbetet med diplomati i vattenfrågor. Det är för sent för informationsinhämtning i det skede då konflikten redan har brutit ut”, säger de Mans.Kommunikation, förberedelser och ett smidigt samarbete inom vattendiplomatnätverket är av största vikt för att Finland ska kunna ses som en trovärdig partner som man vid behov kan vända sig till.Läs merUtvärderingsrapporten och en inspelning av utgivningsevenemanget

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbetsgruppen för beredning av lagstiftning om lönetransparens föreslår att rättigheterna i jämställdhetslagen i fråga om att få information om löner ska stärkas för personal, personalrepresentanter och sådana anställda som misstänker diskriminering.Arbetsgruppen överlämnade sin rapport till ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist måndagen den 15 november. Arbetsgruppen var inte enhällig i sitt arbete. Det huvudsakliga syftet med förslaget är att genom ökad lönetransparens i jämställdhetslagen förhindra lönediskriminering på grund av kön och främja förverkligandet av lika lön. Förslaget hänför sig till den skrivning om lönetransparens i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering som gäller målet att förbättra jämställdheten i arbetslivet.I arbetsgruppens förslag rekommenderas att lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (jämställdhetslagen) ändras. Arbetsgruppen föreslår att arbetsgivaren med ett års mellanrum för personalen ska klargöra det lönesystem som arbetsgivaren följer och hur det tillämpas. Också jämställdhetsplanerna och lönekartläggningarna på arbetsplatsen ska vara fritt tillgängliga för arbetstagarna.  Enligt förslaget ska personalrepresentanterna ha rätt att under lönekartläggningen få löneuppgifter för enskilda arbetstagare för att säkerställa att lönejämförelsen är täckande eller för att utreda orsakerna till löneskillnader.  Verkställandet av förbudet mot lönediskriminering effektiviseras så att en arbetstagare som misstänker lönediskriminering på grund av kön ska ha rätt att för bedömning av eventuell diskriminering få löneuppgifter för en annan arbetstagare direkt av arbetsgivaren. Arbetstagaren har tystnads-plikt i fråga om dessa uppgifter.  Arbetsgruppens rapport utgör underlag för den fortsatta politiska diskussionen. Beslut om fortsatta åtgärder fattas senare. Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte en arbetsgrupp på trepartsbasis den 21 augusti 2020 med uppdrag att bereda de ändringar i jämställdhetslagen som bygger på målet om lönetransparens i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering. Arbetsgruppen tillsattes fram till den 31 mars 2021. Dess mandattid förlängdes till den 31 augusti 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europaminister Tytti Tuppurainen och Frankrikes EU-minister Clément Beaune träffas i Helsingfors tisdagen den 16 november.Ministrarna ska diskutera aktuella EU-ärenden, bland annat frågor som rör ekonomi, EU:s strategiska kompass, rättsstatsprincipen och klimat- och energipolitik. Ministrarna ska även diskutera Frankrikes EU-ordförandeskap, som börjar i januari 2022.Ministrarna Tuppurainen och Beaune kommer också att besöka Helsingfors universitet och diskutera EU:s framtid med studerandena.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Näringsminister Mika Lintilä besöker USA för första gången 15–16 november efter coronapandemin. Besöksprogrammet innehåller diskussioner om energi, bioekonomi och digitalisering med representanter för USA:s förvaltning och delstaterna på hög nivå. Ministern kommer också att träffa finländska företag som är verksamma i USA och deltar i en konferens om bioekonomi.Näringsminister Mika Lintilä talar vid USA:s internationella bioekonomikonferens om hållbar produktion av träbiomassa i Finland. Träbiomassa används bland annat för förnybara kemikalier, biobaserade produkter och biodrivmedel.”Vi behöver en global biobaserad ekonomi. Finländska företag har mycket att ge när det gäller att lösa globala utmaningar. USA är en viktig partner för oss och jag tror att vi har möjligheter att fördjupa samarbetet till exempel inom biodrivmedel”, säger minister Lintilä. Under resan träffar ministern också representanter för finländska företag i USA och hör sig för om aktuella frågor på den lokala marknaden.Näringsministern träffar företrädare på hög nivå för delstaternaMinistern besöker delstaten Virginia och diskuterar bland annat samarbetsmöjligheter inom 6G-forskningen med guvernör Ralph Northam.”För att kunna delta i utvecklingen inom en bransch som utvecklas snabbt måste en liten stat som Finland nätverka med de bästa internationella forskningsinstituten”, säger minister Lintilä. Minister Lintilä diskuterar också med kongressledamoten Paul Tonko om USA:s mål och åtgärder för ren energi. Han kommer också att träffa högnivårepresentanter för delstaterna Maine och Michigan. Finland har tillsammans med de båda delstaterna en arbetsgrupp som består av olika aktörer inom bioekonomi och den samordnas av Business Finland och Finlands ambassad i Washington. Syftet med samarbetet är att öppna nya kommersiella möjligheter för finländska företag. USA är en av Finlands viktigaste handelspartner och samarbetet med delstaterna har en viktig roll i exportfrämjandet.

Källa: Valtioneuvosto.fi