NordenBladet — Rikliga regn och smältvatten orsakar tidvis överströmning i reningssystemen för avloppsvatten. Överströmning vid en pumpstation eller omkörning förbi reningsverk uppstår när dagvatten som oavsiktligen kommer in i avlopp i dåligt skick orsakar stora strömningar som överstiger den hydrauliska kapaciteten. Läckor kan medföra betydande lokala risker för miljön och människors hälsa, konstateras det i en rapport som publicerades den 14 mars.I projektet undersöktes sporadiska utsläpp och gavs rekommendationer för att förebygga utsläppenSyftet med projektet, som genomfördes av Finlands miljöcentral, Statens tekniska forskningscentral och Institutet för hälsa och välfärd, var att främja beredskapen inför överströmningar och omkörningar samt hanteringen av hälso- och miljörisker. Med hjälp av tillräcklig bakgrundsinformation är det möjligt att ge rekommendationer för framtida åtgärder som syftar till att förebygga sporadiska utsläpp och för att utveckla lagstiftningen.De miljö- och hälsorisker som orsakas av sporadiska utsläpp kan minskas genom att man lokaliserar utsläppskällan, samlar in mätuppgifter och lagrar dem i riksomfattande datasystem. På så sätt får man information om läckagen och de skador läckagen orsakar, vilket gör det möjligt att utreda hur dessa situationer kan hanteras och minskas på lång sikt. Genom att man gör lagstiftningen klarare blir det möjligt att ha ett flexibelt samarbete mellan myndigheter, aktörer samt experter på informationshantering när olika situationer ska hanteras.”Sporadiska utsläpp, och de risker utsläppen medför, ökar i och med de ökade regnmängder som orsakas av klimatförändringen. Det bör skapas en beredskap för det här genom att sanera avloppsnäten, förbättra informationshanteringen och förbättra dagvattenhanteringen”, säger gruppchef Jyrki Laitinen från Finlands miljöcentral.Information hjälper oss att förbereda oss inför framtidenDet finns tills vidare mycket få uppgifter om vattenkvaliteten vid överströmning i avloppsnäten. Detta är förståeligt, eftersom avloppsvattnet späds ut i varierande grad, till exempel vid överströmning på grund av hårda regn och smältvatten efter snöfall.Överströmning i avloppsnäten och omkörningar förbi reningsverk registreras i de riksomfattande datasystemen, och vattentjänstverken har dessutom egna uppföljningssystem. Det finns emellertid ingen samlad information om tidpunkterna för överströmningarna, hur länge de varar och hurdan vattnets kvalitet är. De risker som de näringsämnen och skadliga ämnen som ingår i de sporadiska utsläppen innebär för miljön samt de risker för människors hälsa som mikrobiologisk förorening medför beror i hög grad på förhållandena i det mottagande vattendraget och på hur känsligt vattendraget är. Sporadiska utsläpp av avloppsvatten kan medföra risk för infektioner, till exempel om människor simmar i ett vattendrag där det skett utsläpp.Publikationen om vilken betydelse och vilka konsekvenser sporadiska utsläpp av kommunalt avloppsvatten från tätbebyggelse har i mottagande vattendrag genomfördes som ett led i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europaminister Tytti Tuppurainen besöker Stockholm måndagen den 14 mars på inbjudan av sin svenska kollega Europaminister Hans Dahlgren. Minister Dahlgren har tidigare besökt Finland på inbjudan av minister Tuppurainen.Under mötet på måndagen ska ministrarna föra en ingående diskussion om den aktuella EU-agendan och europeiska säkerhetsfrågor.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin träffar Tysklands förbundskansler Olaf Scholz i Berlin onsdagen den 16 mars 2022.Statsminister Marin och förbundskansler Scholz ska diskutera Rysslands invasion av Ukraina, utvecklandet av det europeiska säkerhets- och försvarssamarbetet och EU:s ekonomiska politik och energipolitik.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid föredragningen fredagen den 11 mars förordnade republikens president nya ambassadörer. Pentti Anttinen. Foto: Petri Krook Republikens president förordnade utrikesrådet Pertti Anttinen till chef för Finlands ambassad i Budapest från och med den 1 september 2022. Anttinen är för närvarande ambassadör i Katmandu, där han har varit stationerad sedan 2018. Åren 2014–2018 arbetade han som ledande sakkunnig vid avdelningen för Afrika och Mellanöstern och ansvarade för rådgivningen och utvecklingsuppgifterna inom utvecklingssamarbetet. Han var ambassadör i Lusaka 2011–2014. Före det uppdraget som beskickningschef arbetade han som enhetschef vid den utvecklingspolitiska avdelningen 2007–2011. Han har även erfarenhet av utrikesrepresentationen från Pretoria, Dublin och Ankara. Anttinen har varit i utrikesministeriets tjänst sedan 1991. Han är agronomie- och forstmagister. Riina-Riikka Heikka. Foto: Kimmo RäisänenRepublikens president förordnade utrikesrådet Riina-Riikka Heikka till chef för Finlands ambassad i Katmandu från och med den 1 september 2022. Heikka har varit chef för enheten för det civila samhället vid utrikesministeriets utvecklingspolitiska avdelning sedan 2018. Före det arbetade Heikka vid utrikesministeriets enhet för folkrätt och åren 2013–2017 vid ambassaden i Washington. Övrig erfarenhet av utrikesrepresentationen har hon från att ha arbetat hos Finlands delegation vid OSSE i Wien 2007–2009 och som attaché hos Finlands delegation vid Nato i Bryssel 2004. I sina uppgifter vid ministeriet har Heikka tidigare framför allt skött frågor som gäller internationell rätt och fördrag. Heikka har varit i utrikesministeriets tjänst sedan 2003. Hon är juris magister.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 66:e sessionen för FN:s kvinnokommission (Commission on the Status of Women, CSW) hålls i hybridform i New York 14–25 mars 2022. Från Finland deltar en bred delegation under ledning av ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet, Thomas Blomqvist. I delegationen ingår bland annat företrädare för utrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd, delegationen för jämställdhetsärenden, riksdagen samt civilsamhällesorganisationer och ungdomar.Minister Blomqvist deltar i den del av mötet som är avsett för ministrar och håller Finlands allmänna anförande. Storleken på delegationerna som reser till New York har begränsats på grund av pandemisituationen och en del av delegationen deltar i mötet på distans.Huvudtemat för mötet är att uppnå jämställdhet och kvinnors och flickors egenmakt i en kontext som gäller klimatförändringen och miljö- och katastrofrisker.Finland deltar aktivt inte bara i de förhandlingar som förs om slutsatserna utan också i officiella dialoger och sidoevenemang som ordnas under mötet. Kvinnokommissionen är ett viktigt internationellt forum för Finland för att främja ett människorättsbaserat synsätt och tillgodoseendet av kvinnors rättigheter, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Finland främjar i förhandlingarna och sidoevenemangen samt i det övriga påverkansarbetet en övergripande strategi för kvinnors deltagande. ”Klimatförändringen är en jämställdhetsfråga. Vi måste stärka vårt arbete för att säkerställa ett könsperspektiv i all klimat-, miljö- och katastrofhanteringspolitik. Finland betonar ett förhållningssätt som förnyar könsstrukturerna. Anpassningen till klimatförändringen bör basera sig på en bedömning av könskonsekvenserna”, säger minister Blomqvist.Kommissionen, som verkar under Ekonomiska och sociala rådet, följer upp och stöder genomförandet av Pekingdeklarationen och dess handlingsprogram inom olika ämnesområden. CSW är FN:s näst största årliga evenemang efter generalförsamlingen.Minister Blomqvist deltar också i flera evenemang som ordnas i samband med mötet, bland annat i en nordisk ministerpanel och i en diskussion som ordnas av ordföranden för FN:s generalförsamling om våld mot kvinnor som är aktiva inom politiken. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En arbetsgrupp vid justitieministeriet föreslår att räntetaket för konsumentkrediter ska sänkas. Dessutom föreslås det ytterligare begränsningar i fråga om marknadsföringen av krediter. Det centrala målet är att minska överskuldsättningen bland konsumenter. Arbetsgruppens betänkande är nu på remiss.Enligt arbetsgruppens förslag ska räntetaket sänkas från nuvarande 20 procent till 15 procent. Räntetaket ska gälla nästan alla konsumentkrediter. Utanför regleringen ska liksom för närvarande lämnas sådana bostadskrediter där bostaden eller annan egendom har ställts som säkerhet samt köp av trafikmedel, såsom bil, på avbetalning. Samtidigt föreslår arbetsgruppen att räntetaket ska bindas till den referensränta som avses i räntelagen. Inte heller då får räntan enligt kreditavtalet överstiga 20 procent. Räntetaket ska enligt arbetsgruppens förslag också gälla gamla fortlöpande krediter till den del det är fråga om nya kreditutnyttjanden. Bestämmelserna om räntetaket kommer alltså att i fråga om nya kreditutnyttjanden även omfatta sådana avtal om fortlöpande kredit som ingåtts före den 1 september 2019 och som inte tidigare har omfattats av permanent prisreglering.Syftet är att minska överskuldsättningen bland konsumenter och att göra prissättningen av krediter mer skälig, särskilt när det gäller stora krediter som har beviljats med lång lånetid. Ytterligare begränsningar i marknadsföringen samt stark autentisering vid kredittagning och inköp på nätet med fakturaFör att krediterna inte ska marknadsföras osakligt föreslår arbetsgruppen att det i fortsättningen ska fastställas närmare vilken typ av marknadsföring som strider mot god kreditgivningssed. Dessutom föreslås det nya bestämmelser om varningar som ska anges i reklam för konsumentkrediter. Vid brott mot bestämmelserna kan näringsidkaren påföras en påföljdsavgift.Enligt förslaget ska dessutom nätbutikerna av de tillgängliga betalningssätten som första alternativ erbjuda betalningssätt utan kredit och som sista alternativ betalningssätt med kredit. Inget betalningssätt får heller användas som standardval.För att förhindra missbruk i samband med kredittagning och betalning föreslår arbetsgruppen att skyldigheten att kontrollera identiteten utvidgas till att gälla alla konsumentkrediter samt situationer där konsumenten väljer faktura som betalningssätt när denne handlar på nätet. Om kunden identifieras elektroniskt ska stark autentisering användas, till exempel ett mobilcertifikat eller nätbankskoder. Detta syftar till att förhindra inköp på nätet med hjälp av någon annans persons personbeteckning och andra uppgifter. Arbetsgruppen var inte enhällig. I förslaget ingår avvikande meningar från Konkurrens- och konsumentverket och Konsumentförbundet, en gemensam avvikande mening och ett uttalande från Finsk Handel och Asiakkuusmarkkinointiliitto samt ett uttalande från Finanssiala.Utlåtanden om arbetsgruppens förslag kan lämnas i e-tjänsten utlåtande.fi fram till den 29 april 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansminister Annika Saarikko representerar Finland den 14 – 15 mars då EU- och euroländernas finansministrar sammanträder.Temat för mötet är Rysslands invasion av Ukraina och de ekonomiska konsekvenserna av invasionen. Rådet för ekonomiska och finansiella frågor (Ekofin) behandlar ett förslag till rådets direktiv för att säkerställa en lägsta global beskattningsnivå för multinationella koncerner i EU. Det andra viktiga temat är EU:s förslag om en gränsjusteringsmekanism för koldioxid. Främjandet av båda förslagen är ett centralt mål under Frankrikes ordförandeskap.Gränsjusteringsmekanismen för koldioxid är en del av det paket som Europeiska kommissionen lade fram i juli i fjol. Med hjälp av paketet kan man genomföra den europeiska gröna given och förändra EU:s ekonomi så att klimatmålen uppnås. Syftet med gränsjusteringsmekanismen för koldioxid är att förebygga s.k. koldioxidläckage, dvs. att produktion förflyttas utanför EU till länder med lindrigare miljölagstiftning i en situation där EU har för avsikt att höja nivån på sina klimatåtgärder.  Dessutom diskuterar finansministrarna bland annat en reform av samordningen av den ekonomiska politiken.Eurogruppen behandlar nästa års finanspolitikEurogruppen sammanträder måndagen den 14 mars. På agendan står styrningen av finanspolitiken 2023 ur euroområdets perspektiv samt presentationen av rapporten om den skärpta tillsynen över Grekland. I utvidgad sammansättning kommer alla EU-länders ministrar att diskutera framstegen med bankunionen och förberedelserna inför eurotoppmötet i mars.   

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Målet för den nationella strategin för pollinerare är att före 2030 stoppa minskningen av antalet och mångfalden av pollinerare och att säkerställa att pollinerarstammarna etableras och utvecklas i en positiv riktning. Pollineringen av kulturväxter och växter i naturen tryggas genom skydd av vilda pollinerare och hållbar biodling. Strategin bidrar till målet att stoppa förlusten av den biologiska mångfalden i Finland.”Mer än tre fjärdedelar av våra viktigaste näringsväxter är beroende av pollinerare. Man har lagt märke till att antalet pollinerare och antalet arter har minskat på olika håll i världen, även hos oss i Finland. Effekten av förlusten av den biologiska mångfalden syns på ett konkret sätt i relationen mellan pollinerarna och matproduktionen”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari.Strategin för pollinerare omfattar vilda pollinerande insekter och deras livsmiljöer med tanke på både ekosystemens funktion och de tjänster som pollinerarna tillhandahåller. I strategin beaktas pollinerarnas viktiga roll inom jordbruket och på jordbruksområdena och betydelsen och effekterna av honungsbin och andra tama bin samt näringarna som är beroende av dem. Jordbruksområdena är den största markanvändningsformen i många länder, och pollineringen av kulturväxter har ofta stor ekonomisk betydelse i områden med mycket odling av frukt och fröväxter.I Finland kan pollinerarna ha en stor betydelse lokalt till exempel på gårdar som specialiserat sig på fruktodling och i skogsmiljöer. Skyddade skogar och användning av ekonomiskogar påverkar tillståndet för våra pollinerare i hög grad. Pollinerare har en central roll i skogarnas näringsväv och i upprätthållandet av mångfalden till exempel genom pollinering av bärväxter. Skogsbär används i exceptionellt stor utsträckning i Finland.Åtgärder för att bevara pollinerarna, göra pollinerarbestånden livskraftigare och åtgärda orsakerna till att pollinerarna minskarStrategin innehåller 27 åtgärder som syftar till att förbättra tillståndet för både hotade och vanligare pollinerararters livsmiljöer, minska effekterna av faktorer som har en negativ påverkan på pollinerarna, använda tama pollinerare ansvarsfullt, komplettera forsknings- och övervakningsdata om pollinerare samt göra kommunikationen, rådgivningen och verksamheten aktivare. Man har också samlat centrala metoder för att förbättra pollinerarnas levnadsförhållanden i jordbruksmiljöer, skogsmiljöer och bebyggda miljöer.För att förbättra miljöer som är viktiga för pollinerare är det möjligt att genomföra åtgärder med omfattande verkning till exempel genom livsmiljöprogrammet Helmi och med hjälp av finansiering för miljöåtgärder inom jordbruket. Pollinerarnas livsmiljöer behöver vård, och åtgärderna i livsmiljöprogrammet Helmi är viktiga för att trygga pollinerarnas livsmiljöer. Viktiga helheter i strategin för pollinerare är bland annat:EU:s gemensamma jordbrukspolitik och de miljöåtgärder som finansieras genom den, bland annat vård av områden som är täckta av växtlighet, såsom landskapsåkrar, mångfaldsåkrar och ängsåkrar.Tillhandahållande av växtarter som är lämpliga som näring för pollinerare i jordbruksmiljöer och i deras närhet samt bekämpning av invasiva främmande arter.Ökning av antalet och förbättring av kvaliteten på livsmiljöer som är viktiga för pollinerare i de byggda miljöerna, bland annat i grönområden och längs trafikleder.Minskning av effekterna av växtskyddsmedel och biocider som är skadliga för pollinerare.Bevarande och ökande av murkna träd och lövträd, särskilt blommande träd, som stärker pollinerarnas livskraft i skogarna.Miljöministeriet har redan infört strategin genom att tillsammans med sina partner bevilja Finlands miljöcentral finansiering för att inleda utvidgad uppföljning av pollinerare. Vid Finlands miljöcentral inleds dessutom ett projekt som finansieras av miljöministeriet och vars syfte är att omsätta strategin och dess åtgärder i praktiken. Genomförandet av strategin förutsätter ett brett samarbete och under våren samlar projektet ihop alla centrala miljöaktörer, aktörer inom jord- och skogsbruket samt andra aktörer som vill påverka pollinerarna och deras livsmiljöer och tillhandahåller metoder för det.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I ett projekt som har beställts av miljöministeriet utreds kopplingarna mellan Finlands ekonomi och den biologiska mångfalden. Bakom arbetet ligger Dasguptas rapport som publicerades i fjol och som öppnade diskussionen om de ekonomiska dimensionerna i anslutning till naturen. I Dasguptas rapport hävdas det att mänskligheten och ekonomin är beroende av de tjänster naturen tillhandahåller och att naturen bör ses som en form av kapital vid sidan av det ekonomiska och sociala kapitalet.I projektet utreds det vilka av förslagen till åtgärder i Dasguptas rapport som är väsentliga för Finland och vilka ändringar som behövs till exempel i statsfinanserna för att bättre beakta konsekvenserna för naturen. Till de åtgärder som föreslås i rapporten hör bland annat naturskydd, restaurering, ändring av konsumtionsvanor, ändring av produktionsteknik, handelspolitiska åtgärder, beskattning som främjar naturvården, åtgärder som stävjar befolkningstillväxten, avskaffning av stöd som är skadliga för naturen, redovisning av ekosystemen inklusive ändring av ekonomiska indikatorer samt institutionella förändringar till exempel i fråga om finansmarknaden och utbildningen.”Ekonomisk hållbarhet är inte möjligt utan ekologisk hållbarhet. Varje lag, förordning och budgetbeslut som görs under de närmaste åren ska vara i linje med de ekologiska ramvillkoren. Den utredning som nu inleds är en del av en process där vi fastställer miljöns gränser inom politiken”, säger miljö- och klimatminister Emma Kari.Ekonomiskt perspektiv på förlusten av biologisk mångfaldI Finland har det bedrivits mycket naturvetenskaplig forskning om den biologiska mångfalden och förlusten av biologisk mångfald, men det ekonomiska perspektivet har utnyttjats endast i liten utsträckning. Det projekt som nu inleds behandlar kopplingarna mellan Finlands ekonomi och den biologiska mångfalden och ökar förståelsen för dem. Målet är att utreda bland annat vilka frågor som hänför sig till lösningar för förlusten av biologisk mångfald som är de viktigaste för Finlands ekonomi och vilka konsekvenser den biologiska mångfaldens tillstånd har för ekonomin. Uppmärksamhet fästs också vid hurdana synergier förslagen har med klimatåtgärderna och hur de står i konflikt med varandra.Utredningen ger dessutom information om i vilken mån och på vilket sätt upprätthållandet och tillväxten av naturkapitalet, förebyggandet av förlusten av biologisk mångfald och en hållbar ekonomisk tillväxt kan samordnas. Enligt Dasguptas rapport finns det inget entydigt sätt att mäta och värdera den biologiska mångfalden, och det är därför inte möjligt att sätta ett pris på naturen. Däremot bör man ändra ekonomin och andra samhällsstrukturer så att olägenheterna för naturen minskar och nyttan ökar.Utredningen leds av en utredningsgrupp bestående av tre forskare vid Naturresursinstitutet. Ansvarig forskare är forskningsprofessor Eija Pouta (värdering av ekosystemtjänster). Till gruppen hör också specialforskare Antti Iho (miljöekonomiska styrmedel) och forskningsprofessor Juha Hiedanpää (politiken för biologisk mångfald). Till stöd för projektet sammanställs en tvärvetenskaplig vetenskapspanel som bedömer förslagen till åtgärder i Dasguptas rapport i Finland. Suomalainen Tiedeakatemia stöder arbetet med att sammanställa vetenskapspanelen. Utredningen ska vara klar senast den 31 januari 2023.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Under den första ansökningsomgången för understöden för energiinvesteringar inom Finlands plan för återhämtning och resiliens kom det in 86 ansökningar till tidsfristen den 4 mars 2022. Investeringsstödet är avsett för framtida energilösningar med syftet att främja bland annat koldioxidneutraliteten och konkurrenskraften. Totalt söktes 1,65 miljarder euro.De planerade investeringarna hänför sig bland annat till överföring av el, väte och fjärrvärme, sol- och vindkraft, biogas, väte, elektrifiering av industriprocesser och energieffektivitet. Projekten genomförs på olika håll i Finland.  ”Det stora intresset för energiinvestering tyder på att takten för den gröna omställningen kommer att öka inom industrin och energisektorn. Man vill nu snabbt bli av med den fossila ekonomin. Investeringarna bidrar dessutom till att utveckla försörjningsberedskapen för energin i Finland”, konstaterar näringsminister Mika Lintilä. De första stödbesluten fattas våren 2022Regeringen har reserverat sammanlagt 520 miljoner euro för energiinvesteringar inom Finlands program för hållbar tillväxt. Ansökningarna behandlas vid arbets- och näringsministeriet. Målet är att de första stödbesluten ska fattas våren 2022.Stödet beviljas på basis av en helhetsbedömning och en jämförelse av projekten där till exempel nyhetsvärdet med den teknik som ingår i projekten bedöms. Vid bedömningen beaktas ocksåenergi- och utsläppsverkningar kostnadseffektivitet projektets genomförbarhetteknikens eller projektets reproducerbarhet  övriga konsekvenserAnsökningarna ska också följa principen ”inte orsaka betydande skada”, vilket innebär att genomförandet av investeringarna inte får orsaka betydande skada med tanke på miljömålen.
Projekt som omfattar mindre än 5 miljoner euro beviljas normala energistödAnsökan var avsedd för stora projekt med investeringskostnader på över 5 miljoner euro. Ansökan gällde inte de små projekt (under 5 mn euro) som behandlas via den normala ansökan om energistöd. För dessa projekt för förnybar energi och energieffektivitet kan man fortfarande söka energistöd.

Källa: Valtioneuvosto.fi