NordenBladet — Den första ansökningsomgången för stöd för energiinvesteringar enligt Finlands program för hållbar tillväxt pågår den 20 december 2021–4 mars 2022. Finansiering kan sökas för projekt för energiinfrastruktur, ny energiteknik, produktion och lagring av koldioxidsnålt väte, avskiljning och användning av koldioxid samt elektrifiering och koldioxidsnålhet i industrins processer.Målet är att minska växthusgasutsläppen i Finland, stödja Finlands mål om klimatneutralitet samt uppmuntra näringslivet att ta i bruk förnybar energi och ny energiteknik. Den första ansökningsomgången är riktad till energiinvesterings- och energiinfrastrukturprojekt vars investeringskostnader överstiger 5 miljoner euro.”Stöden för energiinvesteringar gäller projekt i stor skala som har verklig effekt. Med den finansiering som nu är föremål för ansökan främjas en grön omställning genom att investeringar i energi och väte i stor utsträckning startas i Finland”, säger näringsminister Mika Lintilä.Stöd för energiinvesteringar kan sökas av företag och sammanslutningarDen finansiering som utlyses riktas till investeringar enligt pelare 1 i Finlands program för hållbar tillväxt, dvs. den gröna omställningen. I Finlands program för hållbar tillväxt har sammanlagt 520 miljoner euro reserverats för dessa helheter.På samma ansökningsblankett är det möjligt att ansöka om finansiering för investeringar i energiinfrastrukturinvesteringar i ny energiteknikavskiljning och återvinning av koldioxidsnålt väte och koldioxid samtdirekt elektrifiering av industrins processer och åtgärder för att göra dem koldioxidsnåla.Stöd kan beviljas företag och sammanslutningar. Stöd beviljas endast för sådana projekt eller delar av projekt som inte skulle inledas utan stöd.Projekten ska vara slutförda senast den 30 juni 2026.Avsikten är att de första stödbesluten ska fattas våren 2022Finansiering söks via Business Finlands e-tjänst, men finansieringsbesluten fattas av arbets- och näringsministeriet. Vid jämförelsen av ansökningarna granskas särskilt projektens energi- och utsläppsverkningar, kostnadseffektivitet, genomförbarhet, nyhetsvärdet hos den teknik som ingår i projekten, reproducerbarheten av tekniken eller projektet samt projektens andra effekter. Ansökningarna ska också följa principen ”inte orsaka betydande skada”, vilket innebär att genomförandet av investeringarna inte får orsaka betydande skada för miljömålen.Tidsplanen för stödbesluten beror på antalet inkomna ansökningar och behovet av handläggning. Avsikten är att de första stödbesluten ska fattas våren 2022. Arbets- och näringsministeriet ordnar ett infomöte om ansökningen den 14 januari 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid arbets- och näringsministeriet har principen en in, en ut tillämpats sedan 2017. Principen innebär att man strävar efter att kompensera regleringskostnader som direkt drabbar företagen genom en motsvarande minskning av kostnaderna i ett annat sammanhang.De regeringspropositioner som bereddes vid arbets- och näringsministeriet och lämnades till riksdagen 2020 minskade regleringsbördan för företagssektorn med cirka 490 000 euro per år. Minskningarna berodde på att tillståndsförfarandena inom utsläppshandeln blev smidigare och permitteringsprocessen tillfälligt snabbare under coronaviruset. De betydande kostnadseffekterna av stängningen av restaurangerna ingår inte i utvärderingen.Under 2019 lade ministeriet inte fram några förslag som skulle ha haft betydande konsekvenser för företagens regleringsbörda. Coronakrisen å sin sida inverkade i betydande grad på lagberedningen år 2020, när man blev tvungen att styra resurser till beredningen av de författningar som undantagssituationen kräver. Med hjälp av principen en in, en ut görs lagförslagens konsekvenser för företagen mer transparenta och det säkerställs att regleringsbördan på näringslivet inte ökar. I sin helhet har regleringsbördan för företag åren 2017–2020 minskats med cirka 140 000 euro per år genom regeringspropositioner som beretts vid arbets- och näringsministeriet. Statsminister Sanna Marins regering utvecklar lagstiftningen och utvidgar principen en in, en ut i enlighet med regeringsprogrammet. Den arbetsgrupp för smidigare lagstiftning som tillsattes i januari 2020 styr utarbetandet av utvidgningen och ordnar utvärderingen av regleringsbördan i statsrådet. I utvidgningen betonas lagstiftningens ändamålsenlighet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har i dag tillsatt ett lagstiftningsprojekt för att bereda en regeringsproposition om godkännande och sättande i kraft av avtalet mellan Sverige och Finland om polissamarbete i gränsområdet.I oktober undertecknade Finlands och Sveriges inrikesministrar ett avtal om polissamarbete i gränsområdet. I Finland tillämpas avtalet i kommunerna Enontekis, Kolari, Muonio, Pello, Torneå och Övertorneå och i Sverige i kommunerna Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå.Avtalet omfattar brådskande situationer i samband med förhindrande av allvarliga brottAvtalet tillämpas endast i brådskande situationer, och det omfattar i huvudsak två typer av samarbete: åtgärder efter begäran och åtgärder utan begäran. Begäran kan göras till grannstaten om det behövs brådskande bistånd för att förhindra ett allvarligt brott som innebär fara för en enskilds liv, hälsa eller fysiska integritet. Sådana allvarliga brott är till exempel våldtäkt, grov misshandel och dödligt våld. Begäran kan dock alltid avslås.I regeringspropositionen ska det begäras att riksdagen godkänner avtalet. Propositionen kommer också att innehålla ett förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen. Dessutom kommer man att se över den nationella lagstiftningen och vid behov harmonisera den till sitt sakinnehåll med avtalet.  Lagstiftningsprojektets mandatperiod är 20.12.2021–31.5.2023.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen förslår att sådana medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik av sjukdomen covid-19 som används vid självtestning temporärt ska undantas från skatt.Befrielsen från mervärdesskatt ska enligt förslaget gälla både försäljningen av hemtest i Finland och anskaffningen av test från länder utanför EU och från andra medlemsstaterPropositionen hänför sig till statsminister Sanna Marins regerings åtgärder för att underlätta bekämpningen av covid-19-pandemin. Syftet är att sänka priset på hemtest och på så vis göra det lättare att testa sig för covid-19.Avsikten är att lagen ska träda i kraft den 1 januari 2022 och gälla till och med den 31 december 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland var ordförande 2021 för de nordiska ländernas utrikespolitiska samarbete (N5 ) och de nordiska och de baltiska ländernas utrikespolitiska samarbete (NB8). Utrikesminister Pekka Haavisto står värd för ordförandeskapens sista möten den 20 december (N5) och den 21 december (NB8). Mötena ordnas online.Utrikesministrarna ska diskutera aktuella utrikes- och säkerhetspolitiska ärenden, bland annat om Belarus, Ukraina, vapenkontroll inför den kommande översynskonferensen om icke-spridningsavtalet, rättsstatsprincipen och olika FN- och OSSE-ärenden. ”Finlands N5- och NB8-ordförandeskap har varit en positiv upplevelse, eftersom dessa samarbetsforum erbjuder en värdefull möjlighet att diskutera centrala internationella frågor med våra närmaste partnerländer. Videomöten är praktiska, men särskilt fint var det att träffa NB8-utrikesministrarna ansikte mot ansikte på Vanögård i Tavastehus i september”, säger utrikesminister Haavisto. Nästa år är Norge N5-ordförande och Litauen NB8-ordförande.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ekonomin växer snabbt 2021 och 2022, även om tillväxten på grund av den tilltagande coronaepidemin och restriktionsåtgärderna vid årsskiftet förblir långsammare än vad som tidigare beräknats, bedömde finansministeriet i sin ekonomiska översikt av den 20 december.I år beräknas bruttonationalprodukten (BKT) öka med 3,4 procent. År 2022 beräknas BNP växa med 3,0 procent, år 2023 med 1,5 procent och år 2024 med 1,4 procent. Den ekonomiska återhämtningen fortsätter och tillväxten ökar 2022 framför allt inom de branscher där produktionen ännu inte nått upp till nivån före pandemin, t.ex. inom hotell- och restaurangverksamhet.Osäkerheten i fråga om sjukdomsutveckling, virusvarianter och vaccinationstäckning har ökat igen. I prognosen antas emellertid att det försämrade sjukdomsläget orsakar endast en tillfällig fördröjning i återhämtningen inom ekonomin. Underskottet i de offentliga finanserna minskar kraftigt och skulden minskar tillfälligt i förhållande till BNP under 2021–2022. Den snabba ekonomiska tillväxten undanröjer dessvärre inte obalansen mellan inkomsterna och utgifterna inom den offentliga ekonomin. När den ekonomiska tillväxten mattas av börjar skuldkvoten också öka på nytt.”Epidemin kommer i sinom tid att ge vika, men den ogynnsamma utvecklingen i fråga om befolkningsstrukturen och ekonomin kommer att fortsätta länge. För att vi ska kunna kryssa mellan brytningarna krävs det att vi ligger i täten när det gäller konkurrenskraft, kompetens, nya tekniska lösningar och omfattande privata investeringar samt att vi är noggranna med offentliga medel”, säger avdelningschefen, överdirektören Mikko Spolander.Tillväxtutsikterna för världsekonomin överskuggas av pandemin och den tilltagande inflationen Tillväxtutsikterna för världsekonomin överskuggas bland annat av den utdragna pandemin och den snabbt tilltagande inflationen. Den stigande konsumentprisinflationen beror bland annat på höjningen av energipriserna. Inflationstrycket förutspås dock lättas under 2022.Tillväxtutsikterna för världshandeln försvagas av störningar i distributionskedjan som beror på olika orsaker samt av den avtagande tillväxten inom världsekonomin. Utsikterna för varuhandeln är svagare inom euroområdet än i Förenta staterna eller tillväxtekonomierna. Den ekonomiska återhämtningen fortsätter tack vare inhemsk efterfrågan BNP beräknas öka med 3,4 procent år 2021. Försämringen av covid-19-pandemin i slutet av 2021 ökar de ekonomiska aktörernas osäkerhet och bromsar upp den ekonomiska tillväxten kring årsskiftet. År 2022 beräknas BNP växa med 3,0 procent, men den ekonomiska tillväxten är fortfarande långsam under det första kvartalet. Tillväxten kommer dock att tillta på nytt när osäkerheten i anslutning till coronapandemin lättar. Den höga sparnivån och konsumenternas positiva förväntningar har skapat förutsättningar för en snabb ökning av den privata konsumtionen. Den privata konsumtionen fortsätter att öka år 2022, och de privata investeringarna ökar också snabbt. Finansieringen från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) påskyndar de privata investeringarna, och i synnerhet investeringar i forskning och utveckling antas dra nytta av dem. Investeringsutsikterna är goda även för den finländska industrin. Exportökningen kommer fortfarande att vara stark 2022 tack vare tillväxten inom världsekonomin. Återhämtningen inom serviceexporten påskyndar exporttillväxten ytterligare.Den ekonomiska tillväxten upprätthåller efterfrågan på arbetskraft, och den kan också tillgodoses på kort sikt eftersom arbetslösheten är hög och regeringen vidtar åtgärder för att öka utbudet av arbetskraft. Sysselsättningen höjs med 1,5 procent år 2022 och sysselsättningsgraden beräknas stiga till 74 procent 2024. Inflationen tilltar till 2,6 procent år 2022 mätt enligt det nationella konsumentpriset. Detta beror på energipriset som upprätthåller inflationen kring årsskiftet men som så småningom sjunker under 2022. Inflationsökningen antas bli tillfällig. I Finland avtar inflationen till 1,8 procent 2023–2024.Den offentliga ekonomin återhämtar sig från krisen, men skuldsättningen fortsätterObalansen mellan utgifterna och inkomsterna inom den offentliga ekonomin minskar kraftigt 2021, men är fortfarande klart större än före pandemin. Den offentliga ekonomin har stärkts särskilt tack vare den snabba ökningen av skatteinkomsterna och inkomsterna från socialskyddsavgifterna, vilket beror på den snabba ekonomiska tillväxten och den förbättrade sysselsättningen. Dessutom har det ekonomiska uppsvinget minskat behovet av stimulansåtgärder och stödåtgärder. Å andra sidan belastar coronaepidemin fortfarande i synnerhet social- och hälsovården. Underskottet i de offentliga finanserna försvinner inte helt trots att ekonomin återhämtar sig och pandemin avtar i sinom tid. Den offentliga ekonomin har ett strukturellt underskott som inte kommer att avhjälpas av det goda konjunkturläget. Underskottet i de offentliga finanserna beräknas vara ungefär 1 procent i förhållande till BNP i mitten av 2020-talet.Den snabba BNP-tillväxten och minskningen av underskottet gör att skuldkvoten börjar sjunka 2021. Statens samt lokalförvaltningens och välfärdsområdenas underskott kommer dock, i takt med att den ekonomiska tillväxten avtar, att börja vända skuldkvoten i en stigande riktning på nytt från och med 2023. Skuldkvoten beräknas vara ca 69 procent år 2026, dvs. nästan 10 procentenheter högre än före pandemin. Snabba förvärringen av pandemin den viktigaste faktorn som hotar den ekonomiska tillväxten De mest betydande riskerna i prognosen hänger fortfarande samman med coronapandemin och utvecklingen av de restriktionsåtgärder som vidtagits för att hantera den. Virusvarianterna försvårar dämpningen av pandemin, och läget kan försämras snabbt trots att vaccinationerna framskrider. Om utvecklingsregionernas ekonomier utvecklas svagt och de misslyckas med hanteringen av pandemin får tillväxten inom världsekonomin en allvarlig törn. Om epidemin drar ut minskar den privata konsumtionen och i synnerhet efterfrågan på tjänster, vilket försämrar den ekonomiska återhämtningen. Det försämrade epidemiläget ökar också osäkerheten inom investeringsmiljön vilket kan skjuta upp investeringar eller hindra dem från att förverkligas. Inflationsökningen bedöms vara ett tillfälligt fenomen, och inflationen avtar på nytt från och med slutet av nästa år. Det är dock möjligt att inflationen fortsätter i snabb takt en längre tid. Den förväntade ökningen av inflationen har ett samband med oron över att lönerna börjar stiga i takt med priserna. Pris-lönespiralen är ett långvarigt ekonomiskt fenomen som ger näring åt sig själv och som bromsar upp den ekonomiska tillväxten.En positiv risk kan anses vara att EU:s facilitet för återhämtning och resiliens eventuellt genererar fler privata investeringar än vad som förväntas i prognosen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statens nuvarande skuldhanteringsmodell fungerar i regel bra, bedömer finansministeriets arbetsgrupp. Hanteringen av ränte- och finansieringsrisker kunde dock utvecklas.Villkoren för statens skuldförvaltning har förändrats sedan början av 2000-talet, då skuldförvaltningens nuvarande verksamhetsmodell utvecklades. Staten har skuldsatt sig avsevärt, och statens borgensförbindelser och garantiansvar har ökat kraftigt. Samtidigt har statens risktolerans försämrats.Den nuvarande skuldhanteringsmodellen fungerar enligt arbetsgruppens bedömning i regel bra. De centrala begreppen är till stora delar problemfria.Arbetsgruppen anser att det fortfarande är ändamålsenligt att se över kostnaderna och riskerna på lång sikt. Statens strategi för upplåning och riskförvaltningspolitik är generellt sett ändamålsenliga.Skuldtåligheten bör tas i beaktande vid granskningen av ränteriskenHanteringen av ränte- och finansieringsrisker bör utvecklas. Arbetsgruppen anser att man vid granskningen av ränterisken bör fästa mer uppmärksamhet än tidigare vid de långsiktiga ekonomiska tillväxtutsikterna och statens skuldtålighet.Arbetsgruppen föreslår att man fastställer en målsatt amorteringsstruktur för statsskulden, där det fastställs hur statens lån ska förfalla till betalning. På detta sätt tryggas statens upplåningsförmåga även på längre sikt. För detta ändamål kan man fastställa den målsatta genomsnittliga lånetiden och tillåtna avvikelser från detta, dock så att man beaktar upplåningens kostnadseffektivitet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet begär utlåtande om det utkast till regeringens proposition där det föreslås att EU:s digitala covidintyg, dvs. coronapasset, ska kunna tillämpas nationellt med stöd av lag även när restriktioner inte är i kraft.I utkastet till regeringspropositionen föreslås också att de kommuner och regionförvaltningsverk som fattar beslut enligt lagen om smittsamma sjukdomar ska kunna fatta ett sådant beslut i vissa situationer som förpliktar aktörer att kräva coronapass. Även statsrådet ska kunna utfärda en förordning som förpliktar restauranger att kräva coronapass. I praktiken betyder detta således att kommuner, regionförvaltningsverk och statsrådet kan bestämma att coronapasset ska vara obligatoriskt i restauranger när det gäller vissa aktörer och situationer.Tillämpningen av coronapasset ska utvidgasEn utvidgning av den nationella tillämpningen av EU:s digitala covidintyg, dvs. coronapasset, innebär i praktiken att coronapasset kan tas i bruk enligt behov även i sådana situationer där verksamhetsutövarna inte omfattas av restriktioner. Det betyder att verksamhetsutövarna kan kräva att kunderna eller de som deltar i olika evenemang ska visa upp coronapass i syfte att förhindra spridningen av covid-19. Dessutom kan coronapasset tas i bruk också inom andra sektorer än restaurang- och evenemangbranschen. Coronapasset kan för närvarande användas som en alternativ hälsosäkerhetsåtgärd endast om evenemanget eller lokalen omfattas av restriktioner.Coronapass ska få krävas av alla som fyllt 16 år på samma sätt som nu enligt den gällande lagstiftningen.Coronapass får inte krävas inom lagstadgade tjänster (bibliotek, småbarnspedagogik, förskoleverksamhet, grundläggande utbildning, fritt bildningsarbete, grundläggande konstundervisning, yrkesutbildning, gymnasieutbildning, högskoleutbildning) eller i samband med nödvändig service (t.ex. social- och hälsovård) eller anskaffning av förnödenheter (mat och läkemedel). Skyldigheten att visa upp coronapass får inte heller utgöra ett hinder för fullgörandet av rättigheter och skyldigheter. Verksamhetsutövarna kan kräva coronapass endast av kunder, deltagare eller publik. Med stöd av dessa bestämmelser kan verksamhetsutövarna inte kräva coronapass av sina anställda. Bestämmelser om behandlingen av uppgifterna i EU:s digitala covidintyg och om kontroll av identitet finns i 58 j § i lagen.Utlåtanden om utkastet kan lämnas fram till den 17 januari 2022Utlåtanden om utkastet till regeringens proposition kan lämnas under tiden 17.12.2021–17.1.2022. Lämna ett utlåtande i utlåtandetjänsten (länken läggs till senare)Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt och gälla till och med den 30 juni 2022. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådets beslutade den 16 december att förlänga inreserestriktionerna vid de yttre gränserna och skärpa hälsosäkerhetsåtgärderna från och med den 20 december. Beslutet gäller till och med den 16 januari 2022.Enligt beslutet krävs det från och med den 21 december både ett vaccinationsintyg och ett negativt covid-19-test som är under 48 timmar gammalt av resenärer som kommer från länder utanför EU och Schengenområdet och som fått en full vaccinationsserie.Fram till den 31 december 2021 gäller kravet personer som är födda 2005 eller tidigare och från och med 1 januari 2022 personer som är födda 2006 eller tidigare.Kravet gäller inte personer som är bosatta i Finland eller i något annat EU- eller Schengenland när de återvänder till bosättningslandet och inte heller personer vars inresa beror på en nödvändig orsak, till exempel tvingande familjeskäl eller andra personliga tvingande skäl.Kravet att uppvisa de intyg som fastställs i lagen om smittsamma sjukdomar och regionförvaltningsverkens beslut om obligatoriska hälsokontroller gäller dock alla resenärer.Från EU- och Schengenländerna kan man fritt resa in i Finland utan några restriktioner på samma sätt som hittills.Närmare information om inreserestriktionerna finns på Gränsbevakningsväsendets webbplats. Om hälsosäkerhetsåtgärderna kan du läsa mer på webbplatsen för Institutet för hälsa och välfärd . 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet och inrikesministeriet ber i sitt brev att kommuner och samkommuner avstår från sådana arrangemang gällande materiel, lösöre och fastigheter som försämrar välfärdsområdenas möjligheter att inleda sin verksamhet och upprätthålla den nuvarande service- och säkerhetsnivån.Det har kommit till social- och hälsovårdsministeriets, finansministeriets och inrikesministeriets kännedom att det i vissa områden har planerats och fattats beslut om ägararrangemang i fråga om lös egendom med avsikt att genomföra arrangemangen innan välfärdsområdena inleder sin verksamhet. Man har bland annat diskuterat försäljning och återhyrning av lösöre och fastigheter. Ministerierna konstaterar starkt att man avhåller sig från dessa slags åtgärder, eftersom åtgärderna kan snedvrida välfärdsområdenas finansieringsbas och försämra välfärdsområdenas förutsättningar att klara av sin organiseringsuppgift.Enligt lagen om genomförande övergår de lokaler som används inom kommunalt ordnad social- och hälsovård samt tjänster inom räddningsväsendet i välfärdsområdets besittning den 1 januari 2023. Välfärdsområdet och kommunen ska ingå hyresavtal om besittning av lokalerna så att avtalen gäller åtminstone till och med den 31 december 2025. Om kommunen, innan organiseringsansvaret för social- och hälsovården och räddningsväsendet överförs, har handlat i strid med gällande lagstiftning eller med ett avtal som är bindande för kommunen, ska kommunen bära ansvaret för påföljderna.Invånarna i välfärdsområdet är samtidigt kommuninvånare, och förändringarna i finansieringsgrunden kan försämra välfärdsområdets möjligheter att ordna social- och hälsovårdstjänster och räddningsväsendets tjänster för invånarna.

Källa: Valtioneuvosto.fi