NordenBladet — Statsrådet har förklarat nätkoncessioner för allmän televerksamhet i landskapet Åland lediga att sökas för det så kallade frekvensområdet 700 megahertz. Ansökningstiden går ut den 20 januari 2022 klockan 12.Målet är att främja utbyggnaden av 5G-nät i landskapet Åland och att förbättra tillgången till snabba trådlösa bredbandsförbindelser. Avsikten är att koncessionerna ska beviljas teknikneutralt, med andra ord ska frekvensområdet till exempel till en början kunna användas för tillhandahållande av 4G-förbindelser och senare för tillhandahållande av 5G-förbindelser.Statsrådet beviljar koncessioner för teleoperatörer för tiden den 15 mars 2022 till den 31 december 2033. Antalet nätkoncessioner som kan sökas är tre på frekvensområdena 703-733 megahertz och 758-788 megahertz.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet ber under tiden 9.12.2021–9.1.2022 om utlåtanden gällande Finlands första utkast till genomförandeplan för Lanzarotekonventionen om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp. Utifrån remissvaren och hörandet av unga, som sker samtidigt, finslipas genomförandeplanen i januari-februari 2022.Genomförandeplanen har beretts under 2021 av en förvaltningsövergripande arbetsgrupp som tillsattes för detta ändamål. Utarbetandet av planen ingår i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering. Planen kommer att genomföras åren 2022–2025.Utkastet till genomförandeplan innehåller förslag som har delats in under tre teman: förebyggande, skydd samt främjande av nationellt och internationellt samarbete mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp. Målet med planen är att göra innehållet i Lanzarotekonventionen känt och att artikel för artikel beskriva vad som redan pågår i Finland i fråga om detta innehåll samt att föreslå sådana åtgärder som ytterligare stärker genomförandet. Avsikten har varit att utforma de föreslagna åtgärderna så att de kan genomföras i bred utsträckning av olika aktörer.  I beredningsarbetet har man samarbetat med olika aktörer och med det nationella barnstrategiarbetet. Delaktighetsarbetet som ingår i genomförandeplanen och som görs med unga är ett av pilotprojekten för delaktighet inom den nationella barnstrategin.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår en ny temporär paragraf i lagen om smittsamma sjukdomar (48 a §) som gör det möjligt att kräva att arbetsgivarna inom social- och hälsovården ska se till att personalen inte utsätter de vårdbehövande för covid-19-smitta.Enligt den föreslagna paragrafen kan arbetsgivaren endast av särskilda skäl anlita personer som inte har tillräckligt skydd mot sjukdomen covid-19 för arbete med kunder och patienter. Bestämmelserna ska också tillämpas på tjänstemän och tjänsteinnehavare.En person som av medicinska skäl inte kan ta covid-19-vaccinet får arbeta genom att visa upp ett intyg över ett negativt resultat av ett covid-19-test som tagits högst 72 timmar före arbetet börjat.Arbetsgivaren får rätt att behandla hälsouppgifter som berör de anställdas vaccinationsskydd mot covid-19 eller covid-19-sjukdom. Arbetsgivaren ska bevara uppgifterna så länge som de behövs för genomförandet av tillsynen över social- och hälsovårdstjänster, men högst tre år från det att bedömningen av personens lämplighet gjordes. Om en anställd inte uppfyller dessa krav ska arbetsgivaren i första hand erbjuda annat arbete i enlighet med arbetsavtalet eller, om sådant arbete inte står till buds, något annat arbete som lämpar sig för arbetstagaren. Om inget lämpligt arbete står till buds eller om arbetstagaren vägrar ta emot det, är arbetsgivaren inte skyldig att betala lön för den tid som arbetet förhindras, förutsatt att inget annat har avtalats. Det behövs en övergångsperiod på en månad för att arbetsgivarna ska kunna ordna tjänsterna på ett ändamålsenligt sätt och för att ovaccinerade anställda ska hinna vaccinera sig. Arbetsgivarens rätt att behandla personuppgifterna föreslås dock träda i kraft omedelbart. Paragrafen föreslås träda i kraft så snart som möjligt och gälla till och med den 31 december 2022. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s råd för rättsliga och inrikes frågor sammanträder i Bryssel den 9–10 december. Vid justitieministermötet diskuteras bland annat hur rättsstatsprincipen har tillgodosetts under de undantagsförhållanden som följt av coronavirusepidemin. Finland företräds av den ständiga representanten, ambassadören Markku Keinänen. Från justitieministeriet deltar kanslichef Pekka Timonen i mötet.Vid justitieministermötet diskuteras de brådskande åtgärder som vidtagits under pandemin ur rättsligt perspektiv samt hurudana lärdomar man har fått under coronaviruspandemin för att säkerställa domstolarnas verksamhet. Vid mötet får man också information om hur förhandlingarna om förslaget till förordning om elektroniska bevis i straffrättsliga förfaranden har framskridit. Syftet med förordningen är att effektivisera och försnabba de brottsbekämpande myndigheternas gränsöverskridande tillgång till elektroniskt bevismaterial inom EU.   Ministrarna diskuterar också hur hatretorik och hatbrott kunde bekämpas på ett bättre sätt i Europa. Vid mötet ges dessutom en lägesrapport om EU:s anslutning till den europeiska människorättskonventionen.Ytterligare information: Eeva Aittoniemi, enhetschef, EU-ärenden och internationella ärenden, tfn 0295 150 170, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin bjöd in riksdagens presidium och ordförandena för riksdagspartierna och riksdagsgrupperna för att diskutera revideringen av beredskapslagen i Ständerhuset i dag den 8 december.Under ledning av justitieministeriet har det gjorts preliminära utredningar för uppdateringen av beredskapslagen som deltagarna i dagens parlamentariska möte fick bekanta sig med. Vid mötet diskuterades också behovet av att revidera beredskapslagen och om att inleda lagberedningsarbetet för reformen.– Riksdagspartierna var eniga om behovet av att revidera beredskapslagen och sättet att genomföra reformen. Vi inleder utifrån det här en totalreform som grundar sig på en bred och modern syn på samhällets övergripande säkerhet och de faktorer som hotar den, och där utgångspunkten är att i lagen identifiera olika hot och störningar, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.– I reformarbetet deltar en parlamentarisk uppföljningsgrupp som ska dra upp de centrala riktlinjerna. Det här tycker jag är mycket viktigt, och jag hoppas på ett gott samarbete över regerings- och oppositionsgränserna i det här viktiga projektet, fortsätter ministern.Beredskapslagen är en central del av den finländska krislagstiftningen som helhet. Den nuvarande beredskapslagen trädde i kraft 2012. I lagen föreskrivs om myndigheternas befogenheter under undantagsförhållanden. Syftet med lagen är att under undantagsförhållanden skydda befolkningen samt trygga befolkningens försörjning och landets näringsliv, upprätthålla rättsordningen, de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna samt trygga rikets territoriella integritet och självständighet. Revideringen av beredskapslagen och översynen av lagstiftningen inom olika områden i samband med den är en krävande lagberedningshelhet som berör nästan alla förvaltningsområden på bred front. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommunikationsministeriet har inlett beredningen av en framtidsöversikt. Till stöd för detta arbete ber ministeriet sina intressentgrupper om synpunkter på de förändringar som påverkar verksamhetsmiljön inom trafik- och kommunikationssektorn och de möjligheter och utmaningar som de medför.– Vid kommunikationsministeriet vill vi på bästa möjliga sätt sköta vår uppgift och göra vår insats för att bygga framtiden genom så rättidiga och effektiva åtgärder som möjligt, konstaterar kanslichef Minna Kivimäki.– En väsentlig del av detta arbete är att ha ännu bättre förståelse för läget i vår omvärld och dess utvecklingstrender ur våra intressentgruppers perspektiv, säger Kivimäki.Kommunikationsministeriet har sänt en enkät till intressentgrupperna, och enkäten kan också besvaras via länken nedan. Svar på enkäten tas emot till och med den 14 december 2021.Ministerierna utarbetar framtidsöversikter en gång per valperiod. Framtidsöversikterna bereds som tjänsteuppdrag under ledning av ministeriernas kanslichefer. Syftet med översikterna är att presentera lägesbedömningar och utvecklingsprognoser som gäller samhällsläget och frågor som kräver politiskt beslutsfattande. Dessa ska utgöra underlag för samhällsdebatten och kommande regeringsförhandlingar.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Att underlätta sysselsättningen av partiellt arbetsföra personer är temat för den virtuella nordiska konferensen torsdagen den 9 december. Vid konferensen presenteras exempel på en ny slags övergångsarbetsmarknad och på lyckade erfarenheter av att sysselsätta partiellt arbetsföra personer via sociala företag. Också god praxis i fråga om det stöd för arbetsförmågan som riktas till partiellt arbetsföra på arbetsplatserna kommer att diskuteras.Vid konferensen kommer social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen och arbets- och näringsministeriets statssekreterare Ville Kopra samt ett stort antal representanter för olika företag och organisationer att hålla anföranden. Konferensen är ett av arbetslivsevenemangen under Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet. Syftet är att med hjälp av praktiska erfarenheter och god praxis främja sysselsättningen av partiellt arbetsföra. Temat förenar alla de nordiska länderna, eftersom hindren för sysselsättning av partiellt arbetsföra är likartade oberoende av landet.Social ekonomi är en möjlighet också för partiellt arbetsföraKonferensdeltagarna får också försmak av EU-kommissionens nya initiativ till en handlingsplan för den sociala ekonomin, som kommissionen offentliggör samma dag. Den sociala ekonomin har beaktansvärda möjligheter att även förbättra sysselsättningen av partiellt arbetsföra. För detta behövs samarbete och partnerskap med den offentliga förvaltningen, organisationer och sociala företag. I Finland har frågan redan förts vidare. Att verksamhetsförutsättningarna för sociala företag ska förbättras har skrivits in i regeringsprogrammet, och i våras godkände regeringen strategin för sociala företag. Ett av strategins mål är att sysselsätta partiellt arbetsföra och personer som annars har en svår ställning på arbetsmarknaden. 
För genomförandet av strategin har det redan inrättats ett kompetenscentrum för sociala företag. Centret har till uppgift att öka antalet nya sociala företag och kännedomen om dem samt utveckla deras kompetens i synnerhet för att förbättra verksamhetens genomslagskraft.  Att få arbete och stöd för arbetsförmågan ökar välfärden och jämlikhetenEn hög sysselsättningsgrad och arbetslivskvalitet minskar de kostnader som marginaliseringen, arbetslösheten och arbetsoförmågan förorsakar samhället. Samtidigt stöder man människors välbefinnande och ökar jämlikheten.Regeringen har som mål att sysselsättningsgraden ska höjas till 75 procent före mitten av årtiondet. Den förlängda arbetslösheten och bristen på kompetent arbetskraft försvåras till exempel av befolkningens åldersstruktur, alltså av att det finns en allt mindre grupp personer i arbetsför ålder. Därför behövs arbetsinsatsen av dem som står utanför arbetslivet, samtidigt som möjligheterna att få arbete förbättras för dem som har en svag ställning på arbetsmarknaden. Sysselsättningen av partiellt arbetsföra är således en stor och outnyttjad möjlighet för samhället. Utöver åtgärder som stöder sysselsättning behövs förebyggande av arbetsoförmåga och samtidigt utvecklande av välbefinnandet i arbetet och produktiviteten. Psykisk hälsa ska ses som en resurs i arbetslivet. För sysselsättningen av partiellt arbetsföra och för att förlänga tiden i arbetslivet krävs också attitydförändringar. Arbetsmöjligheter måste erbjudas fördomsfritt.
 
De pågående stora strukturella reformerna, såsom social- och hälsovårdsreformen och reformen av den sociala tryggheten, främjar också sysselsättningen. I samband med reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet utvecklas ett servicesystem för att stödja arbetsförmågan hos personer i arbetsför ålder. Reformen av den sociala tryggheten ger bättre möjligheter än tidigare att samordna arbete och förmåner i olika livssituationer. För att sysselsättningsgraden för partiellt arbetsföra ska kunna höjas krävs att arbetslivets färdigheter utvecklas genom att ändra på arbetet och genom flexibilitet i arbetet. Som grund för beslutsfattandet behövs också forskningsinformation om sysselsättning och arbetsförmåga samt en bedömning av beslutens genomslagskraft.Konferensens tema har ett nära samband med programmet för arbetsförmåga, som är en del av regeringens sysselsättningsåtgärder som helhet. Avsikten med programmet för arbetsförmåga är att främja partiellt arbetsföras sysselsättning och arbetsmotivation. Arbets- och näringsministeriet ansvarar för och genomför programmet för arbetsförmåga i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet. Konferensen kan följas på webben den 9 december med början kl. 10:  Promoting Employment for People with Disabilities (sourcehub.fi)Hashtaggarna i sociala medier är #Norden2021 och  #NordenTillsammans 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet utlyste den 8 december 2021 understöd för projekt som utvecklar jaktvårdsföreningarnas verksamhet samt för landsomfattande och lokala projekt och främjar vilthushållningen. Understöd beviljas bland annat för projekt som bidrar till att leda jaktvårdsföreningarnas verksamhet och bedriva en säker och hållbar jakt.Understöd kan på ansökan beviljas för följande i utlysningen närmare beskrivna ändamål:projekt för sammanslagning av jaktvårdsföreningar projekt som bidrar till yrkesmässig ledning av jaktvårdsföreningarnas verksamhetjaktvårdsföreningarnas gemensamma arbete för att förebygga skador orsakade av stora rovdjur jaktvårdsföreningarnas och andra aktörers projekt som främjar skolsamarbeteprojekt som bidrar till en säker och hållbar jaktövriga projekt som ligger i linje med den offentliga viltvårdskoncernens strategi.Ansökningar om understöd för dessa projekt som bidrar till och utvecklar jaktvårdsföreningarnas verksamhet önskas i synnerhet av jaktvårdsföreningarna. Projekt som bidrar till en säker och hållbar jakt kan till exempel jaktvårdsföreningar genomföra tillsammans eller i samarbete med andra aktörer. Understöd beviljas i synnerhet för utbildningsprojekt och andra projekt som gäller utveckling av jaktövervakningen samt en säker och hållbar jakt. Projekt för att förebygga skador orsakade av stora rovdjur kan till exempel handla om att förbättra den lokala kompetensen för att identifiera skaderisker samt att ge råd och stöd. Projekten kan också genomföras i samarbete med viltcentralens regionala kontor. Understöd för att främja skolsamarbete kan beviljas till exempel för anordnande av jägarkurser. Ansökningstider av olika längd för olika projekt Ansökningstiden för understöd för projekt som gäller en säker och hållbar jakt, förebyggande av skador och skolsamarbete fortsätter fram till den 15 februari 2022. Beslut om understöd för skolsamarbete kan fattas redan inom ansökningstiden. Ansökningstiden för understöd för projekt som genomför den offentliga viltvårdskoncernens strategi går ut redan den 15 januari 2022. Ansökningstiden för understöd för verksamhetsledning och sammanslagning av jaktvårdsföreningar fortsätter fram till den 31 december 2022. Det nya understödet för yrkesmässig ledning av verksamheten ska uppmuntra jaktvårdsföreningarna till samarbete och ge en möjlighet att sköta uppgifterna effektivare. Också projekt som gäller sammanslagning av jaktvårdsföreningar får fortsatt understöd. Utöver jaktvårdsföreningarna kan understöd också beviljas andra allmännyttiga samfund med rättshandlingsförmåga och forskningsinstitut.Understöd kan beviljas både för ett- och fleråriga projektUnderstöden är avsedda för både ett- och fleråriga projekt som genomförs inom ramen för statsbudgetens användningstid före november 2024. De skolsamarbetsprojekt som beviljats understöd kan inledas redan vid ingången av 2022. Jord- och skogsbruksministeriet kan förbinda sig att betala understöd högst inom tidsfristen för användningen av anslaget. Jaktvårdsföreningarna kan få understöd i högst två års tid. Den detaljerade utlysningen, anvisningarna för ansökan om understöd och ansökningsblanketterna finns på jord- och skogsbruksministeriets webbplats https://mmm.fi/sv/specialunderstod.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den mångformiga bageribranschens omsättning ökade 2020. Konkurrensen inom branschen fortsätter att vara tuff. Utöver bageriverksamhet och gräddning i butiker har ökad import gjort konkurrensen ännu tuffare.Exporten av bageriprodukter ökar dock något. Bristen på kunnig arbetskraft märks redan av hos företagen inom bageribranschen. Branschen strävar efter att förnya sig speciellt genom investeringar och lansering av nya produkter och tjänster.Uppgifterna framgår av branschrapporten om bageribranschen, som arbets- och näringsministeriet publicerade den 8 december 2021.Hundratals bagerier i FinlandÅr 2020 var omsättningen för Finlands livsmedelsindustri cirka 11,4 miljarder euro. Bageribranschens andel av den är cirka 10 procent. Bageribranschens omsättning ökade i fjol med knappt fem procent och uppgick till 1,1 miljarder euro.Bristen på kunnig arbetskraft har börjat märkas av också hos företagen inom bageribranschen. Tillgång på kunnig arbetskraft är en väsentlig verksamhetsförutsättning för företagarna i bageri- och konditoribranschen på olika håll i Finland. Branschen sysselsätter cirka 7 000 personer på heltid i cirka 600 företag. Hela livsmedelsindustrin sysselsätter cirka 34 000 personer på heltid, så över 20 procent av livsmedelsindustrins arbetstagare förtjänar sitt levebröd inom bageribranschen.– Även livsmedelsbranschen märker av matchningsproblemen på arbetsmarknaden. Inom branschen förväntar man sig att matchningen mellan arbetsgivare och arbetstagare ska bli bättre i och med att arbets- och näringsministeriet har börjat utarbeta en färdplan för tillgång på arbetskraft, där en av de sektorer som granskas är naturresurser, livsmedelsproduktion och miljö, säger branschchef Leena Hyrylä vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Sydöstra Finland.Från lokal till internationell verksamhetUtöver konkurrensen från bageriverksamhet och gräddning i butiker har konkurrensen inom bageribranschen skärpts på grund av att importen av bageriprodukter har ökat. Bageriprodukter importerades till ett värde av 123,7 miljoner euro 2020 och 127,9 miljoner euro året innan. Nedgången i importen i fjol förklaras av covid-19-pandemin och de förändringar som den orsakat i försäljningskanalerna. Mängden importerat bröd av det bröd som finländarna köper har trefaldigats under perioden 2002–2020.Exporten av finländska bageriprodukter har ökat något. År 2020 exporterades bageriprodukter från Finland till ett värde av över 53 miljoner euro. I år beräknas värdet av exporten öka till över 54 miljoner euro. Bageri- och spannmålsmarknaden i Västeuropa lockar våra företag på grund av den stora marknaden.Vid sidan av bröd och semlor kan mindre produktkategorier, till exempel glutenfria och andra hälsorelaterade produkter, erbjuda intressanta affärsmöjligheter. Samarbete med nätbutiker kan möjliggöra testmarknadsföring och handel med bageriprodukter som har lång hållbarhet samt andra spannmålsprodukter. Dessa uppgifter framgår av den internationaliseringsöversikt som Business Finland gjort och som ingår i rapporten.  SMF-företagsbarometern: Stävan efter tillväxt och kundorientering syns hos företagen inom livsmedels- och bageribranschenPå grund av covid-19-pandemin var 2020 ett exceptionellt år, och vår mångformiga bageribransch upplevde situationen på olika sätt. Covid-19-pandemin har ökat osäkerheten inför framtiden, men inte dämpat strävan efter tillväxt hos de små och medelstora företagen inom livsmedels- och bageribranschen.  Av branschbarometern om livsmedelsframställning framgår att de små och medelstora företagen inom livsmedelsbranschen fortfarande är tillväxtorienterade . Klart mer än hälften av de små och medelstora företag som svarat på barometern sade sig sträva efter tillväxt. Av livsmedelsföretagen uppgav 20 procent att de är kraftigt tillväxtorienterade och 45 procent att de i den utsträckning det är möjligt strävade efter tillväxt.De små och medelstora företagen inom livsmedelsbranschen, liksom även inom bageribranschen, har utöver investeringar försökt att modernisera sig genom lansering av nya produkter och tjänster. Marknadsföringen och försäljningen lyfts fortfarande fram som ett centralt område att utveckla hos företagen inom livsmedels- och bageribranschen. Att utnyttja ny teknik och digitalisering är metoder för att öka konkurrenskraften. Konsumentkännedom och modernisering accentueras i en snabbt föränderlig affärsmiljö som påverkas av trender.Branschtjänsten är en expertfunktion vid arbets- och näringsministeriet som samlar in, analyserar och förmedlar information om företagens verksamhetsmiljö och utvecklingen inom branscherna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Efterfrågan på naturprodukter väntas öka ute i världen. Det väntas uppstå betydande affärsverksamhet kring naturens råvaror, eftersom den ekonomiska potentialen i dem ännu inte har utnyttjats fullt ut.Omsättningen för företag inom naturproduktbranschen och företag som utnyttjar naturprodukter i sin affärsverksamhet sjönk något 2020 jämfört med året innan. Uppgifterna framgår av branschrapporten om naturproduktbranschen, som arbets- och näringsministeriet publicerade den 8 december 2021.– Tillväxten inom naturproduktbranschen såväl i Finland som internationellt baserar sig på växande trender, såsom naturenlighet, ansvarsfullhet, säkerhet, ekologisk hållbarhet, strävan efter hälsosamt leverne, nordiskt ursprung och arktiskt samarbete. Covid-19-pandemin har ytterligare stärkt de tillväxtfrämjande trenderna inom naturproduktbranschen. Att det är trendigt med naturens inverkan på hälsan och välbefinnandet gör att intresset för naturprodukter och naturturistmål ökar, säger branschchef Sirkku Wacklin från Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten.Inom naturproduktbranschen finns cirka 770 företag, vars sammanlagda omsättning 2020 uppgick till uppskattningsvis 780 miljoner euro. Drygt 70 procent av företagen i branschen är mikroföretag, varav största delen sysselsätter en till fem personer. Omsättningen för företag i naturproduktbranschen och företag som utnyttjar naturprodukter i sin affärsverksamhet ökade fram till 2019, men under coronaåret 2020 sjönk företagens totala omsättning något. Detta beror i synnerhet på en minskad omsättning inom turismen och inom tjänster och produkter för välbefinnande.Antalet anställda vid företag inom naturproduktbranschen beräknas uppgå till cirka 2 700. Utländsk arbetskraft som arbetar med att plocka naturprodukter utgör dessutom en betydande del av arbetskraften inom branschen. Under de senaste åren har antalet utländska plockare varierat mellan 2 500 och 4 300 personer. Företagen inom bärbranschen är mycket beroende av utländsk arbetskraft, eftersom utländsk arbetskraft plockar 80–90 procent av de bär som samlas in av de företag som bedriver handel med vilda bär. En ny lag om den rättsliga ställningen för utlänningar som plockar naturprodukter minskar risken för utnyttjande och förenhetligar konkurrensförutsättningarna inom branschen.Tillväxten inom naturproduktbranschen begränsas av tillgången på råvaror av jämn kvalitet. Finlands starka sidor som producent av naturprodukter är de vidsträckta plockningsområdena, utmärkta näringsvärden hos råvarorna, tillförlitligt ursprung och leveranssäkerhet. Digitaliseringen och plattformsekonomin möjliggör nya typer av nätverksbildning och affärsverksamhet. Att poängtera det ekologiska med naturprodukterna är ett sätt att skapa mervärde för dem.Med naturproduktbranschen avses verksamhet som hänför sig till vilda bär, svampar och örter samt andra naturprodukter, såsom tillvaratagande av råvaran ur naturen samt vidareförädling och handel med råvaran. Företagsverksamhet inom naturproduktbranschen kan bedrivas till exempel inom råvaruproduktionen och livsmedelsbranschen. Viktiga verksamhetsområden för företagen är också att utnyttja värdefulla ämnen, dvs. kemiska föreningar, ur naturen inom hälso-, kosmetika-, läkemedels- och kemiindustrin samt turismen. Till naturproduktbranschen hör också utbildning, rådgivning, utveckling och forskning inom området.  Branschtjänsten är en expertfunktion vid arbets- och näringsministeriet som samlar in, analyserar och förmedlar information om företagens verksamhetsmiljö och utvecklingen inom branscherna.

Källa: Valtioneuvosto.fi