NordenBladet — EU-ländernas finansministrar nådde tisdagen den 15 mars en överenskommelse i rådet för ekonomiska och finansiella frågor (Ekofin) om att inrätta en gränsjusteringsmekanism för koldioxid. Finansminister Annika Saarikko representerade Finland vid mötet i Bryssel.Gränsjusteringsmekanismen för koldioxid förebygger en ökning av utsläppen även utanför EUVid rådets möte nåddes en politisk överenskommelse om Europeiska kommissionens förslag till rådets och Europaparlamentets förordning om en gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM). Gränsjusteringsmekanismen för koldioxid är en del av det klimatpolitiska 55 %-paket som Europeiska kommissionen lade fram i juli i fjol och med hjälp av vilket man fullbordar de mål att minska växthusgasutsläppen och främja EU:s övergång till ett klimatneutralt samhälle före 2050. Syftet med gränsjusteringsmekanism för koldioxid är att förebygga s.k. koldioxidläckage, dvs. att produktionen förflyttas bort från EU till länder med lägre miljölagstiftning då nivån på klimatåtgärderna inom EU höjs. Avsikten är också att främja allmän prissättning av kol och starkare klimatåtgärder i tredjeländer samt att komplettera EU:s befintliga regler för prissättning av kol, i synnerhet EU:s utsläppshandelssystem. Genom gränsjusteringsmekanismen för koldioxid införs en likadan avgift för vissa produkter från länder utanför EU som för motsvarande produkter som tillverkas inom EU i EU:s utsläppshandel. Mekanismen ska gälla fem produktgrupper, dvs. cement, stål och järn, aluminium, gödselmedel och el. Den centrala utgångspunkten för planeringen av mekanismen är full kompatibilitet med Världshandelsorganisationen WTO:s regler och EU:s övriga internationella åtaganden. Avsikten är också att gränsjusteringsmekanismen för koldioxid ska vara en av EU:s tre nya egna medel, om vilka Europeiska kommissionen lade fram ett separat förslag den 22 december 2010. Det förslag till förordning som antogs vid mötet innehåller ändringar i det ursprungliga förslaget till förordning som lades fram i juli 2021. De viktigaste ändringarna gäller mekanismens förvaltningsmodell, där myndighetsuppgifterna har överförts från medlemsstatsnivå till EU-nivå.  De förberedelser som hänför sig till den första genomförandefasen av förordningsförslaget ska slutföras före utgången av 2022, eftersom förordningen avses träda i kraft vid ingången av 2023.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesminister Krista Mikkonen och Sveriges justitie- och inrikesminister Morgan Johansson träffas i Finland den 16 mars för att diskutera samarbetet inom krisberedskap och civilt försvar, räddningstjänst och genomförande av avtalet om polissamarbete. Därtill diskuteras kustbevakningssamarbetet.– Vår säkerhet utsätts för komplexa globala utmaningar. Finland och Sverige förbereder sig på dessa utmaningar i ett nära samarbete på både politisk nivå och tjänstemannanivå. Det handlar bland annat om förändringarna i vår säkerhetsmiljö men också om klimatförändringarna och det digitaliserade samhällets sårbarheter, säger inrikesminister Mikkonen.– Det finns många olika hot som våra samhällen måste förhålla sig till. Pandemin har varit en utmaning för båda våra länder och klimatkrisen är en global utmaning. Och nu sker en försämring av säkerhetsläget i närområdet, säger justitie- och inrikesminister Johansson.  Ett nära samarbete mellan grannländerna stärker myndigheternas kompetens och effektiviserar verksamhetenI och med den senaste tidens förändringar i säkerhetsmiljön är det ännu viktigare att Finland och Sverige bedriver ett intensivt, nära och omedelbart samarbete på alla nivåer. Samarbetet för att upprätthålla och utveckla samhällsberedskapen är en viktig del av ländernas gemensamma beredskap. Avsiktsförklaringen mellan Finland och Sverige om fördjupat samarbete inom krisberedskap, civilt försvar och räddningstjänst, som undertecknades i februari 2021, är nu viktigare än någonsin. Under 2021 har samarbetet framskridit bland annat när det gäller civila beredskapsfrågor inom EU och Nato samt gemensamma övningar, statistikföring och forskning. Det intensiva samarbetet fortsätter. Också genomförandet av avtalet om polissamarbete, som undertecknades i fjol, är en viktig del av samarbetet mellan länderna. En regeringsproposition om godkännande och genomförande av avtalet i Finland är under beredning. Dessutom är utvecklingen av kustbevakningssamarbetet en naturlig del av samarbetet. Ministrarna deltar i offentligt samtal på HanaholmenEfter sitt enskilda möte deltar ministrarna i ett offentligt samtal på Hanaholmen. Samtalet har samband med Hanaholmen-initiativet, ett utbildningsprogram för att utveckla nätverken mellan och kompetensen hos finska och svenska krisberedskapsexperter. Utbildningsprogrammet var ett initiativ av Sveriges och Finlands statsministrar. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En omfattande totalreform av beredskapslagen inleds i början av april. Lagen ska skrivas om helt och hållet, vilket kommer att ta uppskattningsvis 3,5–4 år. Justitieministeriet har nu, jämsides med totalreformen, redan inlett förberedelserna för en snabb översyn av den nuvarande beredskapslagen. Översynen utgår från ett allmänt erkänt behov av att kunna reagera på olika typer av hybridhot, såsom hot mot gränssäkerheten eller allvarliga störningar i datakommunikation och datasystem.– Avsikten är att till beredskapslagen foga en ny definition av undantagsförhållanden utifrån funktionen hos kritisk infrastruktur, gränssäkerheten och liknande hot som äventyrar eller försämrar samhällets funktionsförmåga, och att bedöma vilka befogenheter som krävs för detta. Målet är att beredningen ska komma igång och bli klar så fort som möjligt, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson. Utmaningen är att den nuvarande beredskapslagen behöver en ny definition av undantagsförhållanden och att definitionen måste bygga på ett helt nytt perspektiv. Den nya definitionen av undantagsförhållanden måste kunna tas in i lagen på ett sätt som är förenligt med grundlagen och därför måste den vara så exakt och klart avgränsat som möjligt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har tillsatt ett projekt med uppgiften att utreda och bereda lagändringar som gör det möjligt att införa gränsförfarandet i Finland. Gränsförfarandet innebär att asylansökningar som sannolikt är ogrundade snabbt kan behandlas genast vid gränsen eller i dess närhet. På så sätt förhindrar man att sökande rör sig inom Finlands territorium eller vidare till andra EU-länder.Trots gränsförfarandet ska ansökningarna prövas individuellt, grundligt och rättvist. I projektet utvärderas olika alternativ och deras konsekvenser för de grundläggande och mänskliga rättigheterna i förhållande till Finlands grundlag, nationell lagstiftning, EU-lagstiftning och internationella människorättsförpliktelser. Samtidigt utreds det hur den nya regleringen påverkar individens ställning och rättigheter.Projektet har tillsatts för tiden 15.3.2022–31.3.2023. Inrikesministeriet bereder projektet i nära samarbete med justitieministeriet, Migrationsverket och Polisstyrelsen. Avsikten är att en regeringsproposition överlämnas till riksdagen under höstsessionen 2022.Gränsförfarandet stärker beredskapen för hybridpåverkanEn arbetsgrupp som leddes av inrikesministeriet utvärderade nyligen lagstiftningen inom inrikesförvaltningen och behoven att ändra den med tanke på beredskapen för situationer där migration utnyttjas som ett verktyg för hybridpåverkan. Bakgrunden till denna utredning som publicerades i februari var Belarus påverkansaktivitet mot Polen, Lettland och Litauen hösten 2021.Finlands asyllagstiftning baserar sig i stor utsträckning på EU-lagstiftningen, som i Finland har genomförts rätt heltäckande också till de delar som är beroende av prövning. I utredningen presenteras dock vissa metoder enligt EU-lagstiftningen som sannolikt skulle medföra ytterligare nytta vid hanteringen av situationer med hybridpåverkan – bland annat gränsförfarandet.Även Europeiska kommissionen har på grund av Belarus agerande lagt fram förslag där gränsförfarandet förs fram som ett sätt att hantera inte bara situationer där migration utnyttjas som ett verktyg för hybridpåverkan, utan också migrationsströmmar som redan riktar sig till landet.I inrikesministeriets utredning behandlades endast den lagstiftning som gäller under normala förhållanden, där det i första hand ska föreskrivas om befogenheterna vid störningar under normala förhållanden. Det är viktigt att utan dröjsmål närmare utreda de metoder som föreslås för att utveckla lagstiftningen.Det finns olika sätt att hantera instrumentalisering av migranterInstrumentalisering av migranter åtgärdas med flera olika operativa, rättsliga, diplomatiska och ekonomiska medel. Diplomati är den främsta lösningen på en främmande stats politiska påtryckning genom instrumentalisering av migranter. Det behövs dock också tydlig lagstiftning och tillräckliga befogenheter för myndigheterna att i störningssituationer agera på ett förebyggande och effektivt sätt.Finland har redan nu på olika sätt förberett sig för situationer där migration utnyttjas som ett verktyg för hybridpåverkan. Internationella förpliktelser och människorättsförpliktelser hindrar inte Finland från att vidta effektiva åtgärder för att hantera situationen vid den yttre gränsen. Dessa åtgärder ska hindra människor från att okontrollerat komma in till landet till exempel genom att utnyttja en stor folkmassa eller styrka. Till exempel gränsövergångsställen kan stängas för viss tid eller tills vidare, om det är nödvändigt av säkerhets- eller folkhälsoskäl.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det har publicerats fyra lägesbilder om nuläget för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen i Finland under 2021–2022. Lägesbilden har sammanställts med hänsyn till hur läget inom digitaliseringen ser ut ur medborgarnas, företagens, arbetsplatsers, det operativa genomförandets, strategiska vals och den politiska styrningens perspektiv. Dessutom har man identifierat olika mätare med hjälp av vilka man kan mäta digitaliseringens genomslagning.Lägesbildsarbetet ger en uppdaterad bild av ledandet av digitaliseringsutvecklingen i Finland över flera regeringsperioder. Det försök med lägesbilder som nu avslutas har inkluderat systematisk granskning och förståelse av digitaliseringen, identifiering och utveckling av mätare för digitalisering samt gemensam undersökning av källmaterial. Kärnan i arbetet har varit tolkningsteamet för digitalisering med flera olika aktörer, och en större grupp deltagare har gett respons i samband med publiceringen av lägesbilderna.”Regeringen har förbundit sig att främja Finlands ställning som föregångare inom digitalisering. Det är viktigt att människors olika behov och färdigheter beaktas i e-tjänsterna. Till exempel genom att följa kundresponsen och kunderfarenheterna får vi med hjälp av olika mätare stora mängder värdefull information som kan användas för att utveckla tjänsterna så att de blir ännu mera tillgängliga för alla människor som behöver dem. De mätare som nu utvecklats kommer att utnyttjas särskilt i samband med den digitala kompass som ska utarbetas våren 2022”, säger kommunminister Sirpa Paatero.e-tjänster ska utvecklas med större fokus på människan Uppföljningen av människornas användning av e-tjänster sker alltför mycket med fokus på användningsgraden för blanketter och handlingar. Lagstiftningen anses också styra mot formulär- och dokumentorientering i alltför stor grad. Människan borde spela en mycket mer central roll i utvecklingen av e-tjänster. Ur arbetsplatsernas synvinkel framhävs införandet av elektroniska system, vilket belastar i synnerhet den personal inom social- och hälsovården som varit föremål för undersökningen. Belastningen beror i synnerhet på att personalen inte får tillräcklig inskolning i hur systemen används. Företagen verkar använda e-tjänster i allt högre grad. Lägesbilden antyder att tillämpningen av lagen om digitala tjänster framskridit sämre än väntat. Syftet med lagen är att främja tillgången till e-tjänster, tjänsternas kvalitet, informationssäkerhet och innehållets tillgänglighet. Inom den digitala utvecklingen testar man nog chatbottar, men utvecklingen av kundupplevelsen och automatiseringen har fått mindre uppmärksamhet. Digitaliseringen bör utvecklas genom en kontinuerlig dialog mellan den offentliga sektorn och leverantörerna av e-tjänster, inte bara genom uppdrag.Experterna inom branschen har fått ansvaret för informationssäkerheten, och kommunikationen om helhetsbilden hos ledningen inom den offentliga förvaltningen bör utvecklas. Ledningen av informationssäkerheten tycks lida av viss brist på kompetens. Informationssäkerheten spelar en viktig roll med tanke på klientens förtroende.Målet är att skapa en gemensam nationell vision och mål för digitaliseringen och dataekonomin fram till 2030Resultaten från lägesbildsarbetet kan utnyttjas och föras vidare i arbetet med digitala kompasser, vilket ger dem behövlig kontinuitet. Finland ska utarbeta en nationell digital kompass våren 2022. Målet i regeringsprogrammet är att Finland ska vara känt som en föregångare inom digitalisering och teknisk utveckling. Målet är att stöda och uppmuntra myndigheter att göra sina tjänster tillgängliga för allmänheten och företagen i digital form senast 2023. Lägesbildsarbetet är en av åtgärderna i programmet för att främja digitalisering, genom vilka man främjar detta mål. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I skogsbranschen behövs även i fortsättningen tillräckligt många yrkesmänniskor med aktuell kompetens som lämpar sig för arbetsuppgifterna inom branschen. Det faktum att de unga årskullarna blir allt mindre och koncentreras till regioncentrum innebär dock utmaningar för hela branschen och utbildningen inom den på ett helt nytt sätt redan under de närmaste åren. Enligt en färsk rapport bör utbildningssystemet inom skogsbranschen utvecklas så att det blir flexiblare och bättre klarar av att reagera på branschens behov.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europaminister Tytti Tuppurainen och Sveriges EU-minister Hans Dahlgren träffades i Stockholm måndagen den 14 mars och förde en ingående diskussion om säkerhetsläget i Europa och om andra aktuella EU-frågor.Europaminister Tytti Tuppurainen och Sveriges EU-minister Hans Dahlgren träffades i Stockholm måndagen den 14 mars och förde en ingående diskussion om säkerhetsläget i Europa och om andra aktuella EU-frågor.Ett framträdande tema var Finlands och Sveriges orubbliga stöd till Ukraina och EU:s beslutsamhet att försvara det ukrainska folket och Ukrainas suveränitet. Både Finland och Sverige har kraftfullt fördömt den ryska invasionen av Ukraina, som strider mot internationell rätt. Båda länderna ger Ukraina ekonomiskt och materiellt bistånd både direkt och via EU. ”Finland och Sverige har ett större behov än någonsin att upprätthålla täta kontakter sinsemellan. Vi delar samma säkerhetsmiljö och agerar tillsammans som en del av Europeiska unionen. Vi är nära partner till Nato. Vi driver ett intensivt internationellt försvarssamarbete i synnerhet med Förenta staterna, och arbetet har en stark nordisk dimension. Vi samarbetar utan förhandsbestämda begränsningar för att skapa beredskap för alla slags situationer, och nu är vi, i likhet med resten av Europa och den västliga gemenskapen, mitt inne i en kraftig förändring. Det är naturligt att man i denna situation också diskuterar ett eventuellt Natomedlemskap både i Sverige och i Finland”, säger minister Tuppurainen.Finland och Sverige har lagt vikt vid klausulen om ömsesidigt stöd och bistånd (artikel 42.7 i EU-fördraget), som har fått en mer framträdande roll i det förändrade säkerhetsläget. Artikeln förpliktar EU-medlemsstaterna att med alla till buds stående medel ge stöd och bistånd till en medlemsstat som har utsatts för ett väpnat angrepp på sitt territorium. I Versaillesförklaringen, som EU-ländernas stats- och regeringschefer antog vid toppmötet i Versailles den 10–11 mars, fastställs det att EU förbinder sig till klausulen om ömsesidigt stöd och bistånd.Ministrarna förde också en ingående diskussion om andra aktuella EU-frågor. De behandlade bland annat det pågående arbetet för att utveckla EU:s försvarsförmåga, den i nuläget accentuerade betydelsen av grön omställning och minskat energiberoende, rättsstatsfrågor och Sveriges förestående EU-ordförandeskap med start i januari 2023.Under sitt besök i Stockholm träffade minister Tuppurainen också svensk tjänstemannaledning och företrädare för det svenska näringslivet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finländska skolor firar Ålandsveckan från den 21 till den 25 mars 2022, med mycket program på olika håll i landet. Ålandsveckan samordnas av statsrådets kansli, och i genomförandet av veckan deltar närmare 20 samarbetspartner. Ålandsveckan i skolor ordnas för att uppmärksamma 100-årsjubileet av Ålands självstyrelse.Veckans program gör Åland känt för elever och studerande på ett mångsidigt sätt genom teman som är viktiga för landskapet. Samma vecka firas också Nordens dag och FN:s världsvattendag.Varje dag under veckan har ett särskilt tema:Måndag: Ålands historia och självstyrelseTisdag: Östersjön, natur och miljö, FN:s världsvattendagOnsdag: Norden, nordiska språk och nordiskt samarbete, Nordens dagTorsdag: Åländsk kulturFredag: Mat från ÅlandÅlandsveckans beskyddare är undervisningsminister Li Andersson och Ålands utbildnings- och kulturminister Annika Hambrudd. På Nordens dag, onsdagen den 23 mars, ska ministrarna diskutera med elever i nionde klass på Nordisk kulturkontakt i Helsingfors.Minister för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist deltar med en videohälsning till deltagarna i ett evenemang på Nordens dag i Rovaniemi. Evenemanget i Rovaniemi ordnas i samarbete med Lapplands förbund, Pohjola-Norden och övningsskolan vid Lapplands universitet. Minister Hambrudd besöker skolan Lappeen koulu i Villmanstrand tisdagen den 22 mars.Ålandsveckan i skolor invigs i direktsändning från Mariehamn, där bland annat Ålands landshövding Peter Lindbäck är på plats. Också veckans avslutning på språkbadsskolan Merenkurkun koulu i Vasa visas i direktsändning. I det avslutande evenemanget deltar justitieminister Anna-Maja Henriksson, som ansvarar för Ålandsärenden i regeringen. På fredagen lagar dessutom den åländska kocken Viktor Eriksson mat tillsammans med elever.Många aktörer bidrar till ÅlandsveckanMånga aktörer och organisationer är med och ordnar program eller har tagit fram material som har att göra med Åland. Samarbetspartner är bland annat Riksarkivet, Utbildningsstyrelsen, Hanaholmens nätverk Svenska nu, Nordisk kulturkontakt, Håll Skärgården Ren, Språkambassadörerna, Finlands nationalmuseum, Ålands kulturhistoriska museum, Visit Åland, riksdagen, Helsingfors Arbis och Mariehamns litteraturdagar.Ålandsveckans digitala material och direktsändningar är fritt tillgängliga för alla. Programmet och materialet har utformats särskilt för skolor.100-årsjubileet av Ålands självstyrelse inleddes i juni 2021 och kulminerar på Ålands självstyrelsedag den 9 juni 2022. Statsrådets kansli bidrar till årets festligheter genom att i samarbete med landskapet och andra aktörer ordna olika evenemang för att uppmärksamma jubileumsåret.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Sekretariatet för delegationen för etniska relationer har blivit kontaktad gällande hatretorik och trakasserier mot ryskspråkiga personer som är bosatta i Finland. Delegationen fördömer all rasism, hatretorik och andra trakasserier i Finland som riktas mot personer med rysk bakgrund, ryskspråkiga och personer som flyttat från det forna Sovjetunionens område. Det är vuxnas uppgift att se till att det råder nolltolerans mot skrämselpropaganda och mobbning som riktas mot barn och unga.Delegationen för etniska relationer Etno är ett brett sammansatt samarbetsnätverk i anslutning till justitieministeriet. Dess huvudsakliga syfte är att främja goda relationer mellan befolkningsgrupper och likabehandling av alla som bor i Finland. Som delegationens ordförande vill jag påminna om att Rysslands armé har invaderat Ukraina på order av Rysslands statsledning. Det är inte det ryska folket som invaderat Ukraina, och människor med rysk bakgrund som är bosatta i Finland kan inte skuldbeläggas för situationen i Ukraina. Nu är det viktigt att stödja Ukraina och ukrainarna – både i deras hemland och dem som flytt undan kriget. Detta främjas inte genom hatretorik och trakasserier i Finland.Fokusera på det goda Det är förståeligt att rädslor och osäkerhet kring framtiden kan utlösa starka känslor, fördomar och till och med hat hos var och en av oss. Det är önskvärt att vi i Finland tillsammans kan kanalisera vår frustration och hjälp till dem som är i nöd.Delegationen för etniska relationer främjar dialogen mellan människor och befolkningsgrupper och påminner om att vi alla har möjlighet att öka förståelsen mellan människor. Det här kan göras till exempel genom konstruktiv diskussion, frivilligt arbete, ingripande i rasistiskt beteende eller genom att delta i verksamheten under veckan mot rasism (vecka 12). Ukraina kan få stöd på många sätt, till exempel genom donationer för att hantera den humanitära krisen i landet. Undertecknare:Ordförande Etno
Pekka Timonen
kanslichef
Justitieministeriet
Vice ordförandena Etno
Natalie Gerbert                 Minna Hulkkonen
Direktör för kriscentret     Överdirektör, avdelningschef
Monika-Naiset liitto ry      InrikesministerietHur ingripa i rasism
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försvarsminister Antti Kaikkonen och Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist träffades 14.3. i Helsingfors för att delta i en scenariobaserad övning. Ministrarna publicerar följande uttalande:

En fortsatt utveckling av vårt bilaterala försvarssamarbete är högt prioriterat. Sverige och Finland är beredda att agera tillsammans även bortom fredstid. Vi har bilateral operationsplanering och förberedelser för att kunna agera koordinerat i kris och krig.

Idag diskuterade vi även det internationella säkerhetsläget samt fördjupandet av vårt bilaterala försvarssamarbete.

En del av vårt bilaterala försvarssamarbete består av scenariobaserade övningar. I dag, den 14 mars, genomförde vi en sådan övning på försvarsministernivå, en så kallad Table Top Exercise. Sveriges och Finlands försvarschefer deltog också i övningen. Övningen baserades på ett fiktivt scenario med en konflikt i Östersjöregionen och syftet var att öva det politiska beslutsfattandet och procedurer för gemensamt agerande.

Övningar av denna typ stärker våra länders försvarsförmåga och skapar ökad förståelse för de möjligheter och eventuella utmaningar som är förenade med gemensamma militära operationer.

Källa: Valtioneuvosto.fi