NordenBladet — Brandskyddsfondens innovationspris går i år till en ny lösning som utvecklats för att släcka elbilsbränder. Den inhemska uppfinningen skyddar släckningspersonalen mot de gifter som frigörs vid en batteribrand samtidigt som den kyler ned batteriet och begränsar branden. Också de övriga priserna delades ut till lösningar för släckning av elbils- och litiumbatteribränder.Brandskyddsfondens innovationspris 2021 och prissumman på 12 000 euro går till specialforskare Marko Hassinen, forskare Juha Laitinen och produktchef Jari Mikkonen för utvecklingen av en filtrerande brandfilt för fordonsbränder. Andra priset delas mellan två arbetsgrupper. Den ena gruppen har utvecklat en chassisprinkler för elbilar och den andra en bassäng för släckning av litiumbatteribränder. Vardera gruppen fick en prissumma på 5 000 euro. Dessutom gav fonden fyra hedersomnämnanden.Giftiga föreningar frigörs vid elbilsbränder – den nya uppfinningen skyddar släckningspersonalen och utomståendeDen filtrerande brandfilten, som är avsedd för släckning av batteribränder i fordon, bygger på en ny slags släckningsteknik där isolering, nedkylning med vatten och filtrering av rökgaser kombineras i en enda produkt. Produkten filtrerar de farligaste giftiga föreningarna ur de ångor som frigörs vid batteribränder samtidigt som den dels kyler ned batteriet, dels begränsar branden.Chassisprinklern förhindrar och fördröjer batteribränder i elbilarDen ena av de två grupper som får dela på andra priset består av brandmästarna Tarmo Helander och Joonatan Suosalo, brandförmännen Markus Frimodig och Elmeri Backman samt VVS-montörerna Pasi Andersson och Joni Välimäki. De har utvecklat en chassisprinkler som förhindrar och fördröjer batteribränder i elbilar, vilket gör att man kan minska de skador som orsakas omgivningen och människorna av de skadliga kemikalier som frigörs vid branden. Släckningsbassängen lämpar sig för elbilsbränder i parkeringshallar och på bildäck på fartyg – har fått två internationella patentDen andra grupp som får ta emot det delade andra priset är Firesea equipment Oy:s verkställande direktör Ari Mattila, produktutvecklingschef Jari Nyppel, produktutvecklings- och fartygsexpert Veli-Matti Junnila och företagare Jarmo Järvinen som utvecklat släckningsmetoden EVFSpool för elbilsbränder.Hedersomnämnanden Brandskyddsfonden delade dessutom ut fyra hedersomnämnanden och 2 000 euro vardera för innovationer som främjar räddningsverksamheten och förebyggandet av bränder. Säkerhetsexpert och brandmästare Arto Latvala för planering av en snabbguide till konsumenterna på temat säkerhetBrandman-akutvårdare Mikko Mäkinen för utveckling av ett kombinationsrör som fungerar med pulver och vatten och som används för släckning av lägenhetsbränder utifrånBrandman Pertti Leikkainen för planering av en draganordning som är integrerad i brandbilens frontvinsch Brandman Mikko Heinonen och ledande brandinspektör Juhan-Petteri Laakso för deras förslag om förflyttning i underjordiska parkeringsutrymmen av fordon som brunnit eller annars skadats. Vad är Brandskyddsfondens innovationspris?Brandskyddsfondens innovationspris delas årligen ut för viktiga innovationer relaterade till räddningsväsendet. Syftet med Brandskyddsfondens innovationspris är att uppmuntra företag, organisationer, personalen inom räddningsbranschen och enskilda personer att utveckla nya, effektivare och säkrare anordningar, förfaranden och arbetsmetoder samt att öka räddningsbranschens synlighet och uppskattning i samhället.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finländare går genom snö och snöyra, myt eller fakta? Hur påverkar förhållandena viljan att gå och cykla, hur förebygger man halkolyckor? Forumet Finland går och cyklar (Suomi kävelee ja polkee) 25.11.2021 samlar än en gång personer som är intresserade av att promenera och cykla. Temat för forumet är gång och cykling året runt.“Det är viktigt med bra underhåll av gång- och cykellederna när vi strävar efter att främja andelen utsläppsfria, aktiva trafikformer i trafiken. Det är också viktigt för hälsan att allt från skolelever till seniorer kan röra sig smidigt och tryggt till fots och på cykel i vardagen”, säger kommunikationsminister Timo Harakka.Syftet med Trafikledsverkets och NTM-centralernas riktlinjer för vinterunderhåll är att främja gång och cykling även på vintern. Detta förutsätter att gång- och cykellederna underhålls ordentligt oavsett väder.“Förhållandena har stor betydelse för hur smidigt, attraktivt och säkert färdsättet är. Med ett högklassigt underhåll kan Trafikledsverket, NTM-centralerna och städerna genuint påverka om gång och cykling ska vara en del av resekedjan vintertid”, säger Trafikledsverkets generaldirektör Kari Wihlman.Med hjälp av så kallade kvalitetskorridorer är det möjligt att i samarbete med städerna erbjuda gång- och cykelleder med högre servicenivå. Med hjälp av kvalitetskorridorerna strävar man efter att uppnå en enhetlig nivå på vinterunderhållet som är oberoende av väghållaren.Under Trafikledsverkets, kommunikationsministeriets och Transport- och kommunikationsverket Traficoms gemensamma forum i november fördjupar man sig i vinterförhållandena för gång och cykling. Teman för evenemanget är aktiva skolresor för barn och unga, inkluderande utvecklingsmetoder för hanteringen av trafikledernas kondition, förhindrande av halkningsolyckor och vinterunderhåll av toppklass.Forumet stöder målen i det nationella programmet för att främja gång och cykling. Målet är att höja antalet resor som görs till fots och på cykel med 30 procent fram till 2030 jämfört med 2016.Evenemanget ordnas som ett webbinarium torsdagen den 25 november 2021 kl. 10-12.30 och man hinner ännu med! Forumets hashtag i sociala medier är #Suomikäveleejapolkee.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet —

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Yrkeshögskolan Karelias företagarprogram Draft program har fått ett särskilt hedersomnämnande i tävlingen för främjande av europeiskt företagande (EEPA). Programmet för företagande i Joensuu fick erkännande för sitt innovativa och kreativa projekt som främjar företagande, där lokal god praxis överförs till andra nya företagare i regionen.Draft Program är ett litet men innovativt program för entreprenörskap som är gemensamt för fem läroanstalter i östra Finland. Programmet erbjuder mikrofinansiering och träning för studerandeteam, personalteam och alumniteam. I programmet har man utvecklat en verksamhetsmodell för forskningsbaserat entreprenörskap där varje kundteam betraktas som en forskningsexpedition som producerar lokalt relevant branschspecifik information. Företagarcoacher, dvs. forskande företagsutvecklare, omvandlar lärdomarna av arbetet med teamen till s.k. nyttiggörande publikationer. Nyttiggörande publikationer är praktiska bloggar, videor, podcaster och handböcker som överför god branschspecifik praxis på lokal nivå till andra nystartade företagare i regionen. Under de senaste åren har programmet gett upphov till knappt ett tiotal företag per år. I år deltog sammanlagt 47 projekt från 28 länder i sex kategorier i EEPA-tävlingen. Syftet med tävlingen är att presentera de bästa verksamhetssätten och praxisen för främjande av entreprenörskap. Dessutom är avsikten att öka kännedomen om företagande samt att sporra och uppmuntra till att bli företagare. Europeiska kommissionen delar årligen ut den europeiska utmärkelsen för främjande av företagande och i år redan för 15:e gången.Tävlingsdeltagarna och de projekt som fick ett särskilt omnämnande deltog vid evenemanget SME Assembly, som i år ordnades den 15–17 november i Slovenien.Hashtaggen för tävlingens sociala medier är #EEPA2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europaminister Tytti Tuppurainen bjuder in invånare i Uleåborg och Norra Österbotten och ungdomar i Barentsregionen att dela med sig av sina tankar och åsikter om Europa och Europas framtid i Uleåborg den 30 november. Invånarna i Uleåborgsregionen är också välkomna att diskutera EU-frågor med Europaminister Tuppurainen vid en kaffestund på kaféet H2O Konstila i kulturhuset Valve i Uleåborg.Diskussionsmötena ingår i Finlands ministrars ”Europa är vi”-turné. Ministrarna kommer under hösten och vintern att besöka olika orter runt om i landet för att höra finländarnas förhoppningar angående EU:s utveckling.Europaminister Tuppurainen ska tala vid en kaffestund för allmänheten på eftermiddagen. Därefter diskuterar hon EU-frågor med invånare i Uleåborgsregionen som deltar i kaffestunden. Deltagarna i kaffestunden får också höra en sammanfattning av de grupp- och paneldiskussioner som ungdomar hållit tidigare samma dag.”Det blir intressant att höra vilka hälsningar ungdomarna i norr vill föra fram. Det är särskilt värdefullt att vi för en gränsöverskridande dialog, eftersom länderna i norr och i den arktiska regionen har många gemensamma angelägenheter, och det regionala samarbetet är starkt. Det är viktigt att ungdomarnas hälsningar går vidare till konferensen om Europas framtid. Jag ser också fram emot att få höra vad människor i Uleåborgsregionen tycker och tänker om Europas framtid”, säger Europaminister Tuppurainen.Seminariet för ungdomar är avsett för ungdomar i Barentsregionen. Deltagarna kommer förutom från Finland också från Sverige, Norge och Ryssland. Seminariet inleds med att ungdomarna dryftar Europas framtid i mindre grupper. Dagens teman har förberetts i förhandsdiskussioner som ordnats i Unesco-nätverkets skolor. Talare vid seminariet är minister Tuppurainen, ambassadör för frågor om Barentsregionen och den nordliga dimensionen Jari Vilén, ordförande för Uleåborgs stadsstyrelse och Europeiska regionkommitténs representant vid konferensen om Europas framtid Mirja Vehkaperä samt Finlands medborgarrepresentant vid konferensen om Europas framtid Ninni Norra. Sammanfattningen av ungdomarnas diskussioner i mindre grupper och paneldiskussionen streamas också på webben. Seminariet arrangeras av statsrådets kansli, Uleåborgs stad, Norra Österbottens förbund, utrikesministeriet och ordförandeskapet i Barents euroarktiska råd.Finlands ministrars ”Europa är vi”-turné är en del av konferensen om Europas framtid, vars syfte är att samla in EU-medborgarnas tankar och åsikter om Europas framtid. De frågor som tas upp antecknas på webbplattformen för konferensen om Europas framtid, och ministrarna för fram finländarnas hälsningar vid konferensens plenum.Det är fritt fram att dela sina tankar på webbplattformen, som är öppen för alla. Där samlas det in åsikter om bland annat värden, klimat, ekonomi, hälsa och utbildning. Den EU-gemensamma hashtaggen i sociala medier är #FramtidenÄrDin.Program för evenemangen i Uleåborg tisdagen den 30 novemberKl. 9.30–13.50 Seminarium för ungdomar Man måste anmäla sig på förhand för att delta.Seminariet hålls på engelska.Sammanfattningen av ungdomarnas diskussioner och paneldiskussionen efter det kan följas i direktsändning på webben kl. 12.30–13.50.  Kl. 15.30–16.30 Kaffestund för allmänheten Kaffestunden ordnas på kaféet H2O Konstila i kulturhuset Valve i Uleåborg.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Minnesotas guvernör Tim Walz besöker Finland den 17–19 november. Det är guvernörens första utlandsbesök sedan coronapandemin började.Besöket äger rum i samband med det omfattande samarbetet mellan Finland och Minnesota inom ren energi, hållbar bioekonomi och digital teknik. Utvecklings- och utrikeshandelsminister Skinnari undertecknade ett samarbetsdokument mellan Finland och Minnesota i samband med sitt besök i Förenta staterna i oktober. Samarbetet öppnar nya kommersiella möjligheter för finländska företag. Det främjar också Finlands klimatmål och det internationella samarbetet för att bekämpa klimatförändringen.Med guvernör Walz följer en delegation på ungefär 60 personer. I delegationen ingår ett stort antal amerikanska företag. Det här tyder på att det finns ett intresse för Finland.”Finland är välkänt i Minnesota. Vi har många gemensamma starka sidor, som också kompletterar varandra, från forskning till internationell handel och från idrott till kultur. Samarbetet med Förenta staterna på delstatsnivå är nu det rätta sättet för Finland att gå framåt och uppnå konkreta resultat. Vi kommer i fortsättningen att samarbeta systematiskt också med andra utvalda delstater”, säger minister Skinnari.“Minnesota är ett fantastiskt ställe för affärer. Vårt mål är att hela världen ska få veta det och att stärka handeln med våra partner i Europa samtidigt som vi förbättrar de ekonomiska möjligheterna för företag och familjer här i Minnesota”, säger guvernör Walz. “Jag har med mig företagsledare från hela delstaten när vi utvecklar våra befintliga relationer och uppmuntrar europeiska företag att starta och expandera sin verksamhet i Minnesota.”Under besöket träffar guvernör Walz republikens president Sauli Niinistö, näringsminister Mika Lintilä, utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari, vetenskaps- och kulturminister Antti Kurvinen och jord- och skogsbruksminister Jari Leppä. Under resan träffar delegationen från Minnesota också representanter för finländska företag, forskningsinstitut, universitet och städer.”Finlands starka sidor ligger i lösningar inom ren energi, hållbar bioekonomi och digital teknik och det finns efterfrågan på dem i Minnesota. Det är bra att ta vara på den här efterfrågan. Genom dessa delstatspartnerskap främjar vi samarbetet mellan länderna och uppkomsten av nya ekosystem för innovation och affärsverksamhet”, säger minister Lintilä.Förenta staterna är en av Finlands viktigaste handelspartner. Samarbetet med Minnesota är en del av ett nytt slags, mera omfattande samarbete på delstatsnivå i landet. Utöver Minnesota har Finland hittills undertecknat samarbetsdokument med delstaterna Maine, Michigan och Washington. I fokus för samarbetet mellan delstaterna är bland annat grön ekonomi, digitalisering och samarbete inom skogssektorn. Målet är att främja finländska och amerikanska aktörers gemensamma ekosystem för innovation. På längre sikt förväntas samarbetet leda till att handeln och investeringarna samt de akademiska och kulturella banden stärks.I Finland ansvarar arbets- och näringsministeriet för det samarbetsdokument som ingåtts med Minnesota. I Förenta staterna främjar Finlands beskickningar och Business Finland samarbetet med delstaterna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Korngröt, makaronilåda och hönsfrikassé – alla finländare känner till de här skolmatsklassikerna. Nu är målet att alla barn i världen ska få skolmat före 2030. Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari är sändebud för livsmedelsprogrammet WFP och han berättar gärna varför det lönar sig erbjuda skolmåltider. Finland är en föregångare när det gäller skolmat – vi har redan erbjudit alla barn gratis skolmat i över 70 års. Vi vet av erfarenhet att skolmåltider stöder barns och ungas lärande, hälsa och lika möjligheter. Vilka minnen har du av skolmaten, minister Ville Skinnari? Från första klassen var skolmaten livsviktig för den här unga idrottaren. Tack vare maten orkade jag ända till eftermiddagen, både i spelen på skolgården och på fritiden. Det fanns skolmat som inte var så populär, men senare har också de blivit omtyckta delikatesser, till exempel blomkålssoppa. Hönsfrikassén var inte min favorit, och kanske just den inte är vår främsta exportprodukt, men näringsvärdena var bra och hjälpte oss orka hela dagen. Det bästa är att om – allt för ofta när – frukosten glöms bort, så får man i alla fall lunch i skolan. Tyvärr försummar allt för många skolelever i Finland frukosten. Uppskattade du skolmaten då eller har din uppskattning vaknat senare? Tiden förgyller alla minnen, men jag gillade faktiskt inte alla rätter. Fastän skolköket har vissa utmaningar, så tror jag ändå på det finska skolmatssystemet och på att eleverna får den näring de behöver ur skolmaten. Sömn, näring och vila – också som minister märker jag hur viktiga de är. Finland var det första landet i världen som stiftade en lag om avgiftsfria skolmåltider 1943, mitt under pågående krig. Det var en mycket djärv handling. Generationerna före oss var modiga när de byggde upp framtiden, men hur ser skolmatens framtid nu ut? Skolmaten är inte något kommunerna borde spara på, också föräldrarna oroar sig ofta för detta. Som skolmatsambassadör vill jag uppmana Finland att hålla fast vid sina trumfkort! Vad vill du åstadkomma som WFP:s skolmatsambassadör? Mitt främsta mål är att öka kännedomen om och tillgången till skolmat i olika länder. För detta ändamål håller vi på att samla en internationell koalition, som jag leder tillsammans med Frankrike och FN:s livsmedelsprogram. Koalitionen ska stödja och utveckla olika länders skolmatsprogram så att de når alla barn som blev utan skolmat när skolor stängdes på grund av coronapandemin. Dessutom arbetar vi för att också de barn som inte fick skolmåltider ens före pandemin också ska omfattas av skolmaten. Koalitionens övergripande mål är att alla barn i världen ska få skolmat före 2030. Samtidigt vill vi utveckla kvaliteten på skolmatsprogrammen i länder med högre inkomstnivå. Mitt mål är att utöver detta internationella arbete också exportera finländsk expertis och finländska lösningar. Finland är en föregångare när det gäller skolmat, och det finländska systemet ses som en förebild för väl genomförd skolbespisning. Jag vill exportera våra erfarenheter och lösningar tillsammans med statliga aktörer, organisationer och företag. Kan Finland på något sätt dra nytta av att skolmatsprogram inleds i andra länder? Skolmatsprogrammen är viktiga för att trygga livsmedelstryggheten i svaga stater, och redan det att Livsmedelstryggheten förbättras och förhållandena i dessa länder stabiliseras är bra för Finland på flera vis. Också det att Finland stöder utvecklingen av skolmatsprogram i andra länder kan vi dra nytta av på flera sätt. Till exempel har finländska företag mycket kunnande när det gäller praktiska lösningar för skolbespisning, såsom digitala lösningar för planeringen av skolmaten. Nu har vi samlat allt detta kunnande – följande mål är att föra kunnandet ut i världen.  Länkar till andra sidor:https://www.educationfinland.fi/schoolmeals

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Dialogerna under undantagsperioden som inleddes i början av coronapandemin fortsatte under hösten när man samlades den 27 oktober för att diskutera coronaupplevelserna under de senaste 18 månaderna. Av diskussionerna framgick att öppnandet av samhället inger glädje, men väcker också oro och känslor av besvikelse.Mest oro och besvikelse orsakas av de nya skiljelinjer som uppstått i samhället, särskilt i fråga om vaccindebatten. Många sade sig vilja förstå andras synpunkter och delta i diskussionen, men visste inte hur det skulle vara möjligt. Det känns otrevligt att beskylla och stämpla ovaccinerade som dåliga människor eftersom alla ändå måste medverka i samhället. Å andra sidan upplever många frustration över att pandemin förlängs eftersom somliga vägrar att vaccinera sig. Den långa undantagsperioden har lämnat sina spårDebattörerna oroade sig mest för hur äldre och unga orkar, samt för deras ensamhet. De studerande har blivit utan sociala evenemang och aktiviteter. En del av debattörerna upplevde det som svårt med interaktion i närvaro. Den egna sociala toleransen har försvagats och detta har lett till att man tröttnar snabbare än tidigare i sociala situationer. Upphörandet med distansarbete upplevdes i regel vara lättande och energigivande. Å andra sidan kräver hybridarbete att man vänjer sig och skapar nya förfaranden. Organisationerna upplevde att virtuell verksamhet är positiv eftersom det blivit lättare för människor att delta i organisationsverksamhet. Behovet av att förstå olika människors synpunkter och tankar samt behovet att stärka den känsla av gemenskap som sjunkit under pandemin lyftes tydligt fram vid diskussionerna. Pandemin har behandlat olika grupper ojämlikt och återhämtningen sker också på olika sätt. Frågan är hur vi tillsammans kan hitta metoder för att höra dem som tagit skada av pandemin och å andra sidan att stödja dem som går vidare.Under höstens första diskussionsdag ordnades sammanlagt 12 diskussioner med 84 deltagare. Diskussioner ordnades på Åland, i Esbo, Helsingfors, Åbo och Vanda. Diskussionerna ordnades av Dialogakademin, stiftelsen Dialogpaus, Kansalaisareena, Kansalaiskasvatusseura, Laurea, Yrkeshögskolan Metropolias projekt Hippa-Remote och Hytke, Tammerfors stads kulturfostringsenhet, Taidekaari-teamet vid TAITE, Åbo domkyrkoförsamling, Vanda stad och finansministeriet.Tanken bakom dialogerna under undantagsperioden är att ge medborgare och organisationer möjlighet att föra en konstruktiv diskussion och öka förståelsen för hur det är att leva i Finland under exceptionella omständigheter. Dialogakademin, Stiftelsen Dialogpaus, justitieministeriet, Sitra, finansministeriet och statsrådets kansli ansvarar för samordningen av dialogerna om undantagsperioden, sammanställandet av sammandraget och förmedlingen av det till stats- och kommunförvaltningen samt offentliggörandet av sammandraget för allmänt bruk. Höstens andra dialogdag ordnas torsdagen den 2 december. Du kan delta genom att anmäla dig på Stiftelsen Dialogpaus webbplats.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat yrkeshögskolorna fem miljoner euro i statlig finansiering enligt prövning för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (FoUI). FoUI-projektansökan är ett etablerat sätt att stärka den strategiska planeringen och ledningen samt att stödja FoUI-verksamhetens kvalitet och genomslagskraft. Den riktade ansökningen genomfördes i år för fjärde gången.Finansiering beviljades i år Yrkeshögskolan Haaga-Helia, Sydöstra Finlands Yrkeshögskola, Yrkeshögskolan Karelia, Yrkeshögskolan Laurea, Yrkeshögskolan Novia och Vasa yrkeshögskola med stöd av en gemensam ansökan, Satakunta yrkeshögskola och Åbo yrkeshögskola.– Yrkeshögskolorna utvecklar på ett effektivt sätt praktiska lösningar såväl inom sina egna områden som nationellt. Yrkeshögskolornas forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet förtjänar uppskattning och stöd, säger forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen.I ansökningarna beskrev yrkeshögskolorna sina projektplaner för FoUI-verksamhet inom respektive profileringsområden och enligt respektive strategier. En utomstående panel bedömde och poängsatte ansökningarna. I bedömningen fokuserade man på att planen är realistisk och innovativ i förhållande till yrkeshögskolans strategi och styrkor. Finansiering beviljades de ansökningar som bedömdes vara lämpliga och som bäst stöder högskolans profilering. Ordförande för den internationella panelen är Ilmari Absetz som är programdirektör för temat bioekonomi och cirkulär ekonomi vid Business Finland.Ett önskemål var att yrkeshögskolornas projekt ska anknyta till regionens och de viktigaste regionstädernas FoUI-miljöer. Vidare önskade man att FoUI-åtgärderna ska generera effekter av socialt, kulturellt, ekonomiskt eller ekologiskt hållbar utveckling antingen för högskolans egen verksamhet eller för verksamhetsområdets eller regionstädernas verksamhet.Till ansökningsomgången, som avslutades i juni 2021, inkom sammanlagt 20 projektansökningar, av vilka en ansökan var gemensam för två yrkeshögskolor. Sammanlagt söktes inemot 15 miljoner euro i finansiering.Finansierade projekt

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet tillsatte i maj 2021 en arbetsgrupp med uppgift att bereda ett förslag till färdplan för den nationella utvecklingen av kulturturismen. Arbetsgruppen har genom en webbenkät samlat in intressegruppernas synpunkter till stöd för färdplansarbetet. Utifrån resultaten kan Finland i framtiden vara känd i världen för en mångsidig kultur, som resenärer kan lära känna på ett ansvarsfullt sätt via en smidig digital servicekedja.I enkätsvaren betonades särskilt hållbar utveckling och digitalisering. Ett ökat samarbete mellan kultur- och naturarvsobjekten samt målen för hållbar turism lyftes fram som de viktigaste målen för att stärka kulturturismen.När det gäller utnyttjande av digitalisering visade enkätsvaren att det finns ett behov att utveckla bland annat försäljningen och marknadsföringen av kulturturismprodukter. Nätverksbildning och samarbete mellan de nationella aktörerna samt marknadsföring ansågs höra till de viktigaste utvecklingsåtgärderna. Det fanns inga stora skillnader mellan de olika målen och den beräknade betydelsen av åtgärderna.Tillgången och synligheten i fråga om kulturturismprodukter samt marknadsföring och försäljning upplevdes i synnerhet som utmaningar. Av enkäten framgick att det finns informationsutmaningar i samband med identifieringen av turismrelaterade möjligheter samt samordningen av kultur- och turismbranschens mål och verksamhetskulturer.Som lösningar föreslogs bland annat ökad kunskap och informationsspridning samt utvecklingen av olika samarbetsformer, såsom gemensamma säljplattformar och modeller med flera producenter.   Brister i kompetensen ansågs också vara en utmaning. Behoven av kompetensutveckling hade i enkätsvaren särskilt att göra med produktutveckling, kundförståelse, ansvarsfullhet och digitalt kunnande.Av enkätsvaren framgick att de framtida möjligheterna för kulturturismen är mångfasetterade. Möjligheterna kopplades bland annat till utvecklingen av en hållbar turism, där det också ansågs vara viktigt att beakta kulturell hållbarhet och att värna om kulturella resurser. Samarbetet mellan aktörerna inom kultur- och turismbranschen betraktades också som en möjlighet som kan leda till nya produkter och tjänster samt öka regionernas attraktionskraft.Det totala antalet respondenter uppgick till 156. Deltagarna representerade kulturorganisationer och kulturobjekt, aktörer inom turismbranschen, utbildningsorganisationer och den offentliga förvaltningen. Svar erhölls från olika håll i Finland, mest från Nyland, Lappland, Norra Karelen och Södra Savolax.Färdplan för kulturturismen  I färdplanen fastställs utvecklingsåtgärderna för de kommande åren och avsikten är att färdplanen ska vara ett nationellt styrande dokument också inom Europarådets kulturvägsverksamhet. Färdplanen främjar regeringens mål att stärka kulturturismen.Arbetsgruppens förslag till färdplan för den nationella utvecklingen av kulturturismen avses bli färdigt i slutet av februari 2022.  Med sikte på en färdplan för utveckling av kulturturismen. Sammandrag av resultaten av webbenkäten  

Källa: Valtioneuvosto.fi