NordenBladet — Den 11 mars deltar utrikesminister Pekka Haavisto i Antalya Diplomacy Forum-mötet i Antalya i Turkiet.Under besöket kommer Haavisto också att föra bilaterala diskussioner om det aktuella säkerhetsläget och träffa värdlandet Turkiets utrikesminister Mevlüt Çavuşoğlu samt flera andra länders och organisationers representanter. Utrikesminister Haavisto är också med i paneldiskussionen ”Justice, reforms and stronger institutions”.– Antalyamötet ger en ypperlig möjlighet att diskutera Rysslands invasion av Ukraina och dess konsekvenser för det internationella säkerhetsläget. Just nu är behovet av dialog och samarbete väldigt stort, säger utrikesminister Haavisto.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den digitala servicehelheten för programperioden 2021–2027 för EU:s fonder för region- och strukturpolitik är klar att användas. Ansökningsomgångarna för programperioden inleds stegvis. Först öppnas NTM-centralernas ansökningsomgångar för företagsfinansiering den 14 mars 2022.Programmet Ett förnybart och kompetent Finland 2021–2027 stöder närings-, energi-, klimat-, innovations-, utbildnings- och sysselsättningspolitiken samt arbetet mot marginalisering och fattigdom. Programmet omfattar Europeiska regionala utvecklingsfondens (ERUF) och Europeiska socialfondens (ESF+) åtgärder.”Nu har ansökningssystemet för den nya programperioden tagits i bruk och ansvaret för genomförandet överförs till regionerna, NTM-centralerna och landskapsförbunden. De första ansökningsomgångarna öppnas för företagen och det är viktigt att se till att projekten får en smidig start. Resultaten mäts i företagen. Det är där det skapas tillväxt och arbetstillfällen i Finland”, säger näringsminister Mika Lintilä.Ansökningsomgångarna för programperioden inleds stegvisFinansieringen för den nya programperioden för region- och strukturpolitiken beviljas av landskapsförbunden, NTM-centralerna och Livsmedelsverket. De myndigheter som beviljar finansiering öppnar ansökningsomgångarna för programmet i datasystemet EURA 2021. E-tjänsten är tillgänglig på finska och svenska.Först öppnas NTM-centralernas ansökningsomgångar för understöd för utveckling av företag. Företagen kan ansöka om understöd för investeringar och utvecklingsåtgärder. Som utvecklingsåtgärder kan följande finansierasföretagets affärskompetens,internationalisering,utveckling av produkter, tjänster och produktionsmetoder,beredning av projekt samtannan därmed jämförbar betydande utveckling av företagsverksamhet.Närmare information om kriterierna för understöd för utveckling av företag finns i NTM-centralernas utlysningar och i de regionala riktlinjerna för finansieringen.Ansökningsomgången för landskapsförbundens och NTM-centralernas utvecklingsprojekt inleds i mars–april. Senare i år inleds olika åtgärder inom ramarna för Fonden för en rättvis omställning (JTF) samt ESF+:s materiella bistånd.De finansierande myndigheterna fastställer en närmare tidsplan för ansökan. Nyheter om de utlysningar som öppnas finns på webbplatsen strukturfonder.fi och i systemet EURA 2021.För ansökningsomgångarna för första året finns 520 miljoner euro tillgängligtGenomförandet av programperioden för den nya regional- och strukturpolitiken hänför sig till åren 2021–2027. Finansieringen av programmet består av EU-finansiering och nationell finansiering. Statsrådet har delat ut bevillningsfullmakt för sammanlagt 520 439 000 euro i budgeten för 2022 till de finansierande myndigheterna för ansökan. Av finansieringen har sammanlagt 332 805 000 euro anvisats för åtgärder inom ERUF, och 187 634 000 euro har anvisats för åtgärder inom ESF+.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I fortsättningen kommer det att finnas fler verktyg för att ingripa i mobbning, trakasserier och våld. För att ingripandet ska kunna ske vid rätt tidpunkt ska lagen om grundläggande utbildning, lagen om yrkesutbildning, gymnasielagen och lagen om utbildning som handleder för examensutbildning ändras. Torsdagen den 10 mars föreslog statsrådet att republikens president ska stadfästa lagarna den 11 mars.Ändringarna hänför sig till åtgärdsprogrammet för förebyggande av mobbning, diskriminering och våld i skolor. Lagändringarna träder i kraft den 1 augusti 2022. I fortsättningen innehåller lagarna bestämmelser om beaktande av barnets bästa. Med stöd av den nya bestämmelsen ska barnets bästa beaktas när undervisning och utbildning enligt lagen om grundläggande utbildning planeras och ordnas och när det fattas beslut om den. En motsvarande bestämmelse finns i fortsättningen också i gymnasielagen, lagen om yrkesutbildning och lagen om utbildning som handleder för examensutbildning.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Avsikten är att den finansieringslagstiftning som hänför sig till inrättandet av välfärdsområden och till reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet ännu till vissa delar ska ändras genom en regeringsproposition som lämnas till riksdagen våren 2022. Under våren 2022 uppdateras också kalkylerna över de kostnader och intäkter som överförs från kommunerna till välfärdsområdena, kommunernas inkomstskattesatser och de enskilda kommunernas och välfärdsområdenas finansiering till 2023 års nivå.Propositionen omfattar de uppdateringar som lagen förutsätter och de behov att korrigera och komplettera finansieringslagstiftningen som framkommit under genomförandet av reformen.I införandelagen ska det föreskrivas om kommunernas slutliga inkomstskattesatser 2023.I lagen om statsandel för kommunal basservice ska det bland annat föreskrivas om grundpriserna för bestämningsfaktorerna för statsandelen enligt 2022 års nivå. Dessutom preciseras bestämmelserna om hur de kostnader som överförs från kommunerna till välfärdsområdena ska justeras på basis av bokslutsuppgifterna för 2022 och beaktas i statsandelarna.I lagen om välfärdsområdenas finansiering uppdateras en beräkning av den årliga ökningen av servicebehovet från och med 2023. I fråga om bestämningsfaktorerna för den välfärdsområdesspecifika finansieringen uppdateras de uppgiftsspecifika viktningarna inom hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och socialvården samt deras behovsfaktorer och viktkoefficienter.I samband med beredningen bedöms också möjligheterna att finjustera bestämningsfaktorerna för den välfärdsområdesspecifika finansieringen utifrån den undersökning om kostnads- och omgivningsfaktorer som Institutet för hälsa och välfärd och Statens ekonomiska forskningscentral färdigställer under våren.Efterhandsgranskningen av välfärdsområdenas finansiering preciserasMinisterarbetsgruppen för social- och hälsovård slog fast vid sitt möte den 3 mars att det år 2024 betalas en engångsersättning till välfärdsområdena. Ersättningen ska motsvara skillnaden mellan den finansieringskalkyl som korrigerats med de faktiska bokslutsuppgifterna för 2022 och den ursprungliga områdesspecifika finansieringen för 2023. Avsikten är att genomföra detta kostnadsneutralt i förhållande mellan staten och välfärdsområdena. Syftet med ändringen är att justeringen ska fördela sig bättre i regionalt hänseende. Motsvarande bestämmelser gäller redan för efterhandsgranskning av kommunernas finansiering.Färska finansieringskalkyler offentliggörs i aprilDen statistik över befolkningsstrukturen och annat material som behövs för att uppdatera finansieringskalkylerna fås före utgången av mars 2022. Därefter kan kalkylerna för första gången uppdateras till 2023 års nivå. Avsikten är att offentliggöra finansieringskalkylerna så snart som möjligt efter detta, under april månad.I april ordnas det också diskussionsmöten om utkastet till proposition. Utkastet sänds inte på remiss eftersom avsikten är att propositionen ska lämnas till riksdagen under vårsessionen, så att riksdagen kan behandla lagändringarna före sin sommarpaus.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I augusti 2019 tillsatte social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet en arbetsgrupp för att bereda ett förslag om en sammanslagning av den kommunala och den privata sektorns pensionssystem utgående från en tidigare utredning om skillnaderna i pensionssystemen. Arbetsgruppen hittade ingen lösning som alla medlemmar i arbetsgruppen godkände.  Arbetsgruppen avslutade sitt arbete i slutet av år 2021, och har nu publicerat slutrapporten.  Arbetsgruppens utredning räckte två år och var omfattande. Under ledning av arbetsgruppen arbetade dessutom flera underarbetsgrupper som utredde juridiken, finansieringen och tekniska frågor gällande sammanslagningen samt frågorna gällande förmånerna, den offentliga ekonomin och konkurrensen. Slutrapporten innehåller de centrala delarna i arbetsgruppens utredningsarbete. I fråga om finansieringen var det viktigt att utreda kostnadsneutraliteten, minimeringen av de totala riskerna och hanteringen av de totala kostnaderna. Att uppnå kostnadsneutralitet visade sig dock vara mycket svårt. En finansieringsmodell som alla medlemmar i arbetsgruppen kunde godkänna hittades inte. Finansieringen av de båda pensionssystemen är fortfarande tryggad, även om sammanslagningen inte genomförs nu.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Framtidsarbetet för kommunpolitiken syftade till att hitta nya riktlinjer för kommunerna för tiden efter välfärdsområdesreformen. En förbättring av balansen mellan kommunernas uppgifter och finansieringen av kommunerna förutsätter olika åtgärder. Utvecklingen av kommunernas finansieringssystem är en av dem.Kommunernas finansieringssystem består av statsandelssystemet, statsunderstöd och kommunala skatter. Statsandelssystemet förblir oförändrat till sin struktur även efter social- och hälsovårdsreformen, och det förändras endast till nödvändiga delar i samband med reformen. De kommunvisa ändringar som reformen föranleder jämnas dessutom ut genom förändringsbegränsningar som blir en bestående del av statsandelarna.  I framtidsarbetet framkom att det efter stora reformen är viktigt att följa upp hur statsandelssystemet fungerar. Man bör också i lugn och ro bedöma hurdana förändringar statsandelssystemet för de nya kommunerna behöver på längre sikt. Utvecklandet av statsandelssystemet bör också stödjas med

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Frankrike, som är ordförandeland i Europeiska unionens råd, ordnade ett informellt möte för telekommunikationsministrarna den 8-9 mars 2022 i Paris och Nevers. Vid mötet representerades Finland av kommunikationsminister Timo Harakka.Tillsammans med representanter för stora plattformsbolag diskuterade ministrarna desinformation på webben och metoder för att motverka den.Ministrarna uppmanade företag som erbjuder digitala tjänster, internettjänster och sociala medietjänster att de på sina webbplattformar ska motverka desinformation i anslutning till Rysslands invasion av Ukraina.– Eftersom falska nyheter rör sig över gränserna behövs det gemensamma beslutsamma åtgärder av Europeiska unionen. Dessutom har företagen inom branschen ett stort ansvar i detta arbete, säger minister Harakka.Ministrarna lade fram ett initiativ om utveckling av cyberkapaciteterna i hela EU.– Vi måste skydda kritisk infrastruktur, såsom våra kommunikationsnät, mot attacker och vi gör vårt yttersta för att lyckas med det. Vi vill stödja våra egna cybersäkerhetsföretags spetskompetens, men också på bred front stärka informationssäkerheten inom den övriga företagssektorn, konstaterar minister Harakka.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin deltar i ett informellt toppmöte för EU-ländernas stats- och regeringschefer i Versailles i Frankrike den 10 och 11 mars. Stats- och regeringscheferna ska behandla Rysslands militära invasion av Ukraina, stärkandet av unionens försvarsförmåga, minskat energiberoende och uppbyggnaden av en starkare ekonomisk grund.Vid toppmötet kommer man att godkänna den så kallade Versaillesdeklarationen, som bland annat betonar ökade investeringar i Europas försvar och kapaciteter. Under mötet diskuteras också Ukrainas, Georgiens och Moldaviens ansökningar om EU-medlemskap och den fortsatta behandlingen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Onsdagen den 9 mars diskuterade republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott Rysslands anfall mot Ukraina och säkerhetsläget i Europa.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Onsdagen den 9 mars fattade forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen beslut om den finländska högskoleutbildningens och forskningens nya riktlinjer i fråga om Ryssland och om beredningen av stöd till Ukraina.Undervisnings- och kulturministeriet rekommenderar de finländska högskolorna att avhålla sig från allt högskole- och forskningssamarbete med ryska partnerorganisationer. Riktlinjen är att nya projekt inte ska inledas och att existerande samarbete mellan organisationerna ska avbrytas tills vidare. Samtidigt fryses behandlingen av nya initiativ som anknyter till myndighetssamarbetet mellan Finland och Ryssland eller Belarus.Förhoppningen är att högskolorna ska erbjuda psykiskt stöd för att lätta den ångest som krisen i Ukraina orsakar. Dessutom ska de aktivt informera studerande och anställda om möjligheten att få stöd. Stöd erbjuds särskilt till ukrainska studerande och anställda.Atte Jääskeläinen, överdirektör, tfn 0295 330 309Jirka Hakala, specialmedarbetare, tfn 050 478 0726Maarit Palonen, undervisningsråd, tfn 0295 330 243Tomi Halonen, undervisningsråd, tfn 0295 330 095
  

Källa: Valtioneuvosto.fi