NordenBladet — Utrikesministeriet utlyser projektstöd för finländska civilsamhällesorganisationer i januari 2022. Ansökningstiden är 24.1–4.3.2022. Organisationerna kan ansöka om statsunderstöd för utvecklingssamarbetsprojekt som genomförs 2023–2026. Utlysningen med bedömningskriterier publiceras den 24 januari 2022. Projektstödet är en del av anslagen för civilsamhällets utvecklingssamarbete.Projektstödet till finländska civilsamhällesorganisationer är ett led i genomförandet av Finlands utvecklingspolitik. Genom verksamhet på sina egna expertområden och med sina egna verksamhetsformer i utvecklingsländer ökar civilsamhällesorganisationerna  mångsidigheten och genomslagskraften i Finlands utvecklingssamarbete. Genom projektstödet stöder utrikesministeriet mångfalden och flerstämmigheten i det civila samhället. De finländska organisationerna och deras partner stärker kapaciteten hos civilsamhällets aktörer i utvecklingsländerna och förbättrar civilsamhällets tillstånd och villkor.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Främjandet av digital integration och den europeiska digitala identiteten diskuteras när de nordiska och baltiska ländernas ministrar med ansvar för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen sammanträder fredagen den 26 november.Mötet för Nordiska ministerrådet för digitaliseringsfrågor inleds av ministerrådets ordförande kommunminister Sirpa Paatero, som också ansvarar för digitaliseringen inom den offentliga förvaltningen. Mötet är en del av Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet.”De nordiska länderna och Baltikum är naturliga och betydelsefulla samarbetsparter för Finland i det internationella samarbetet när det gäller digitalisering. Det är viktigt att vi tillsammans utvecklar gränsöverskridande e-tjänster och på så vis underlättar rörligheten i området”, berättar kommunminister Sirpa Paatero.Den viktigaste frågan som behandlas är främjandet av digital integration. Ministrarna har för avsikt att ge ett gemensamt uttalande om ärendet vid mötet. ”Vårt samhälle bygger på demokrati, jämlikhet, humankapital och socialt ansvar. Vi måste se till att den digitala förändringen i vår region följer dessa principer både nu och i framtiden. Digital integration är en förutsättning för framgångsrik digital förändring och för regionens konkurrenskraft”, konstaterar Paatero.Diskussionen inleds av Europaparlamentariker Miapetra Kumpula-Natri.Vid mötet väntas också beslut om en digital, grön övergång, som varit ett av årets huvudteman. Avsikten är att man fattar beslut om att främja gröna datarymder som en ny åtgärd i digitaliseringsfrågor.”Vi behöver en övergripande politik som förenar digitalisering och miljöfrågor. Vi måste i allt högre grad kunna utnyttja digitala lösningar för att stödja en grön övergång”, konstaterar Paatero. Beredningen av den digitala identiteten framskrider Ministrarna ska också diskutera den europeiska digitala identiteten. Temat presenteras av Europeiska kommissionens direktör för digitalisering Roberto Viola. Det är fråga om ett verktyg för identifiering eller fastställande av vissa personuppgifter, och det är avsett för EU-medborgare, personer som är bosatta i EU samt företag.I Finland utvecklar den digitala identiteten inom ett projekt som leds av finansministeriet. Syftet är att ge var och en som uträttar ärenden i samhällsproducerade tjänster lika förutsättningar och möjligheter att digitalt visa sådana uppgifter om sin identitet som myndigheten verifierat. Projektet gör det möjligt för finländarna att identifiera sig elektroniskt i andra EU-medlemsstaters tjänster och det beaktar också det pågående gemensamma europeiska utvecklingsarbetet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet begär 22.11.2021-14.1.2022 utlåtande om åtgärdsplanen om barns växelvisa boende.Åtgärdsplanen innehåller förslag om hur socialskyddet, bildningstjänsterna och social- och hälsovårdstjänsterna skulle kunna utvecklas så att de fall där barn bor växelvis och andra fall där barn har två hem kan tas i beaktande bättre. ”Vid beredningen av åtgärdsplanen samlade man in forskningsbaserad information om barns växelvisa boende och andra fall där barn har två hem, och nu har informationen analyserats. För närvarande pågår flera stora projekt där man skulle kunna verkställa de förslag som ges i åtgärdsplanen om växelvist boende”, berättar social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen.  
Arbetsgruppens centrala förslagFörslagen i åtgärdsplanen om barns växelvisa boende gäller särskilt hur de yrkesmänniskor som arbetar med barn och familjer kan utbildas och hur anvisningarna kan utvecklas med tanke på de fall där barn har två hem. Arbetsgruppen föreslår också att växelvist boende bör beaktas när man verkställer reformen av den sociala tryggheten och social- och hälsovårdsreformen.   Social- och hälsovårdstjänster (social- och hälsovårdsministeriet)Kunnandet hos välfärdsområdenas personal behöver stärkas, särskilt det kunnande som gäller organiseringen av tjänster och kommunikationen med båda vårdnadshavarna eller föräldrarna. Småbarnspedagogik och utbildning (Undervisnings- och kulturministeriet)Personalens kunnande ska stärkas särskilt när det gäller innehållet i den information som ges till vårdnadshavare och föräldrar. Stödet till barn som deltar i småbarnspedagogisk verksamhet på två orter och planeringen i dessa fall ska stärkas.  Social trygghet (social- och hälsovårdsministeriet) Behoven av att utveckla förmånerna ska beaktas vid reformen av den sociala tryggheten. Underhållsbidrag (Justitieministeriet) Anvisningarna ska utvecklas med tanke på växelvist boende, och i ett senare skede även lagstiftningen. ”Under den mandatperiod som räckte ett halvt år samlade vår arbetsgrupp ihop information om barns växelvisa boende och utarbetade sedan en åtgärdsplan utifrån den. Nu önskar vi få kommentarer så att vi kan beakta dem när vi färdigställer planen. I utlåtandetjänsten har vi samlat de viktigaste frågorna om planens genomförande och ändamålsenlighet”, berättar Liisa Siika-Aho, direktör vid social- och hälsovårdsministeriet.  Åtgärdsplan för revidering av lagstiftningen och rutinerna för situationer för barn som bor växelvistUtlåtande.fiMandatperioden för den förvaltningsövergripande arbetsgruppen som tillsatts av social- och hälsovårdsministeriet var 15.4.-31.10.2021. Ordförande för arbetsgruppen var direktör Liisa Siika-Aho från social- och hälsovårdsministeriet.Läs också: Arbetsgrupp ska utveckla möjligheterna att beakta barns växelvisa boende i tjänster och förmånerUndersökning: Familjeförmånerna och familjetjänsterna stöder inte alltid barns växelvisa boende (VN Teas)Barnets bästa främst vid arrangemang med växelvist boende

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Förändringarna i arbetslivet och de nya arbetssätten innebär både utmaningar och möjligheter för den nordiska arbetsmarknaden och arbetstagarnas välbefinnande. De nordiska arbetsministrarna diskuterar frågan vid ett möte som Finland ordnar som ordförande för Nordiska ministerrådet den 22–23 november 2021.I mötet deltar också Internationella arbetsorganisationen ILO:s generaldirektör Guy Ryder, Nordiska ministerrådets generalsekreterare Paula Lehtomäki samt företrädare för arbetsmarknadsparterna. Finland representeras av arbetsminister Tuula Haatainen och social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen.Coronakrisen har ökat arbetslösheten och ojämlikhetenILO har följt hur coronaviruspandemin har påverkat arbetslivet och vilka åtgärder dess medlemsländer har vidtagit för att ta sig ut ur krisen. Under krisen har det förekommit fler brister än tidigare i att följa ILO:s konventioner. I många länder har också arbetslösheten, fattigdomen och ojämlikheten ökat och därför har ILO satsat på åtgärder som lindrar pandemins negativa effekter.”Vi är också i Finland oroade över att ojämlikheten har ökat och att vissa länder inskränkt bland annat föreningsfriheten. ILO utför ett viktigt arbete för att internationella arbetslivsstandarder ska uppfyllas”, säger arbetsminister Haatainen.Det ska ses till att arbetstagarna har tillräckligt skydd inom plattformsekonomin Många plattformsekonomiföretag är internationella företag. Därför är det enligt Finland viktigt att plattformsekonomin diskuteras mellan de nordiska länderna, i EU och på internationellt plan. En aktuell fråga är bland annat om plattformsarbetare betraktas som företagare eller arbetstagare.  Finland har en arbetsgrupp på trepartsbasis som behandlar frågan ur arbetslagstiftningens synvinkel.”En plattformsekonomi med rättvis reglering ger möjligheter till nya former av företagsverksamhet. De goda möjligheterna går dock förlorade om vi inte samtidigt ser till att regleringen är tillräcklig och att arbetstagarna har tillräckliga skyddsnät”, säger arbetsminister Tuula Haatainen.Psykisk hälsa ska stödas i omvälvningen i arbetslivetDen demografiska förändringen leder till att befolkningen i arbetsför ålder minskar. Samtidigt orsakar mental ohälsa förtida pensioneringar. Att främja psykisk hälsa förutsätter satsningar på arbetsplatser och i arbetslivet.  Det är viktigt att man ser till att arbetskraften är arbetsför och orkar arbeta fram till pensioneringen.
  
I det föränderliga arbetslivet kan det vara allt svårare att identifiera och hantera psykosociala risker. I framtiden måste en god mental arbetshälsa ses som en investering.  Fokus får inte ligga enbart på mentalvårdstjänster, utan flyttas till förebyggande åtgärder och arbete med att ändra de bakomliggande orsakerna som leder till för stor belastning och stress.”I välfärdsekonomin bör mental hälsa allt mer ses som investeringsvärt kapital. Jag hoppas också på nordiskt samarbete för att strategin för psykisk hälsa i Europeiska unionen ska kunna införas”, säger social- och hälsovårdsminister Sarkkinen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Mödrar som utmärkt sig som fostrare fick utmärkelsetecken vid regionala festtillställningar på barnkonventionens dag den 20 november 2021.På grund av coronapandemin har det inte varit möjligt att ordna en riksomfattande morsdagsfest i år eller i fjol. Traditionellt är det just på morsdagfesten som utmärkelsetecknen överräcks till mödrarna.Mannerheims Barnskyddsförbund distrikt ordnade i samarbete med regionförvaltningsverken nio regionala festtillställningar där utmärkelsetecknen överräcktes. Festerna ordnades i Rovaniemi, Uleåborg, Ylihärmä, Kankaanpää, Tammerfors, Åbo, Jyväskylä, Kouvola och Helsingfors. Vid tillställningarna fick mödrarna som belönades 2020 och 2021 sina utmärkelsetecken. Social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen gratulerade de prisbelönta mödrarna via video.  År 2020 belönades 36 mödrar i hela landet och i år 29. De första utmärkelsetecknen till mödrar överräcktes 1946, vilket innebär att de i år överräcks redan för 75:e gången. Med anledning av jubileumsåret har namnen på alla mödrar som fått priset under årens lopp publicerats på Riddarordnarnas webbplats.De prisbelönta har utmärkt sig som exemplariska fostrare av barn och ungaMedalj av I klass med guldkors av Finlands Vita Ros orden kan tilldelas mödrar i olika åldrar, som har verkat och verkar i olika livsmiljöer och uppgifter. De prisbelönta har utmärkt sig som exemplariska fostrare av barn och unga. Strävan är att mödrarna ska representera så olika grupper som möjligt, till exempel förvärvsarbetande, ensamförsörjare, mödrar som bor på landsbygden osv. samt även olika minoritetsgrupper såsom romer, samer och invandrare.Antalet barn är inte någon avgörande grund för att få priset. Den nedre åldersgränsen för kandidaterna är 40 år. Utöver biologiska mödrar kan det också föreslås att adoptivmödrar och fostermammor prisbelönas. Även ett mer omfattande samhälleligt fostringsansvar och verksamhet i till exempel i barnskydds- och familjeorganisationer, ungdoms- och idrottsorganisationer, skolnämnder och föräldraföreningar beaktas.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försvarsminister Antti Kaikkonen besöker Satakunta flygflottilj den 22 november 2021.Under sitt besök bekantar sig minister Kaikkonen med verksamheten och materielen vid Satakunta flygflottilj som ligger i Birkala. Han träffar också personal och beväringar som tjänstgör vid flottiljen.Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Representanter för Finland och Ryssland höll en videokonferens på 30-årsdagen för Vänskapens naturskyddsområde. För att uppmärksamma jubileumsåret diskuterades potentiella nya samarbetsområden och möjligheter att utvidga Vänskapens naturskyddsområde till områden som är viktiga med tanke på naturskyddet.Mötets två ordförande var Ismo Tiainen, miljöministeriets direktör för förvaltning och internationella ärenden, och Ivan Kusjtj, direktör för internationella ärenden vid Rysslands naturresurs- och miljöministerium.”Att den biologiska mångfalden minskar är en global kris som måste bekämpas på alla nivåer. Naturen känner inga gränser. Finland och Ryssland har redan länge bedrivit ett praktiskt samarbete i naturskyddsfrågor. Vårt gemensamma naturskyddsområde och det högklassiga forskningssamarbetet i anslutning till det är ett fint exempel på detta”, säger Tiainen.Till Vänskapens naturskyddsområde hör Kostamus naturpark på den ryska sidan och Vänskapens park på den finska sidan. Vänskapens park består av fem naturskyddsområden i Kuhmo och Suomussalmi. Naturskyddsområdet stöder sig på ett fördrag mellan Finland och Ryssland, med syfte att främja skyddet av arter och ekosystem samt forskning och långsiktig uppföljning av ekosystemen i närheten av den gemensamma gränsen.Det gemensamma naturskyddsområdets historia går tillbaka till utrotningen av skogsrenen i Finland på 1800-talet. Arten invandrade på nytt från ryska Karelen och etablerade sig i Kajanaland från och med 1950-talet. Djurens förflyttning från en del av naturskyddsområdet till en annan tryggades genom ett fördrag.Vetenskapligt samarbete som en del av naturskyddsområdets verksamhetVetenskapligt samarbete har varit en viktig del av verksamheten kring Vänskapens naturskyddsområde från första början. Det har ordnats gemensamma internationella forskningsprojekt, gjorts forskarutbyten och utvecklats metoder. Via Vänskapsparkens forskningscentral i Kuhmo, som drivs av Finlands miljöcentral, har finska forskare fått göra fältarbete i Ryssland, och rörligheten över gränsen har varit smidig åt båda hållen. Forskningscentralen bedriver ett aktivt vetenskapligt samarbete och möjliggör informationsutbyte om de värdefulla naturobjektens tillstånd i området. ”Vi har understött forskningssamarbete mellan öst och väst och dragit nytta av forskningstraditionerna i båda länderna, för att värna om den gemensamma naturen”, säger specialforskare Gergely Várkonyi vid Finlands miljöcentral.Vänskapens naturskyddsområde är en del av parksamarbetet mellan Finland och Ryssland, som bedrivs av Forststyrelsens naturtjänster.”Genom det praktiska samarbetet mellan naturskyddsområdena har vi bland annat kunnat förbättra förutsättningarna för naturturism på bägge sidor om gränsen och utveckla natur- och miljöpedagogiken”, berättar Pirkko Siikamäki, regiondirektör för Forststyrelsens naturtjänster i Österbotten-Kajanaland.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid de regelmässiga förhandlingarna mellan Finland och Kina den 16-17 november 2021 kom man överens om att det är möjligt att öka antalet flyg från Finland till Shanghai. För närvarande trafikeras sju veckoturer, i fortsättningen är antalet 14.Vid förhandlingarna slopades dessutom restriktionerna i fråga om rutter och ruttpunkter. Detta innebär att ett bolag som trafikerar från Finland friare kan välja sin destination i Kina.Flygtrafiken till Kina kan ökas när reserestriktionerna minskar. De nya turerna kan tas i bruk när restriktionerna slopas.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jukka Vornanen inleder sitt arbete som inrikesminister Krista Mikkonens specialmedarbetare fredagen den 19 november. Vornanen ansvarar för frågor som gäller den inre säkerheten, det vill säga polisen, gränssäkerheten, nödcentralsverksamheten och räddningsväsendet.Vornanen är filosofie magister. Han har varit minister Mikkonens specialmedarbetare vid miljöministeriet sedan september 2021. Under åren 2013–2021 var Vornanen stadsfullmäktigeledamot och ledamot av stadsstyrelsen i Åbo. Åren 2017–2021 var Vornanen vice ordförande för Åbo stadsstyrelse och ordförande för den koncernsektion som ansvarar för stadens ägarstyrning.Som inrikesministerns specialmedarbetare fortsätter utöver Jukka Vornanen också Tiina Kivinen, som ansvarar för frågor som gäller EU-ärenden, migration, asylpolitik och underrättelseinhämtning, samt Heikki Sairanen, som ansvarar för frågor som gäller den ekonomiska politiken. Specialmedarbetarna Jarno Lappalainen och Milja Henttonen övergår till miljö- och klimatminister Emma Karis stab.Kontaktinformation:  
Jukka Vornanen
ministerns specialmedarbetare
tfn 040 593 6791
[email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Milja Henttonen, Jarno Lappalainen och Erkki Perälä inleder arbetet som specialmedarbetare till Emma Kari, som blir miljö- och klimatminister. Även Antti Heikkinen och Riikka Yliluoma fortsätter som miljö- och klimatministerns specialmedarbetare.Teknologie kandidat Jarno Lappalainen övergår till att vara Emma Karis specialmedarbetare från uppdraget som inrikesminister Maria Ohisalos specialmedarbetare. Lappalainen är sekreterare för De grönas ministerarbetsgrupp.Även ekonomie magister Milja Henttonen övergår till Karis stab från uppdraget som inrikesminister Ohisalos specialmedarbetare. Henttonen ansvarar för klimat- och miljöministerns kommunikation och medierelationer samt för samordningen av kommunikationen för De grönas ministergrupp.Politices magister Erkki Perälä övergår till posten som miljö- och klimatministerns specialmedarbetare när han blir tjänstledig från uppdraget som äldre konsult vid tankesmedjan Demos Helsinki och ledare för Urban Transformations-teamet. Perälä har tidigare varit bland annat stadsfullmäktigeledamot i Helsingfors, specialmedarbetare till miljöministern och affärsdirektör. Som Emma Karis specialmedarbetare ansvarar Perälä särskilt för frågor som gäller byggande, boende och områdesanvändning.Antti Heikkinen och Riikka Yliluoma, som båda varit minister Krista Mikkonens specialmedarbetare, fortsätter som Emma Karis specialmedarbetare. Heikkinen ansvarar bland annat för frågor som gäller naturvård samt vatten- och havsvård. Yliluoma ansvarar bland annat för frågor som gäller klimatpolitik, miljöskydd och avfall.Terhi Lehtonen fortsätter som miljö- och klimatministerns statssekreterare. Jukka Vornanen, specialmedarbetare med ansvar för frågor som gäller byggande och boende, övergår till inrikesminister Krista Mikkonens stab.

Källa: Valtioneuvosto.fi