NordenBladet — Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet går mot sitt slut. Coronan har naturligtvis påverkat hur man har kunnat ordna evenemang, men man har också funnit lösningar. Till exempel har distans- och hybridevenemang blivit allt vanligare och i många fall finns det upptagningar och rapporter som man kan utnyttja i olika sammanhang också efter ordförandeskapet. Dokumentationen stöder på ett bra sätt ordförandeskapets kontinuitet och kommande verksamhet. Årets övergripande tema var hållbar utveckling, sett ur ekologisk, social och ekonomisk synvinkel.I ordförandeskapets program har utgångspunkten varit det nordiska samarbetets vision, enligt vilken Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade område senast år 2030. Genom samarbete försöker man skapa ett grönare, mer konkurrenskraftigt och socialt hållbart Norden. Här följer en genom gång av de viktigaste temana samt evenemangen som ordnats av undervisnings- och kulturministeriet. Hållbar utveckling inom utbildningI mars ordnades det första mötet för samarbetsnätverket för lärarutbildningen i Norden. Under mötet funderade man över möjligheterna att grunda ett nordiskt nätverk med syftet att förbättra lärarnas färdigheter inom hållbar utveckling på alla utbildningsnivåer. Information om evenemanget: The Nordic Teacher education network’s online kick-off meeting on the topic of sustainable development and Nordic co-operation Också hållbarhet och fred var på tapeten under seminariet Education for Inclusive Peace: the role of education and research in promoting the Women, Peace and Security agenda in the Nordics. Seminariet lyfte fram kvinnans roll inom utbildning och forskning i förhållande till fred och säkerhet. En rapport om evenemanget publiceras i början av 2022.Information om evenemanget: Education for Inclusive Peace: the role of education and research in promoting the Women, Peace and Security agenda in the NordicsEn upptagning av evenemangetKultur över gränsernaDe nordiska länderna genomför under 2022 det omfattande kulturprogrammet Nordic Bridges i Kanada. Syftet med programmet är att presentera den nordiska konsten och kulturen internationellt. I samband med detta startade undervisnings- och kulturministeriet tillsammans med Nordiska ministerrådet under hösten 2021 en dialog på tjänstemannanivå mellan de nordiska länderna och Kanada genom att ordna en diskussionsserie med aktuella teman: Culture and Arts Policy Dialogues between Canada and the Nordics (online). Canadian Heritage fungerade som partner i Kanada. Temana för diskussionerna var Den hållbara utvecklingens kulturella dimension och kulturbranschens gröna övergång, Innehållsmässig mångfald på webben samt De kreativa branscherna och kulturexporten. En rapport om evenemangen publiceras i början av 2022.Nordic BridgesAv-branschens verksamhetsförutsättningar och konkurrenskraft främjades vid ett flertal tillfällen under året. I samarbete med Nordiska film- och tv-fonden (NFTVF)  ordnads under våren den internationella diskussionsserien Audiovisual collaboration 2021 med syftet att stärka kontakterna mellan branschens aktörer och beslutsfattarna i Norden och Europa. I februari 2022 kommer man att ordna follow up-evenemang och en sammandragsrapport av diskussionsserien publiceras under våren 2022. Den hållbara utvecklingens roll inom arkitekturpolitiken behandlades i Det nya europeiska Bauhausprojektet, som startades av Europeiska kommissionen. I samarbete med miljöministeriet och Archinfo dryftade man den nordiska aspekten av projektet genom öppna workshops. Målet var att hitta bättre sätt att leva och bo i Norden. En rapport om resultaten (på engelska)Pressmeddelande 10.3.2021: Finländska aktörer önskas till det nya europeiska BauhausprojektetI maj diskuterades även mångfald inom scenkonst på nordisk nivå under evenemanget Reshaping horizons of hope  – Theatre of the Future. Programmet var en del av evenemangsveckan #StopHatredNow och hör ihop med projektet An inclusive cultural sector in the Nordics, som Norge svarade för som ordförandeland i Nordiska ministerrådet 2017. Evenemangets rapport (på engelska, pdf)Barn och ungaDet nordiska nätverket Konst och kultur i skolan och småbarnspedagogiken träffades under hösten i Lahtis i samband med Barnkulturforumet. Nätverkets möte ordnades för första gången i Finland och evenemangets diskussionsteman var bl.a. en miljövänlig barnkultur och konstfostran, barns och ungas klimatångest och hur den kan behandlas genom konst samt hållbar utveckling inom barnkultur.Ett tema under ordförandeskapet har varit att främja barns och ungas läsande. Ministeriet ordnade under våren tillsammans med Nordisk kulturkontakt ett webinarium om det nordiska projektet Bokslukaren, som främjar läsning.Information om BokslukarenUrfolkens immateriella egendom och gränslös samisk utbildningUndervisnings- och kulturministeriet satsar på samarbete som hänför sig till urfolkens immateriella egendom. I november hölls en konferens om skydd av de nordiska urfolkens, så som samernas och Grönlands inuiters traditionella kunskap och immateriella egendom. Under konferensen lyfte man fram urfolkens egen syn på centrala frågor och konferensen fungerade även som ett startskott för ett ökat nordiskt samarbete för att främja de nordiska urfolkens immateriella rättigheter som gäller traditionella kulturuttryck. Samarbetet i Norden fokuserar särskilt på hur de nuvarande immateriella rättigheterna skyddar den traditionella kunskapen och hur man borde åtgärda brister.Information om evenemanget: Konferens om skydd av nordiska urfolkens traditionella kunskap och immateriella egendom  Att utveckla det nordiska samarbetet inom den samiska utbildningen har också varit ett av målen under Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet. I december ordnades i samarbete med Sametinget (Sámediggi) ett nordiskt forum om sameutbildning i kulturcentret för samisk kultur Sajos i Enare. Forumet skapade en helhetsbild av den samiska utbildningens situation i Finland, Sverige och Norge. Teman var bl.a. hur statsgränserna påverkar de samiska språken, de samiska elevernas språkliga rättigheter, de samiska lärarnas utbildning samt samisk distansutbildning. Evenemanget samlade bl.a. representanter för sameting och undervisningsministeriet i Finland, Sverige och Norge, anordnare av undervisnings och utbildning samt forskare i samisk undervisning och utbildning. Information om evenemanget: Gränslös samisk utbildningUtbildning, kultur och unga möttes under huvudevenemanget med temat hållbar utvecklingHuvudevenemanget under Finlands ordförandeskap  var den virtuella konferensen Alla påverkar! Jokainen vaikuttaa! Konferensens tema var utbildning, kultur och unga som främjare av hållbar utveckling. Programmet granskade olika sektorers syn på hållbar utveckling och hur dessa sektorer utnyttjar och stöder varandra i främjandet av hållbar utveckling. Undervisnings- och kulturministeriet samarbetade bl.a. med den nordiska sakkunniggruppen för hållbar utveckling, Observatoriet för konst- och kulturfostran i Finland samt med unga aktivister. Konferensen förde samman såväl unga som olika nätverk och lärare inom hållbar utveckling. Evenemangets rapport samt illustrationer: Alla påverkar! Jokainen vaikuttaa!I samband med konferensen lanserades även klimattävligen Nord StarT. Syftet med tävlingen är att föra fram nordiska barns och unga vuxnas visioner och exempel på hur man kan bekämpa klimatförändringen. Tävlingens slutevenemang hålls i februari 2022. Nyhet 11.6.2021: Hållbar utveckling dryftades under nordisk konferens – tävling med temat klimatförändring hålls på hösten  Den nordiska språkpolitikens och samarbetets framtidUndervisnings- och kulturministeriet ordnade under hösten i samarbete med Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland, och nätverket Svenska Nu, en digital Nordiska språkkonferens. Under konferensen firade man att det gått 15 år sedan deklarationen om nordisk språkpolitik godkändes och diskuterade den nordiska språkpolitikens och samarbetets framtid. Konferensen ordnades i samband med nätverket Nordspråks möte. Deklarationen om nordisk språkpolitik kommer att uppdateras under 2022.Nordiska ministermötenDe nordiska undervisnings-, forsknings- och kulturministrarna träffades under året vid officiella möten. I oktober ledde ministrarna Andersson och Kurvinen de nordiska undervisnings- och forskningsministrarnas möte i Helsingfors. Under hybridmötet diskuterades bl.a. ungas samhälleliga delaktighet samt det nordiska vetenskaps- och forskningssamarbetet.I november godkände de nordiska kulturministrarna under sitt möte i Köpenhamn en gemensam deklaration, ”Konst och kultur som främjare av hållbar utveckling”, där ministrarna konstaterar: konst och kultur har ett omistligt egenvärde och har samtidigt mycket att erbjuda i stävan efter att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade område senast 2030, i enlighet med Nordiska ministerrådets vision.Nyhet 9.11.2021: Kulturministrarna: kulturen är en bärande kraft för hållbar utvecklingDeklarationen: Konst och kultur som främjare av hållbar utvecklingOckså de nordiska utbildningscheferna och kanslicheferna för de ministerier som svarar för utbildning träffades under ordförandeskapet i Helsingfors. Teman under mötet i november var bl.a. det nordiska samarbetets nuläge och framtid, kontinuerligt lärande samt återhämtning från coronapandemin. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har publicerat ett uttalande där ministeriet betonar att barnets bästa ska ha företräde nu när coronaepidemin i Finland drar ut på tiden. I uttalandet konstateras det att covid-19 är en allmänfarlig smittsam sjukdom som måste bekämpas effektivt i alla åldersgrupper. Begränsningsåtgärder som berör barn införs dock endast i den utsträckning de är absolut nödvändiga för att förhindra omfattande smittspridning. Hälsosäkra vanor i vardagen, skyddsåtgärder i barns livsmiljöer, bekämpning av smittfall hos vuxna och vaccinering är åtgärder som är nödvändiga för att också barnen ska kunna skyddas mot coronavirussmitta och andra luftvägsinfektioner.Erfarenheterna visar redan nu att coronaepidemin och bekämpningsåtgärderna kommer att få vittgående samhälleliga konsekvenser särskilt för barn och familjer. Regionerna måste hitta sådana lösningar som gör att barn och unga kan fortsätta leva som förut, och det kräver balansgång mellan proportionella, noggrant avgränsade skydds- och begränsningsåtgärder i rätt tid och skydd av barns och ungas friheter. Samtidigt använder man testning, smittspårning och karantän effektivt för att skydda barnen och förhindra att smittan sprids i gruppverksamhet. Barn ska kunna gå och testa sig med låg tröskel.Uttalandet som social- och hälsovårdsministeriet har berett som tjänsteuppdrag är ett ställningstagande till den diskussion som förts i offentligheten om coronapandemins konsekvenser för barn och unga. I bredningen av uttalandet deltog Undervisnings- och kulturministeriet, barnombudsman Elina Pekkarinen, ledande sakkunnig Esa Iivonen (Mannerheims Barnskyddsförbund), professor i epidemiologi Pekka Nuorti (Tammerfors universitet), tf. chefsöverläkare Jari Petäjä (HUS), överläkare Sanna Isosomppi (Helsingfors stad) och professorer i barnsjukdomar Ville Peltola (Åbo universitet) och Terhi Tapiainen (Uleåborgs universitet). Under beredningen har man hört Institutet för hälsa och välfärd.  Samhällets mål ska vara att barnen kan fortsätta leva ett så störningsfritt och tryggt liv som möjligt och att barnets rätt till liv och utveckling tillgodoses också under coronaepidemin. Det finns en risk för att jämlikheten försvagas. De negativa följderna drabbar särskilt barn och unga i en utsatt ställning, de som redan från tidigare har haft svårigheter i livet.Uttalande: Barn, unga och familjer bör höras i samband med de coronaåtgärder som gäller dem

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Tjänsten som kommunikationsdirektör vid miljöministeriet söktes inom den utsatta tiden av 11 personer. Tjänsten tillsätts för en period på fem år.Kommunikationsdirektören jobbar som chef för resultatområdet för kommunikation. Resultatområdet svarar för ministeriets externa och interna kommunikation i samarbete med ministeriets avdelningar och resultatområden.Tjänsten söktes avJohanna Autio
Tapio Hedman
Juha Honkonen
Sami Jokelainen
Jyri Lintunen
Mikael Neuvonen
Jussi Salmi
Markku Salminen
Risto VähätaloBland de sökanden fanns det 2 personer som inte ville ange sitt namn till offentligheten.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommissionen lade den 22 december fram ett förslag till rådets direktiv om förhindrande av missbruk i beskattningen av så kallade skalbolag. Syftet med de föreslagna bestämmelserna är att minska skatteförluster till följd av att sådana bolag utnyttjas för undvikande av beskattning.Finansministeriet sände direktivförslaget på remiss den 28 december. Remisstiden går ut den 14 januari 2022. Ministeriet publicerar de inkomna remissvaren på projektets webbsida.Den föreslagna regleringen gäller enheter som bedriver ekonomisk verksamhet samt deras ägareSyftet med de nya bestämmelserna är att införa nya rapporteringsskyldigheter i anslutning till användningen av så kallade skalbolag, så att skattemyndigheterna lättare ska kunna undersöka eventuella missbruk i anslutning till dem. När tillämpningsvillkoren uppfylls kan enheten förvägras skatteavtalsförmåner och dess betalningar behandlas i beskattningen utan beaktande av bolaget i fråga. Förslaget innehåller också bestämmelser om t.ex. automatiskt utbyte av information mellan medlemsstaterna samt om skattehöjningar.De nya bestämmelserna gäller enheter som bedriver ekonomisk verksamhet och som har skatterättslig hemvist i en medlemsstat, oberoende av deras bolagsform. Regleringen gäller dessutom ägarna till enheterna i fråga, som är fysiska eller juridiska personer. Åtgärderna enligt direktivet riktar sig till de enheter vars inkomster huvudsakligen består av sådana gränsöverskridande passiva inkomster som anges i direktivet.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försvarsministeriet beslutade den 28 december 2021 att fortsätta utbetalningen av matpenning till beväringarna för den tid då bespisning inte kan ordnas för dem. Anslaget utbetalas från ingången av januari till utgången av april 2022.På grund av coronaepidemin har truppförbanden delat in sina beväringar i tre grupper som turvis är i garnisonen och lediga. Matpenningen har betalats till beväringarna utöver dagpenningen under lediga perioder, då de inte har möjlighet till bespisning på garnisonen. Under veckosluten gäller normal veckoslutspermission, varvid matpenning inte betalas.Matpenningen uppgår till 13,50 euro per dag och beväringarnas försörjning tryggas genom den. Man började betala ut en sådan inom försvarsmakten den 13 mars 2020 på grund av coronaepidemin.
Arrangemanget med matpenning medför utgifter på 1 miljon euro för försvarsmakten varje månad.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har godkänt den förordning om temporär begränsning av användningen av covidintyget som coronapass som avses i 58 § i lagen om smittsamma sjukdomar.Förordningen träder i kraft den 30 december 2021 kl. 00.Genom förordningen begränsas undantagsvis användningen av covidintyg så att det inte kan användas som coronapass vid offentliga tillställningar och i kundutrymmen som ett alternativ till regionala begränsningar under tidsperioden 30.12.2021–20.1.2022.Förordningen gäller alla offentliga tillställningar och kundutrymmen som omfattas av gällande begränsningar. De regionala myndigheterna beslutar vilka begränsningar som tillämpas i områdena.Det här undantaget tillämpas i områden som uppfyller kriterierna för områden med samhällsspridning, dvs. inom Helsingfors och Nylands, Egentliga Finlands, Satakunta, Egentliga Tavastlands, Birkalands, Päijänne-Tavastlands, Kymmenedalens, Södra Karelens, Södra Savolax, Norra Savolax, Mellersta Finlands, Vasa, Syd-Österbottens, Mellersta Österbottens, Norra Österbottens, Länsi-Pohja och Lapplands sjukvårdsdistrikt.Det är fråga om en temporär reglering som krävs på grund av den exceptionella epidemisituationen och som bidrar till att trygga rätten till hälsa och välfärd genom att den snabba spridningen av sjukdomen stävjas. Att öka vaccinationstäckningen är det viktigaste verktyget i epidemibekämpningen.Ministerarbetsgruppen för social- och hälsovården, som sammanträdde i dag, har dessutom beslutat att skyndsamt inleda en beredning för att ändra bestämmelsen om coronapass så att begränsningsåtgärder som gäller offentliga tillställningar och kundutrymmen i fortsättningen kan riktas mer specifikt.Social- och hälsovårdsministeriet ger regionförvaltningsverken anvisningar att inom sina verksamhetsområden granska de begränsningar som gäller offentliga tillställningar och kundutrymmen i synnerhet i fråga om tillställningar med låg smittorisk.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Med Finlands stöd får människor som utsatts för sexuellt och könsrelaterat våld i Uganda, Centralafrikanska republiken och Demokratiska republiken Kongo hjälp, och tidigare barnsoldater i Demokratiska republiken Kongo får de ersättningar som Internationella brottsmålsdomstolen (ICC) domstolen föreskrivit.”Internationella brottmålsdomstolen har en unik och ytterst viktig roll i den internationella regelbaserade ordningen, och det är en av Finlands viktigaste utrikespolitiska mål att stödja den”, säger utrikesminister Pekka Haavisto. Förutom att lyssna till de utsatta och involvera dem är det enligt Haavisto viktigt att se till att offren får stöd att hantera sina trauman.”Finlands utvecklingssamarbete bedrivs ur ett rättighetsperspektiv. Finland stöder dem som utsatts för omfattande och allvarliga kränkningarna av de mänskliga rättigheterna. Majoriteten av dem som utsätts för sexuellt och könsrelaterat våld är kvinnor och flickor, och att stärka deras rättigheter och ställning hör till de ledande målen för Finlands utvecklingspolitik”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.Internationella brottmålsdomstolens (International Criminal Court, ICC) brottsofferfond hjälper människor som utsatts för de allra allvarligaste internationella brotten och kränkningarna av de mänskliga rättigheterna. Till brotten hör folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Brottsofferfonden genomför biståndsprogram och verkställer de ersättningar som ICC har förordnat offren.Finland har understött ICC:s brottsofferfond sedan den grundades. Finland beviljar totalt 575 000 euro till brottsofferfonden 2021. Med det ökar Finland märkbart sitt stöd och blir en av brottsofferfondens största finansiärer. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Under vecka 51 rapporterades det över 16 200 nya coronafall i Finland, och cirka 13 800 fall under vecka 50. Fram till den 29 december har det rapporterats sammanlagt 172 bekräftade omikronfall. Belastningen inom sjukhusvården och intensivvården förblev oförändrad under julhelgen.Under de senaste två kalenderveckorna (13.-26.12.) har det konstaterats 542 nya smittfall per hundratusen invånare. Under de två föregående kalenderveckorna (29.11.-12.12.) konstaterades det 362 nya smittfall per hundratusen invånare.I mitten av december kunde kommunerna börja vaccinera de barn i åldrarna 5-11 som hör till riskgrupperna, och den 23 december inledde de coronavaccinationerna av alla barn i åldersgruppen 5-11 år. Före det vaccinerades endast barn över 12 år. I ett område uppfylls kriterierna för samhällsspridning inte: Kajanalands sjukvårdsdistrikt

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid välfärdsområdesvalet 2022 ska den röstberättigade styrka sin identitet för valfunktionären på samma sätt som vid andra val. Identiteten kan styrkas med en legitimationshandling med foto, till exempel ett av polisen utfärdat identitetskort, pass eller körkort.Också ett äldre körkort på papper kan godkännas som legitimation, om valfunktionären kan identifiera väljaren på kortets foto. Det viktigaste är att valfunktionären kan försäkra sig om väljarens identitet.Om en röstberättigad inte har något giltigt intyg över sin identitet är det möjligt att för röstningen hämta ett avgiftsfritt temporärt identitetskort på en polisstation.När valfunktionären identifierar väljaren kan han eller hon be väljaren att för en kort stund ta av sig munskyddet.Anvisningar om hälsosäkerhet vid röstning under coronanVälfärdsområdesvalet i januari 2022 är det andra valet som förrättas i Finland under coronapandemin. Trots det höga antalet smittfall är situationen annan än vid vårens kommunalval. I januari har alla röstberättigade haft möjlighet att få minst två doser av coronavaccinet. Vaccinet ger bra skydd särskilt mot coronavirussjukdomens allvarliga former. Enligt Institutet för hälsa och välfärd är röstning så kallad lågriskverksamhet.På webbplatsen valfinland.fi finns anvisningar för väljarna om hälsosäkerhet vid röstning under den pågående coronapandemin. Det är viktigt att använda munskydd och handsprit vid röstningen och att hålla ett tillräckligt avstånd till andra. Valfunktionärerna övervakar säkerheten på röstningsstället och hjälper väljarna att följa anvisningarna. Väljarna kan om de så önskar ta med sig en egen penna till röstningsstället.För väljare med luftvägssymtom och väljare i karantän eller isolering som ordinerats av läkare har särskilda åtgärder planerats så att också de ska kunna rösta. Väljarna kan rådfråga centralvalnämnden i sin hemkommun om specialarrangemangen.Vid välfärdsområdesvalet kan man rösta antingen under förhandsröstningsperioden den 12–18 januari 2022 eller på den egentliga valdagen den 23 januari 2022.Tillförlitlig information om val: www.valfinland.fi
Coronaanvisningar för väljarna: www.valfinland.fi
Institutet för hälsa och välfärd: Aktuellt om coronaviruslägetValfinland.fi på Twitter
Valfinland.fi på Facebook 
Videor om val på YouTube  
Gratis telefonservice på svenska 0800 9 4771 och på finska 0800 9 4770.
WhatsApp-meddelandetjänst för valfrågor 050 438 8730

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet bekräftade den 28 december förordningen enligt vilken man får jaga högst åtta järvar under jaktåret 2021–2022. Målet är att skydda rennäringen som orsakas stora skador av järvar.Enligt Naturresursinstitutets uppskattning fanns det 390–400 järvar i Finland i februari 2021. Järvstammen har ungefär tiodubblats jämfört med början av 1990-talet. Stammen i Finland hör till den livskraftiga skandinaviska populationen på över tusen järvar samt till den population på cirka 1 500 järvar som vistas i Ryssland.

Källa: Valtioneuvosto.fi