Home Finland Page 56

Finland

Auto Added by WPeMatico

Nödbromsmekanism tas i bruk för att bromsa upp spridningen av covid-19-epidemin

NordenBladet — Statsrådet har fattat ett principbeslut om att ta i bruk en nationell nödbromsmekanism. I hanteringen av covid-19-epidemin återgås det till omfattande restriktioner och rekommendationer som styrs genom lagstiftning som gäller hela landet. Målet är att minska i synnerhet kontakterna mellan vuxna i de områden där epidemiläget är som värst och därmed bromsa upp spridningen av covid-19-epidemin. I Finland finns det för närvarande 17 områden med samhällsspridning av covid-19, så de åtgärder som rekommenderas gäller nästan hela landet. Under senhösten 2021 har epidemiläget snabbt försämrats. Behovet av sjukhusvård och belastningen på hälso- och sjukvården har ökat avsevärt, vilket också äventyrar behandlingen av andra sjukdomar. Genom de åtgärder som vidtagits tidigare har man inte i tillräcklig grad lyckats förhindra att epidemiläget försämras. Nödbromsen innebär att det vidtas både sådana åtgärder som det föreskrivs om i gällande lagstiftning och sådana åtgärder som förutsätter lagändringar.Flera ytterligare åtgärder som begränsar närkontakter vidtas i de värsta epidemiområdenaMinisterierna uppmanar myndigheterna att ta i bruk omfattande och fullskaliga metoder för bekämpning av epidemin i områden med samhällsspridning.Till de metoderna hör bland annat ytterligare begränsningar av offentliga tillställningar samt förbud mot tillställningar med hög eller måttlig smittorisk, avbrytande av sådan hobbyverksamhet för vuxna som utövas i grupp och innebär hög smittorisk, övergång till distansundervisning vid högskolor, stängning av sådana kund- och besökarutrymmen som innebär hög eller måttlig smittorisk samt begränsningar av antalet passagerare i kollektivtrafiken. Dessutom rekommenderas det att de som deltar i evenemang eller verksamheter eller besöker något slags lokaler gör ett hemtest innan det.Dessutom föreskrivs det genom förordning om en treveckorsperiod under vilken det i områdena med samhällsspridning inte är möjligt att genom användning av covidintyg göra undantag från restriktionerna i lokaler och vid tillställningar där smittorisken är hög eller måttlig. Det införs också begränsningar av alkoholservering och öppettider hos förplägnadsrörelser, och användningen av covidintyg hos förplägnadsrörelserna begränsas i tre veckor. Bestämmelser om ändringarna utfärdas genom förordning. Dessutom har regeringen fastställt att inre gränskontroll ska återinföras vid Finlands gränser.Åtgärdernas verkningar följs upp regelbundetNödbromsmekanismen tillämpas i hela landet och så kort tid som möjligt. Den avvecklas genast när den inte längre kan motiveras som proportionerlig och nödvändig.Nödbromsmekanismens åtgärder och deras konsekvenser för hälsan, välfärden, ekonomin och de grundläggande fri- och rättigheterna har bedömts av flera olika ministerier i samarbete.Social- och hälsovårdsministeriet ger regionerna anvisningar om ibruktagandet av nödbromsmekanismen. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

Social- och hälsovårdsministeriets första utlysning av statsunderstöd för programmet för hållbar tillväxt i Finland

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet utlyser statsunderstöd under tiden 22.12.2021–18.2.2022. Statsunderstödet är en del av det nationella stöd som beviljas via EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. Det maximala statsunderstödsbelopp som delas ut vid den första ansökningsomgången är 47,5 miljoner euro.Målet är att avveckla den vård-, rehabiliterings- och serviceskuld inom social- och hälsovården som coronavirusläget orsakat och att försnabba tillgången till vård. Återhämtningsfinansieringen kan användas bland annat för att utveckla nya verksamhetsmodeller inom social- och hälsovården och digitala tjänster och ledarskapslösningar i välfärdsområdena.Statsunderstödet kan beviljas utan självfinansieringsandel till ett belopp som motsvarar beloppet av alla de kostnader som berättigar till statsunderstöd. Vid den första ansökningsomgången beviljas understöd till kommuner och samkommuner för finansiering av ett projekt i varje välfärdsområde. Statsunderstödet kan användas till utgången av 2022. I början av 2022 fattar välfärdsområdenas fullmäktige beslut om ansökan och projektplanen för åren 2023–2025.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Ingen uppgörelse i arbetstvisterna inom UPM

NordenBladet — Fackförbundet Pro, Paperiliitto och Sähköliitto har lämnat meddelanden om arbetsinställelser inom UPM under tiden 1. – 22. januari 2022.Arbetstvister mellan parterna har medlats under riksförlikningsmannen. Meningsskiljaktigheterna mellan parterna om kollektivavtalen är så stora att det inte går att lösa tvisten än. Att medlingsförsöken inte gett resultat innebär att de arbetsinställelserna som det varslats om genomförs 1. – 22. januari 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

De statliga ämbetsverkens öppettider ses över – remissbehandlingen inleds

NordenBladet — Det pågår beredning av en lag där det föreskrivs om lämpliga öppettider för statliga myndigheter och om principerna för dem. Myndigheten ska ordna sina öppettider så att de beaktar mängden ärenden inom sitt ansvarsområde och kundernas behov av rådgivning. Enligt förslaget ska statliga myndigheter i fortsättningen få besluta om sina öppettider självständigt och mer kundorienterat. Lagändringen är på remiss från den 22 december 2021 till den 31 januari 2022.Genom förordning av statsrådet ska man i fortsättningen kunna utfärda bestämmelser om minimiantalet timmar, till exempel per dag. Reformen ska möjliggöra en flexibel utveckling av tjänsterna. I utkastet till förordning delas de statliga myndigheterna upp i tre grupper, så att verksamhetsställena är skyldiga att ordna personlig service utan tidsbokning i minst sex timmar eller minst tre timmar per dag. Verksamhetsställen med mycket små personalresurser får kräva tidsbokning för kundbetjäning.Reformen behövs för att svara mot dagens behovSyftet med reformen är att trygga tillgången till service och smidigare öppettider för kunderna. De nuvarande bestämmelserna om öppettider är från 1994 och avsikten är att de ska upphävas i samband med reformen.Enligt den gällande förordningen om öppettider är statliga ämbetsverk i regel öppna vardagar kl. 8.00–16.15. I vissa fall kan ett ämbetsverk öppna senast kl. 9.00 och stänga senast kl. 20.00. Om inte arbetsuppgifterna kräver kundbetjäning, kan ämbetsverket eller en del av det tillfälligt hålla stängt vardagar helt eller delvis. Det har redan länge pågått en digitalisering av de statliga tjänsterna, men den personliga servicen spelar fortfarande en viktig roll för dem som använder statens tjänster. Genom reformen tryggas den personliga servicen, som också inbegriper kommunikation över telefon och video. Lagstiftningen gäller inte digitala tjänster och inte heller arbetstiden, som bestäms enligt statens arbets- och tjänstekollektivavtalen.Målet är att regeringspropositionen lämnas till riksdagen i mars 2022. Efter detta ska lagen sättas i kraft så snart som möjligt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Närings-, trafik- och miljöcentralernas, arbets- och näringsbyråernas och utvecklings- och förvaltningscentrets avgiftsbelagda prestationer 2022

NordenBladet — Statsrådet utfärdade den 22 december 2021 en förordning om närings-, trafik- och miljöcentralernas, arbets- och näringsbyråernas och utvecklings- och förvaltningscentrets avgiftsbelagda prestationer för 2022. I förordningen fastställs vilka prestationer som är avgiftsbelagda samt för vilka prestationer avgift tas ut enligt självkostnadsvärdet eller till ett lägre belopp än självkostnadsvärdet och vilka prestationer som prissätts på företagsekonomiska grunder.Till sitt innehåll motsvarar förordningen i huvudsak avgiftsförordningen för 2021.Närings-, trafik- och miljöcentralerna får två nya avgifterTill närings-, trafik- och miljöcentralernas miljö- och naturresursuppgifter fogades en ny avgiftsbelagd prestation som gäller godkännande av hamnens avfallshanteringsplan.Nytt för närings-, trafik- och miljöcentralerna är också den avgift som tas ut för förnyad kontroll av identifiering och registrering av djur.Avgifter som slopas för närings-, trafik- och miljöcentralerna och andra ändringarBeslut om förbud eller begränsningar som avses i 101 § i sjötrafiklagen (782/2019) har i och med den reform av sjötrafiklagen som trädde i kraft den 1 juni 2020 överförts från NTM-centralen till Transport- och kommunikationsverket Traficom för beslut. Således har de avgifter som gäller sjötrafiklagen strukits ur förordningen.Från NTM-centralernas prestationer i anslutning till miljö- och naturresursuppgifter slopades avgiften för förlängning av ett bygg- och åtgärdsförbud som meddelats för utarbetande eller ändring av en generalplan.Dessutom gjordes små ändringar i NTM-centralernas prestationer inom väghållningen och den övriga trafiken.Förordningen är i kraft från den 1 januari 2022 till den 31 december 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Ändringar inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde vid årsskiftet

NordenBladet — Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde träder i kraft flera lagstiftningsändringar och andra ändringar vid ingången av 2022. I denna sammanfattning presenteras de viktigaste av dessa.UtbildningPersonaldimensioneringen för kuratorer och psykologer vid skolor och läroanstalter tas in i lagenBestämmelser om en bindande dimensionering för kuratorer och psykologer inom elev- och studerandevården inom den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet tas in i lagen. Både inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet ska det i fortsättningen finnas minst en kurator per 670 elever/studerande och en psykolog per 780 elever/studerande. Samtidigt preciseras behörighetsvillkoren för kuratorer.PressmeddelandeUtbildningsanordnarna får möjlighet att ordna examensexport inom yrkesutbildningenUtbildningsanordnarna får möjlighet att ordna examensexport inom yrkesutbildningen i och med att 15 a och 15 b § i lagen om yrkesutbildning ändras vid årsskiftet. Ändringarna gör det möjligt att avvika från examensgrunderna på grund av examensexport och att ansöka om tillstånd för att tillämpa denna avvikelse. Hittills har examensexport ordnats av de utbildningsanordnare som deltog i Utbildningsstyrelsens försök och som har använt de examensgrunder som tagits fram för examensexport. I praktiken förutsätter examensexport möjlighet att avvika från de examensgrunder som tillämpas i Finland.Ändringar i priserna per enhetDe nya genomsnittliga priserna per enhet för gymnasieutbildning, grundläggande konstundervisning och medborgarinstitut träder i kraft. De genomsnittliga priserna per enhet för 2022 baserar sig på de faktiska driftskostnaderna för 2019.PressmeddelandeDen nya studentexamensnämnden inleder sin mandatperiodStudentexamensnämnden leder, ordnar och verkställer studentexamen i egenskap av oberoende sakkunnigorgan.Pressmeddelande (på finska)StudiestödGränserna för den studerandes egna inkomster som påverkar studiestödet höjs temporärt
Gränserna för den studerandes egna inkomster som påverkar studiestödet höjs temporärt med 25 procent för nästa år. Den temporära höjningen förbättrar de studerandes möjligheter att förvärvsarbeta vid sidan av studierna och komplettera studiestödet med löneinkomster i större utsträckning.
PressmeddelandeHögskolor och forskningLagen om informationsresursen för forskningsdata träder i kraftUndervisnings- och kulturministeriet har som uppgift att förvalta en nationell informationsresurs för forskningsdata. Informationsresursen för forskningsdata för samman information om forskning med forskare och delar information med aktörer inom forskning och andra som vill utnyttja forskningsdata. Informationen är tillgänglig för medborgare i den öppna informationstjänsten Forskning.fi.Pressmeddelande (på finska, översättningen ska publiceras så snart som möjligt)Styrelsen för Finlands Akademi inleder sin mandatperiodDen 23 juni tillsatte statsrådet Finlands Akademis styrelse och vetenskapliga forskningsråd samt rådet för strategisk forskning för mandatperioden 1 januari 2022 – 31 december 2024.PressmeddelandeKulturNämnden för bildkonststipendier tillsätts för en treårsperiodUndervisnings- och kulturministeriet har tillsatt nämnden för bildkonststipendier för mandatperioden 1 januari 2022 – 31 december 2024. Till nämndens ordförande utnämndes museichefen för Tammerfors konstmuseum Taina Myllyharju. Bildkonstnärer beviljas årligen stipendier av statliga medel för att verk som de har framställt och som är i offentlig ägo kan visas offentligt. Nämnden för bildkonststipendier fattar beslut om beviljande av stipendier på ansökan.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Covidintyg från länder utanför EU duger som coronapass i Finland från och med den 23 december

NordenBladet — Covidintyg från länder utanför EU duger som coronapass i Finland från och med den 23 december. Verksamhetsutövare får kontrollera intyg från länder utanför EU manuellt och behöver inte använda avläsningsappen för covidintyget.Tidigare har det i Finland endast varit möjligt att som coronapass använda EU:s covidintyg eller ett intyg från de länder med vilka EU har ingått ett avtal om interoperabilitet. Tidigare har man dessutom endast fått kontrollera covidintyg (coronapass) manuellt om det har funnits ett tekniskt fel i avläsningsappen.Många turister från tredjeländer som kommer till Finland har dock tillgång till ett covidintyg utfärdat av ett sådant land utanför EU som inte är kompatibelt med EU:s digitala covidintyg.Lagens 58 m § stadfästes den 22 december 2021 och kan börja tillämpas i praktiken från och med den 23 december 2021. Det är fråga om en temporär bestämmelse i lagen. Enligt 2 mom. omfattas intyg från länder utanför EU inte av skyldigheten att de ska kontrolleras med hjälp av den elektroniska avläsningsappen.Till övriga delar träder lagen (lagen om temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar och lagen om temporär ändring av lagen om transportservice) i kraft den 1 januari 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Marja-Lea Hallikainen blir direktör för ansvarsområdet för basservice, rättsskydd och tillstånd vid Regionförvaltningsverket i Lappland

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har utnämnt vicehäradshövding Marja-Lea Hallikainen till direktör för ansvarsområdet för basservice, rättsskydd och tillstånd vid Regionförvaltningsverket i Lappland. Hallikainen tillträder tjänsten den 1 januari 2022. Tjänsten tillsätts för fem år, fram till den 31 december 2026.Hallikainen har arbetat som konsultativ tjänsteman vid Regionförvaltningsverket i Lappland i uppgifter som stöder ledningen sedan februari 2021. Åren 2010–2021 var hon gruppchef vid närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland i uppgifter inom trafikbranschen och tidigare arbetade hon med sakkunniguppgifter vid länsstyrelsen i Lappland. Hallikainen är juris magister och vicehäradshövding.Tjänsten söktes av 10 personer.Till ansvarsområdet basservice, rättsskydd och tillstånd hör uppgifter i anslutning till social- och hälsovården, miljöhälsovården, främjandet och tillgodoseendet av rättssäkerhet, konsument- och konkurrensförvaltningen samt utvärderingen av den regionala tillgången till basservice. Direktören leder ansvarsområdet och svarar för att verksamheten leder till resultat och resultatmålen nås.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Utvärdering: Energimyndigheten har lyckats i sin verksamhet – det behövs trots allt ett mer aktivt grepp om energiomställningen av en sakkunnig myndighet

NordenBladet — Det nya decenniets Energimyndighet ska vara en visionär nationell myndighet på energiområdet. Den sköter sina verkställighets- och tillsynsuppgifter opartiskt, men erbjuder också aktivt sitt kunnande till stöd för reformen av energi- och klimatpolitiken.Detta förslag ingår i en utvärdering av myndigheten som publicerades den 22 december 2021. Energimyndighetens verksamhet utvärderades nu för första gången. Den externa utvärderingen beställdes av Frisky & Anjoy Oy.Enligt utvärderingen har Energimyndigheten lyckats tämligen väl i sin verksamhet. Kompetensen och sakkunskapen är på hög nivå vid myndigheten och förtroendet för dess opartiska verksamhet är stort bland de företag som övervakas eller som bedriver tillståndspliktig verksamhet.Utifrån utvärderingen verkar myndigheten dock i viss mån passiv och reaktiv. Bakom detta ligger delvis en bristfällig förståelse av myndighetens behörighet till exempel när det gäller frågor av samma typ som internprissättningen av el. Det visar dock delvis också behoven att utveckla myndighetens kommunikation och verksamhetskultur. Energiomställningen förutsätter en omställning till förutseende styrning och smart reglering.”Energimyndigheten har en viktig och erkänd roll som självständig tillsynsmyndighet och främjare av klimatåtgärder. Dess gedigna sakkunskap bör utnyttjas både vid utformningen av politiken och i den offentliga debatten. Den omfattande utvärderingen ger en utmärkt utgångspunkt för utveckling av myndigheten”, konstaterar Riku Huttunen, överdirektör vid arbets- och näringsministeriets energiavdelning.Energimyndigheten är en bland viktiga aktörer i genomförandet av klimat- och energipolitiken. Myndigheten har till uppgift att övervaka och främja energimarknadens funktion, utsläppsminskningen, energieffektiviteten och användningen av förnybar energi.Utvärderingen har omfattat organiseringen och ledningen av Energimyndighetens verksamhet, myndighetens förhållande till samhället samt resultatstyrningen och det övriga samarbetet mellan arbets- och näringsministeriet och myndigheten.Utvärderingsrapporten innehåller åtta rekommendationer för utveckling. Enligt dem bör Energimyndigheten bland annat utvecklas utifrån de nuvarande styrkorna mot en modern sakkunnigmyndighet på energiområdet. Myndigheten kan öka dialogen, försöken och samutvecklingen med branschorganisationer, företag och andra myndigheter. Dessutom bör myndighetens kommunikation stärkas på det sätt som verksamheten vid en smidig sakkunnigmyndighet förutsätter. Arbets- och näringsministeriet bör sträva efter att styra myndighetens verksamhet på ett sätt som möjliggör en strategisk förnyelse av den.  Det är möjligt att utföra uppgifterna samtidigt, om till exempel myndighetens verksamhetsbaserade strategi och organisationsmodell utvecklas i en riktning där tillsyns- och främjandeuppgifterna funktionellt sett kan åtskiljas från varandra och det skapas en modern sakkunnigmyndighet som baserar sig på kompletterande färdigheter.Arbets- och näringsministeriet och Energimyndigheten har för avsikt att tillsammans överväga hur myndighetens verksamhet och resultatstyrningen av den kunde utvecklas utifrån utvärderingen. Resultaten av detta arbete syns senast hösten 2022 i det följande resultatavtalet mellan ministeriet och ämbetsverket.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Ändringar i kemikaliesäkerhetslagen, gruvlagen och kärnenergilagen

NordenBladet — Lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor, gruvlagen och kärnenergilagen ändras den 31 december 2021. Genom lagändringarna kompletteras genomförandet av EU-lagstiftningen i den nationella lagstiftningen.Republikens president stadfäste den 22 december 2021 ändringarna av lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor, gruvlagen och kärnenergilagen. Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) beviljar tillstånd för industriell hantering av farliga kemikalier samt tillverkning och upplagring av explosiva varor. Det har redan tidigare i lag föreskrivits om besvärsrätt i fråga om de tillstånd som Tukes beviljar. Utöver detta ska det till lagen fogas en bestämmelse om besvärsrätt för sådana regionala föreningar och stiftelser som anges i lag. Ändringen uppskattas inte ha någon betydande inverkan på tillståndsprocessens längd.I kemikaliesäkerhetslagen har det gjorts även andra ändringar i bland annat bestämmelserna om delgiving för att komplettera den nationella lagstiftningen med anledning av kommissionens formella underrättelse. I lagen har också hänvisningar till andra lagar uppdaterats.Tillståndsmyndigheternas förpliktelser har preciserats i projekt som gäller internationellt hörandeTill alla tre lagar, kemikaliesäkerhetslagen, kärnenergilagen och gruvlagen, fogas en hänvisning till det internationella samrådsförfarandet enligt lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning. Den tillämpas i gränsöverskridande projekt som gäller miljökonsekvensbedömning.

Källa: Valtioneuvosto.fi