NordenBladet — Unescos mellanstatliga kommitté har under det pågående sammanträdet i Paris den 15 december upptagit fiolspelstraditionen från Kaustby i Unescos lista för representativt immateriellt kulturarv. Även den nordiska traditionen att bygga båtar på klink, som Finland lämnat in en ansökan om tillsammans med de övriga nordiska länderna, upptogs i förteckningen. Unescos listor över det immateriella kulturarvet omfattar redan över 600 kulturarv runtom i världen. I Finland svarar undervisnings- och kulturministeriet för ärenden som gäller det immateriella kulturarvet och Museiverket för verkställandet av konventionen. Museiverket samordnar också ansökningsprocesserna.Finlands första element i förteckningen är bastutraditionen, som upptogs i december 2020. Nu kompletteras den med fiolspel från Kaustby. Fiolspelstraditionen i Kaustby och verksamheten kring den utövas av hundratals amatörer på orten. En betydande faktor som bidragit till att traditionen framgångsrikt förts vidare från generation till generation är Näppäri-pedagogiken, som blivit internationellt berömd. Kaustby folkmusikfestival är det internationellt sett viktigaste evenemanget för finländsk folkmusik, och har årligen över 4 000 uppträdande, bland dem både professionella och amatörmusiker.  Finland ingår också i den samnordiska ansökan som gäller den nordiska klinkbåtstraditionen. Den klinkbyggda båten är en nordisk träbåtstyp som har varit i bruk i över tvåtusen år, och har haft stor betydelse för sjöfarten i alla de nordiska länderna. I stugvikarna i vårt land finns fortfarande flera hundratusen klinkbyggda rodd- och fiskebåtar.  Å andra sidan finns det bara ca 50 yrkesbåtbyggare i Finland.   Traditionen fogades till listan under sammanträdet i Paris den 14 december 2021. Ansökan har samordnats av Norge och samtliga nordiska länder, inklusive Åland och Färöarna, har medverkat. – Det immateriella kulturarvet är på många sätt grunden för vår kultur. Unescos förteckning beskriver på ett bra sätt dess mångfald. För Finlands del är en fiolspelet från Kaustby ett utmärkt exempel på vårt levande och välmående kulturarv, vid sidan av bastukulturen som valts till förteckningen redan tidigare. Mänskligheten delar också flera gemensamma färdigheter, så som den samnordiska klinkbåtstraditionen. Jag gläder mig åt att det immateriella kulturarvet får allt mer uppmärksamhet och uppskattning, säger forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen.Bakgrund: Unescos konvention och förteckningar Finland ratificerade Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet 2013. I Finland svarar Museiverket för verkställandet av konventionen och samordnar även ansökningsprocesserna. Konventionsstaterna  ska vart sjätte år avge en  rapport till Unesco om skyddet av elementen. Undervisnings- och kulturministeriet svarar för genomförandet och uppföljningen av konventionen för Unesco.Konventionen främjar skyddet av det immateriella kulturarvet och synliggör de olika levande traditionerna hos människor, gemenskaper och grupper. Det immateriella kulturarvet kan utgöras av t.ex. scenkonst, hantverksskicklighet, muntliga traditioner, sedvänjor i det sociala livet eller kunskaper, färdigheter och seder gällande  naturen och universum.Konventionen omfattar två listor över immateriella kulturarv samt ett register över god praxis. Syftet med listorna  är att synliggöra det levande arvet och att dela god praxis mellan olika länder. Före Unescos pågående sammanträde omfattade listorna 584 element i 131 länder. I år behandlas 60 ansökningar. I Finland samlas exempel på immateriella kulturarv i Wikiförteckningen över levande kulturarv.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finlands bilaterala utvecklingssamarbete med Afghanistan är avbrutet, men nu riktas medel till humanitär verksamhet och till att tillgodose människornas grundläggande behov. Finlands bistånd genomförs av FN och av civilsamhällesorganisationer. Det kanaliseras inte via talibanrörelsen och det stöder inte rörelsens verksamhet. Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari fattade beslut om Finlands nya provisoriska strategi.FN bedömer att världens största kris utspelar sig i Afghanistan 2022. Det totala biståndsbehovet är över 7 miljarder euro. Enligt en uppskattning av FN:s utvecklingsfond (UNDP) kommer upp till 97 procent av afghanerna att leva i fattigdom före mitten av året. Landets ekonomi och basservice riskerar att kollapsa, vilket kommer att öka det mänskliga lidandet, nöden och instabiliteten ytterligare.För att kunna möta människors grundläggande behov, såsom behovet av näring, säkerhet och utkomst, krävs det utöver rent humanitärt bistånd också andra hjälpåtgärder. Därför har nu Finland för avsikt att ge afghanerna noggrant riktat och avgränsat bistånd genom FN och civilsamhällesorganisationer. Det traditionella mellanstatliga utvecklingssamarbetet är avbrutet eftersom Finland inte erkänner talibanförvaltningen. Finlands stöd kanaliseras alltså inte genom talibanrörelsen och stöder inte rörelsens verksamhet. Beslut om denna provisoriska strategi för 2022 fattades av utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.”Det mänskliga lidandet i Afghanistan är enormt. Tillsammans med det internationella samfundet måste vi göra vårt bästa för att lindra det. Finlands stöd riktas till att trygga människors överlevnad och grundläggande behov och till att försvara de mänskliga rättigheterna, särskilt kvinnors och flickors, under den pågående krisen”, säger minister Skinnari.Strategin går ut på att Finland stöder sådana internationella aktörer och civilsamhällesorganisationer som fortfarande har förutsättningar att verka i landet och med vilka Finland kommit överens om gemensamma principer och riktlinjer. Finland strävar efter att fortsätta stödja sina långvariga partnerorganisationer i Afghanistan, till exempel UN Women och MSI Reproductive Choices. Medlen reserverade för Världsbankens återuppbyggnadsfond omfördelas bland annat till FN:s livsmedelsprogram WFP, barnfonden UNICEF och Världshälsoorganisationen WHO.Dessutom har Finland nyligen anvisat 4,9 miljoner euro, som var avsedda för långsiktigt utvecklingssamarbete, till humanitär mathjälp genom WFP.  Under hösten har Finland tredubblat sitt planerade humanitära bistånd till Afghanistan 2021.Den temporära strategin är samstämmig med de mål som Finlands partner ställt upp, till exempel EU:s planer och åtgärder. Afghanerna befinner sig i en extremt sårbar situation och behöver all hjälp de kan få. Det internationella samfundet samarbetar för att finna olika sätt att underlätta situationen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har inlett ett lagprojekt vars syfte är att utvidga användningen av D-visum för längre vistelser till att omfatta studerande och forskare samt deras familjemedlemmar. Projektet är ett led i de åtgärder för främjande av den utbildnings- och arbetsrelaterade invandringen som regeringen drog upp riktlinjer för vid höstens budgetförhandlingar.– Vårt mål är att tredubbla antalet internationella studerande. Ett D-visum som utfärdas i samband med beviljandet av uppehållstillstånd gör det möjligt för en internationell studerande att resa till Finland snabbare än för närvarande. Detta i sin tur bidrar till att studierna kan inledas i tid. Vi anser också att det är viktigt att stärka Finlands roll och attraktionskraft inom det internationella forskarsamhället, säger inrikesminister Krista Mikkonen.I projektet försöker man i mån av möjlighet beakta också andra behov av att använda D-visum som kommit fram, till exempel beviljande av D-visum till personer som förlorat sitt uppehållstillståndskort. Vid arbets- och näringsministeriet bereds som bäst lagstiftning om certifierade arbetsgivare, vars arbetstagare är en annan eventuell målgrupp för D-visum.I lagprojektet utreds dock inte en mer omfattande användning av D-visum vid arbetskraftsinvandring och inte heller användningen av D-visum som ett så kallat jobbsökarvisum.I samband med projektet bereds dessutom ändringar i utlänningslagen som gör det möjligt för utrikesministeriet att bevilja uppehållstillstånd till barn till personer som hör till personalen vid diplomatiska beskickningar och konsulat fram till 20 års ålder. Syftet med ändringen är att säkerställa att familjerna får uppehållstillstånd för hela den tid de är utstationerade i Finland. Detta ligger i linje med internationell praxis.Det är fråga om den andra fasen av lagstiftningen om D-visumDet är fråga om den andra fasen av den lagändring som gäller D-visum. I den första fasen beredde utrikesministeriet införandet av ett nationellt D-visum för längre vistelser för experter, tillväxtföretagare och deras familjemedlemmar. Mandatperioden för inrikesministeriets projekt är 15.12.2021–30.6.2022. Avsikten är att en regeringsproposition om detta överlämnas till riksdagen under vårsessionen 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt målet i programmet Artificiell intelligens 4.0 är den finländska industrins trumfkort år 2030 hållbarhet, förmåga till förnyelse, banbrytande teknik och lösningar som gör det möjligt att öka det positiva klimatavtrycket. Halvtidsrapporten sammanställer de konkreta målen och åtgärdsförslagen för att Finland ska nå visionen för artificiell intelligens 2030. Näringslivet omformas av den fjärde industriella revolutionen, det vill säga digitaliseringen av produktionen och tjänsterna och omställningen till en hållbar verksamhet som beaktar planetens gränser. Målet med programmet Artificiell intelligens 4.0 som startade 2020, är att Finland är banbrytare inom den digitala och gröna omställningen före 2030.– Vårt mål är att de finländska små och medelstora företagen ligger i täten för utvecklingen av digitaliseringen i internationella jämförelser. Den gröna och digitala omställningen är de viktigaste drivkrafterna bakom hållbar utveckling och ekonomisk konkurrenskraft. Programmet fokuserar särskilt på digitalisering av företagen inom tillverkningsindustrin och på förnyelsen av värdeskapandet, säger näringsminister Mika Lintilä.– Den finländska industrins trumfkort är hållbarhet, förmåga till förnyelse och banbrytande teknik. Vi har färdigheter att hålla oss bland de bästa länderna inom teknik och artificiell intelligens, men det kräver att vi redan i dag vidtar konkreta åtgärder som riktar sig långt in i framtiden, säger Jussi Herlin som är ordförande för programmet Artificiell intelligens 4.0.Under hösten 2021 har programmets tematiska underarbetsgrupper tillsammans med intressegrupperna specificerat målen och fastställt nyckelresultat samt de åtgärder och indikatorer som dessa kräver. Halvtidsrapporten innehåller underarbetsgruppernas resultat och fyra förslag som hjälper att uppnå visionen om Finland som föregångare inom den gröna och digitala omställningen 2030. 1. Finland ska investera i spetsteknikFör att Finland även framöver ska kunna vara bland de bästa när det gäller artificiell intelligens krävs det ökande satsningar på ny kompetens och ny spetsteknik, till exempel på dataekonomi, databaserat värdeskapande, högpresterande beräkning och teknik för samordning av nätverksteknik och AI. Utöver att utveckla kompetensen måste Finland i allt högre grad kunna locka till sig internationella högkvalificerade experter.2. Natursmart och digital teknik är nyckeln till  trippelvinst inom hållbar utvecklingNatursmart teknik innebär att företagen med sina produkter och lösningar skapar ekonomisk, social och miljömässig nytta för samhället. Att samtidigt satsa på natursmart och digital teknik ger Finland trippelvinst inom hållbar utveckling. Med trippelvinst avses ekonomisk, ekologisk och social nytta, det vill säga ökad affärsverksamhet, bättre sysselsättning och välfärd samt klimat- och miljöfördelar.3. Finländska företag föregångare inom digitalisering i internationella jämförelserSmå och medelstora industriföretag är kärnan i den finländska nationalekonomin. En hållbar utveckling av vår ekonomi beror stort på hur små och medelstora företag kan höja produktiviteten, förbättra konkurrenskraften och minska klimatavtrycket bland annat med hjälp av ny teknik.Hinder för den digitala utvecklingen i små och medelstora företag är till exempel knappa resurser, brådska i vardagen och brist på kompetens. Dessa hinder måste man försöka röja både inom den offentliga sektorn och i näringslivet.4. Finland medverkar aktivt i arbetet med att skapa EU:s strategier för artificiell intelligens, data och industriFinland bör arbeta aktivt för utvecklingen av artificiell intelligens och digitalisering i EU. Den finländska kompetensen bör göras synligare i EU, och Finland bör påverka aktivt bland annat de exportbranscher som är potentiella för oss.Programmet Artificiell intelligens 4.0 fortsätter arbetet nästa år genom att prioritera och precisera åtgärdsförslagen. Programmet fortsätter fram till mars 2023. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sitt första informationsmöte om klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald drog miljö- och klimatminister Emma Kari upp riktlinjer för hur Finland ämnar genomföra EU:s strategi för biologisk mångfald. Målet med strategin är att stoppa förlusten av biologisk mångfald före 2030. Finland ska ingå ett åtagande om genomförandet av strategin före utgången av 2022.“Nästa år kommer vi att ta stora steg mot ett Finland där naturens utveckling går mot ett positivt håll då vi fastställer våra egna åtaganden gällande EU:s strategi för biologisk mångfald. Detta innebär ökat skydd och fler naturvårdsåtgärder”, sade miljö- och klimatminister Emma Kari.I början av året inleds arbetet i en arbetsgrupp med uppgift att definiera hur Finland ska förbinda sig att öka skyddsarealen, skydda gamla skogar samt restaurera och förbättra tillståndet för vissa livsmiljöer som är definierade i EU:s habitatdirektiv och fågeldirektiv. Genomförandet av åtagandena är en viktig del av åtgärderna för att stoppa förlusten av biologisk mångfald.”Som en del av denna helhet har vi förbundit oss att skydda alla våra urskogar och naturskogar. Målet att skydda 30 procent av land- och havsytan inom EU utgör ramarna för skyddsnivån. Målet har inte fördelats mellan medlemsstaterna, men jag anser att Finland måste kunna uppnå minst det här”, konstaterade minister Kari.Det behövs mer finansiering för frivilligt skydd av skogar“Markägarna är intresserade av frivilligt skydd av skogarna. Till exempel i Norra, Östra och Mellersta Finland erbjuds fler objekt för skydd än vad som kan skyddas med tanke på finansieringen. Under denna regeringsperiod  har det införts frivilligt skydd också för skogarna i Norra Finland, och möjligheten till det borde i fortsättningen bli permanent i hela landet. Det behövs mer finansiering för skyddet av skogar”, sade minister Kari.Större satsning behövs framför allt i Södra Finland, där nätverket av skyddsområden är mer splittrat och skyddsområdena små, men mångfaldsvärdet å andra sidan är större. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet avslutas ut vid utgången av 2021. Digitaliseringen kan påskyndas i snabbare takt genom samarbete mellan de nordiska och de baltiska länderna än genom samarbete inom hela EU. Länderna i regionen kunde till exempel agera som testplattform för initiativ som behandlas i EU.Under Finlands ordförandeskap har ministerrådet börjat genomföra statsministrarnas vision från 2019, enligt vilken Norden ska vara världens mest integrerade och hållbara region år 2030. De tre strategiska prioriterade områdena är ett grönt, konkurrenskraftigt och socialt hållbart Norden. Programmet för Finlands ordförandeskap har stött verkställandet av visionen. Dessutom har Finland i sitt program betonat vikten av samarbete och de baltiska ländernas betydelse som partners. Norge är ordförande år 2022.Pandemin har lyft fram betydelsen av samarbete mellan ländernaCovid-19-pandemin har lyft fram vikten av samarbete mellan länderna i en situation där man varit tvungen att fatta beslut bland annat för att begränsa människors rörlighet. Det har förts diskussioner om hur man i fortsättningen borde samarbeta i motsvarande situationer, till exempel i fråga om försörjningsberedskapen. Samarbetsministrarnas sammansättning har beställt en utredning av tidigare försvarsminister Jan-Erik Enestam med 12 rekommendationer för hur samarbetet mellan de nordiska länderna kan utvecklas i kristider. Rekommendationerna i utredningen utvärderas som bäst. Utredning om den nordiska civila beredskapenDigitaliseringssamarbetets tyngdpunkter är delaktighet, grön övergång och elektronisk identifieringI år har det under Finlands ledning inletts en ny fyraårsperiod i ministerrådet för digitaliseringsfrågor. Kommunminister Sirpa Paatero har varit ordförande för ministermötena i år. I sammansättningen deltar, till skillnad från de övriga ministerråden,  förutom de nordiska länderna också de baltiska länderna. Det ordnades två ministermöten under året, i mars och november.Året inleddes med beredningen av genomförandet av Digital North 2.0 -deklarationen. Vid ministermötet i mars godkändes en färdplan för 2021–2024. Som ordförande har Finland velat säkerställa att man ställer upp ambitiösa och konkreta mål för den nya perioden. Som strategiska prioriterade områden valdes digital rörlighet, innovationer och ansvarstagande. Digital delaktighet lyftes fram som ett av årets prioriterade områden och ett nytt delområde i samarbetet. Vid ministermötet i november gav ministrarna ett gemensamt uttalande om önskan att stärka samarbetet inom området i fråga. Främjandet av digital delaktighet ses som en förutsättning för en socialt hållbar, välmående och konkurrenskraftig nordisk och baltisk region. Redan i våras inledde man en utredning av lägesbilden i syfte att stödja utvecklandet av policyåtgärder och uppföljningsinstrument. Den digitala gröna övergången är ett annat nytt prioriterat område. Ämnet är aktuellt också inom EU, och övergången diskuterades vid de nordiska och baltiska ministrarnas möte i mars tillsammans med den ledande vice ordföranden, konkurrenskommissionären Margrethe Vestager. Vid ministermötet i november godkändes gröna datarymder som en ny åtgärd som främjas.Digital identitet är en central fråga bland annat när det gäller att främja gränsöverskridande digitala tjänster och uträttande av ärenden inom hela EU. Kommissionen lade sommaren 2021 fram ett förslag till europeisk digital identitet. Vid de nordiska och de baltiska ländernas ministermöte i november diskuterade man bland annat hur de nordiska och de baltiska länderna kan säkerställa att man i utvecklingen av den europeiska digitala identiteten i tillräcklig utsträckning beaktar de nordiska värderingarna och en tillräckligt hög säkerhetsnivå. Ministerrådet för digitalisering genomför som bäst också projektet Nordic-Baltic Eid (NOBID), där man utvärderar olika sätt att stödja genomförandet. Vid finansministeriet pågår ett projekt för digital identitet, som i huvudsak ligger i linje med kommissionens förslag. Digital North 2.0 -deklarationenDeklaration om digital delaktighetProjektet för digital identitetSmidigare vardag genom gränsöverskridande informationsutbyteUnder Finlands ledning har man i år startat ett treårigt projekt, ”Världens smidigaste vardag mellan länder med hjälp av digitalisering”. Målet att främja digitalt gränsöverskridande informationsutbyte mellan myndigheter i Norden och Baltikum. Utgångspunkten för projektet är en gränsöverskridande vardag och smidigare informationsutbyte i anslutning till den. Som exempel kan nämnas uppgifter om studieprestationer samt väsentliga uppgifter om hälsa och recept. Sökbarheten hos information om lagstiftningen i ett annat land är också viktigt för att man till exempel kan driva företagsverksamhet i landet. Projektet granskar informationsutbytet i synnerhet utifrån dessa tre helheter. Syftet med projektet är att främja god praxis och välfungerande lösningar mellan myndigheter samt att skapa en gemensam verksamhetsmodell för att stärka och effektivisera informationsutbytet. Den första åtgärden är en lägesbildsutredning som publicerades den 30 november 2011. I utredningen konstateras att trots att informationsutbyte redan utvecklats mellan vissa länder och även om nödvändig digital infrastruktur redan finns, består utmaningen ofta i att de olika ländernas informationssystem ännu inte är kompatibla i tillräcklig utsträckning. En del av utmaningarna har också att göra med olikheterna i olika länders lagstiftning. Projektet analyserar nu resultaten av lägesbildsutredningen och planerar följande steg. Projektet är förvaltningsövergripande och medverkande är förutom finansministeriets förvaltningsområde även undervisnings- och kulturministeriets, social- och hälsovårdsministeriets och justitieministeriets förvaltningsområden. Projektet leds av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.Finansministeriet tackar alla delaktiga för ett lyckat ordförandeskap i digitaliseringsfrågor – det viktiga arbetet fortsätter under Norges ordförandeskap med gemensamma teman.Projektet Världens smidigaste vardag med hjälp av digitalisering

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Upplevda historiska orättvisor och de psykosociala effekterna av dagens diskriminering är negativa inte bara för döva och teckenspråkiga och deras gemenskap, utan också för hela det finländska samhället. Utredningen, som publicerades den 15 december, skapar ett underlag för den nationella försoningsprocessen för de döva och teckenspråksgemenskapen inom ramen för programmet för statsminister Sanna Marins regering.I utredningen undersöktes de orättvisor som de döva och medlemmarna i teckenspråksgemenskapen upplever och gemenskapens erfarenheter i Finland från 1900-talet till i dag. Samtidigt gjordes en bedömning av förutsättningarna för att inleda sannings- och försoningsprocessen.Rashygien och strukturella orättvisorI forskningsmaterialet har de orättvisor som döva och teckenspråkiga upplevt delats in i två grupper. Bland de åtgärder som vidtagits av rashygieniska skäl och som syftade till att avlägsna dövhet finns bland annat äktenskapslagen, steriliseringar, aborter, förnekande av självbestämmanderätt, öronoperationer och avskaffandet av teckenspråk från undervisningen för döva. Strukturella orättvisor i samhället upptäcktes däremot i fråga om studiehandledning för döva och teckenspråkiga, i strukturella hinder som påverkar yrkesval, i utbildning, sysselsättning och arbetslivserfarenheter samt i tolkningstjänster och tjänster på teckenspråk.Åtgärdsrekommendationer för fortsättningen av processenUtredningen presenterar åtta åtgärdsrekommendationer för sannings- och försoningsprocessen som gäller de strävanden som riktats till att utrota dövhet och den teckenspråkiga kulturen och behandlingen av dessa strävanden. Enligt rekommendationerna bör deltagarna i processen bland annat garanteras lämpligt egenspråkigt psykosocialt stöd, centrala aktörer bör erbjudas utbildning innan de kommer överens om detaljerna i processen och i processen bör hänsyn tas även till perspektivet hos dem som handlade orätt inom den samhälleliga kontexten för respektive period.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I lägesbilden beskrivs den allmänna lagstiftning som gäller digitalisering. Syftet med lägesbilden är att sammanfatta den lagstiftning som ska beaktas vid digitaliseringen av tjänsterna.Lägesbilden beskriver den allmänna lagstiftningen i fråga om utveckling och ordnande av digitala tjänster, dataskydd, data och datalager, uträttande av ärenden och kundrelationer samt grundläggande fri- och rättigheter.”Vårt mål var att lägesbilden kunde stödja dem som utvecklar digitala tjänster i beaktandet av lagstiftningen. Sådana här slags sammanfattningar av lägesbilden för den centrala allmänna lagstiftningen har inte tidigare funnits att tillgå”, berättar specialsakkunnig Tiina Lokka-Lepistö.Lägesbilden av den allmänna lagstiftningen drar upp riktlinjer för digitaliseringen. Organisationerna kan utnyttja lägesbilden när de digitaliserar sina tjänster, dock med hänsyn till att det inte är fråga om en uttömmande förteckning med stöd av vilken digitala tjänster kan produceras. Finansministeriet diskuterar gärna lägesbilden och eventuella utvecklings- och ändringsbehov tillsammans med organisationerna. Lägesbilden av lagstiftningen har utarbetats som en del av det arbete som utförs av den lagstiftningsarbetsgrupp som ingår i programmet för att främja digitalisering. Gruppen ska bland annat utreda frågor som gäller lagen, identifiera behoven att utveckla regleringen och ta initiativ till utveckling av lagstiftningen så att människor och företag ska kunna erbjudas offentliga digitala tjänster av hög kvalitet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministerarbetsgruppen för kunnande, bildning och innovationer godkände vid sitt möte den 14 december 2021 den första uppdateringen av den nationella FUI-färdplanen. Färdplanen för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet, som publicerades våren 2020, anger vägen till hållbar tillväxt och välfärd som bygger på kompetens, bildning, forskning och innovationer.Färdplanens mål och strategiska utvecklingsobjekt ändras inte. Genom vägkartans åtgärder höjs kompetensnivån, förbättras den finländska FUI-miljöns internationella attraktionskraft och uppmuntras företag till ökade FUI-investeringar i Finland. En ökning av FUI-verksamhetens volym och ambitionsnivå förutsätter en avsevärd nationell höjning av kompetens- och utbildningsnivån. I uppdateringen av FUI-färdplanen har man beaktat förändringarna i verksamhetsmiljön, responsen från FUI-aktörerna och andra intressentgrupper samt utredningar och arbetsgruppers översikter för utveckling av FUI-systemet.– Finland stöder sig på evidensbaserad kunskap och på utbildning och kompetens som bygger på sådan. Det handlar också om människorna som bedriver forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. Hela sektorn behöver förutsägbarhet och utsikter för framtiden. Färdplanen är viktig inte bara med tanke på beslutsfattandet utan också ur forskningens perspektiv, säger forsknings- och kulturminister Antti Kurvinen.Åtgärderna i färdplanen gör forsknings- och innovationsmiljön attraktivare, gör forskarkarriären mer attraktiv och stöder rekryteringen av utländska experter. Utvecklingen och utvidgningen av partnerskapsmodellen fortsätter. Dess mål är att skapa starka forsknings- och innovationsmiljöer och partnerskap i Finland.– Finansieringsinstrumenten i partnerskapsmodellen, flaggskeppsprogrammet och lokomotivfinansieringen har fått ett positivt mottagande på FUI-fältet och feedbacken har varit uppmuntrande. Samarbetet mellan företag, högskolor och forskningsinstitut ska ytterligare stärkas och metoder sökas för att få små och medelstora företag, yrkeshögskolor samt andra som tillämpar och utnyttjar forskningen att delta, konstaterar näringsminister Mika Lintilä.FUI-politiken ska vara en del av alla riktlinjer och den offentliga sektorns verksamhet. Därför är det viktigt att stärka den offentliga sektorns egen innovationsförmåga och utveckla bl.a. forsknings- och innovationsvänlig lagstiftning och utnyttjandet av den som en del av FUI-verksamheten.Åtgärderna i den uppdaterade färdplanen ska genomföras eller inledas under denna regeringsperiod. Beredningen av uppdateringen av färdplanen har samordnats av undervisnings- och kulturministeriet samt arbets- och näringsministeriet.Samtidigt med uppdateringen av FUI-färdplanen har en parlamentarisk arbetsgrupp tillsatt av statsrådets kansli begrundat en långsiktig ökning av den offentliga forsknings- och utvecklingsfinansieringen. Arbetsgruppen har utarbetat principer för utveckling av FUI-systemet och offentliggjort sitt enhälliga förslag om att skapa en långsiktig vision för FUI-finansieringen den 13 december 2021.Uppdaterad nationell färdplan för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (på finska)Pressmeddelande: Parlamentariska FUI-arbetsgruppen föreslår en finansieringslag för att höja forsknings- och utvecklingsfinansieringen (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet fastställde i dag en förordning som tillåter stamvårdande jakt på varg från och med ingången av 2022. Jakt är en del av förvaltningsplanen för vargstammen som syftar till att trygga en livskraftig population och samtidigt tillgodose behoven hos de människor som bor i vargreviren.– Genom jakt ser vi till att människor kan känna sig trygga överallt i Finland, också i områden där det finns vargar. Vårt mål är att reglera vargstammens tillväxt, förebygga skador och förbättra acceptansen för varg, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Dispenserna för stamvårdande jakt beviljas av Finlands viltcentral. Kvoten är 20 vargar utanför renskötselområdet. Jakten får rikta sig till högst fyra flockar eller ett revirmarkerande vargpar. Kvoten gäller inte vargar som avlivas på polisens order och inte heller vargar som elimineras med stöd av dispenser som viltcentralen beviljar på grund av skador eller hotad säkerhet.  Enligt EU:s habitatdirektiv är vargen en strikt skyddad art utanför renskötselområdet. Undantag är dock möjliga om jakten har ett tydligt mål och om det går att visa att det inte finns någon annan tillfredsställande lösning. Jakten får inte riskera vargens gynnsamma skyddsnivå. Enligt Naturresursinstitutets bedömning av vargpopulationens storlek fanns det 28 vargflockar i Finland i mars i år. Utöver dessa flockar fanns det 20 revirmarkerande vargpar. Det är Finlands största vargstam på hundra år. Vargungarna föddes i april-maj, så att i slutet av året är populationen avsevärt större än i mars.Enligt Naturresursinstitutets prognosmodell finns det med 90 procents säkerhet 36-51 vargflockar i Finland.  Den kvot på fyra flockar som ingår i förordningen kommer inte att göra det svårare att bevara den gynnsamma skyddsnivån.Förordningen var ute på remiss fram till den 8 december och ministeriet fick sammanlagt 30 remissvar. En del av remissinstanserna var av den meningen att jakten ökar acceptansen av varg och minskar sociala konflikter, medan vissa tyckte att jakten riskerar den genetiska mångfalden. Remissvaren kan läsas i en sammansättning av svaren.Förordning

Källa: Valtioneuvosto.fi