NordenBladet — Europaminister Tytti Tuppurainen diskuterar med Tysklands nya Europaminister Anna Lührmann onsdagen den 5 januari. På grund av coronapandemiläget håller ministrarna ett videomöte.Europaministrarna ska diskutera flera aktuella EU-ärenden, till exempel den strategiska kompassen, rättsstatsprincipen, klimat- och energifrågor, strategisk autonomi, den inre marknaden och finanspolitik. På agendan står också EU:s relationer till Ryssland och Kina och migrationssituationen vid Belarus gräns.”Europeiska unionen måste vara en globalt trovärdig säkerhetspolitisk aktör. Andra kan inte köra över oss i frågor som berör oss. Utöver befintliga metoder behöver vi också utnyttja nya verktyg. Finlands mål är en ambitiös strategisk kompass och tillhörande övergripande och framåtblickande verktyg för att bekämpa hybridpåverkan”, säger minister Tuppurainen.Ett tecken på ett gott och nära EU-samarbete mellan Finland och Tyskland är att minister Tuppurainen hade ett enskilt möte med Tysklands Europaminister bara för en kort tid sedan. Europaminister Lührmanns företrädare Michael Roth besökte Finland i mitten av november 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Under sju dygn (26.12.2021–1.1.2022) rapporterades det över 38 700 nya coronafall i Finland, och veckan före det cirka 19 600 fall. Fram till den 4 januari har det rapporterats sammanlagt 363 bekräftade omikronfall. Den totala belastningen inom sjukhusvården har ökat, och behovet av intensivvård ligger på samma höga nivå.Under de senaste fjorton dygnen (19.12.2021-1.1.2022) har det konstaterats 1048 nya smittfall per hundratusen invånare. Under de två föregående veckorna rapporterades 426 nya smittfall per hundratusen invånare. Efter den 4 januari 2022 började det effektiva reproduktionstalet tydligt stiga, och är nu 1,15-1,3 (sannolikhetsintervallet 90 procent).I slutet av vecka 52 vårdades sammanlagt 205 coronapatienter inom den specialiserade sjukvården, och av dem 153 på bäddavdelningar och 52 på intensivvårdsavdelningar. Fram till den 4 januari 2022 har totalt 1 599 dödsfall till följd av covid-19 rapporterats till registret över smittsamma sjukdomar. Under de senaste fjorton dygnen (21.12.2021-4.1.2022) har det rapporterats sammanlagt 104 nya dödsfall, varav 76 procent har gällt personer över 70 år.Att se till att vaccinationstäckningen blir så hög som möjligt och att upprätthålla vaccinationsskyddet är avgörande eftersom epidemin avtar när individen skyddas och smittspridningen bland symtomfria människor bromsas. Fram till den 5 januari har 81 procent av 5 år fyllda och äldre i Finland fått åtminstone den första vaccindosen, 77,2 procent minst två vaccindoser och 23,1 procent tre vaccindoser.Jämfört med läget en vecka sedan (29.12.2021) har vaccinationstäckningen för första dosen ökat med 0,2 procentenheter, vaccinationstäckningen för andra dosen 0,2 procentenheter och vaccinationstäckningen för tredje dosen 4,0 procentenheter.Det tas fortfarande ett stort antal coronatester, och andelen positiva testresultat har ökat med över det dubbla. Mellan den 26 december 2021 och den 1 januari 2022 togs det över 147 200 tester, och cirka 26 procent av alla testresultat var positiva jämfört med 11,8 procent de föregående 7 dygnen.Kriterierna för samhällsspridning uppfylls nu i hela Finland.Det epidemiologiska läget redovisas varje vecka. Institutet för hälsa och välfärd publicerar de viktigaste uppgifterna om uppföljningen av coronaepidemin på en ny rapporteringssida. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet har sänt ett brev till kommunstyrelserna med en uppmaning till kommunerna att skyndsamt ordna coronavaccinering av valfunktionärer. Målet är att så många valfunktionärer som möjligt ska ha fått en fullständig vaccinationsserie i så god tid som möjligt före välfärdsområdesvalet.Ett giltigt vaccinationsskydd är ett av sätten för att säkerställa hälsosäkerheten vid valet. Genom detta kan man minska risken för svåra sjukdomsfall och främja demokratin. Vaccineringen kan ordnas i samarbete med den kommunala centralvalnämnden.Information om röstning under den pågående coronaepidemin finns på webbplatsen valfinland.fi. Dessutom informerar kommunerna om hälsosäkerheten vid röstning.
Justitieministeriets brev till kommunstyrelserna: 01 Påskyndade coronavaccineringar före välfärdsområdesvalet (pdf)Coronaanvisningar till väljarna i välfärdsområdesvalet
​​​​​​​ 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De sista diskussionerna i anslutning till Dialogerna under undantagsperioden, som pågått i nästan två år, ordnades i början av december. Diskussionsdeltagarna lyfte fram erfarenheter av långvarig ensamhet, isolering och erodering av gemenskap som upplevs under undantagsperioden.”De senaste två åren har känts som en berg- och dalbana där samhället ibland öppnas och sedan stängs igen. Det är svårt att se vad som händer härnäst. Då pandemin bara drar ut ställs frågan: slutar det här någonsin?”De sista Dialogerna under undantagsperioden kan sammanfattas bland annat med dessa ovan beskrivna tankar. Deltagarna på olika håll i Finland upplevde att konsekvenserna av den långa undantagstiden haft en ojämn inverkan på olika grupper av människor och förvittrat framtidstron. Den utdragna situationen ökar osäkerheten. Vardagen känns fortfarande tung på grund av den utdragna situationen och gamla sorger och obehandlade saker har trängt fram på nytt.Under diskussionerna utbytte man erfarenheter av olika livssituationer som drabbats särskilt hårt av coronan. Ensamheten och interaktionen på distans orsakar särskild oro. Det att en närstående person bor geografiskt sett långt borta upplevdes som en särskild utmaning på grund av de olika restriktionerna. Många rehabiliteringsklienter inom missbrukar- och mentalvården samt äldre personer har varit ensamma. Spelberoende och beroende av social media kan också ha förvärrats i och med att en allt större del av studierna eller arbetet sker med beroendeframkallande apparater. De positiva sidorna med pandemin togs också uppEn del av dem som deltog i diskussionerna berättade dock att de njuter av den långsammare takten under undantagstiden och av möjligheten att undvika belastande sociala situationer. Konst och kultur var viktiga avkopplingssätt för många. Olika slags glimtar av ihärdighet, sätt att klara vardagen, uppbyggande av förtroende och den ökade betydelsen av sammanförande dialog lyftes också fram i diskussionerna.Hopp inges också av vaccinerna och restriktionerna som förväntas avhjälpa det försvagade epidemiläget. Flera tjänster som ger ensamma människor stöd och trygghet har också öppnats igen, vilket gör det möjligt att lämna och få hjälp med en lägre tröskel än i början av pandemin. Vi behöver mer dialog – beslutsfattarna bör också delta i diskussionenEmedan undantagstiden fortsätter önskade man att beslutsfattarna skulle delta i diskussionerna för att dela med sig av sina erfarenheter och för att kunna ta pulsen på vanliga människor. Medborgarnas förtroende för kommunerna, statsförvaltningen och myndigheterna beskrevs som en känslig fråga som man borde värna om, inte bara genom en kontinuerlig dialog utan också genom konsekventa riktlinjer och ledning.Det fanns också förståelse för beslutsfattarna, debattörerna ansåg det vara viktigt också för beslutsfattarna att ha möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter och höra vilka frågor människor grubblar över.Nästan 300 dialoger sedan undantagsperioden inleddesDialoger under undantagstiden har varit en serie diskussioner som samordnats av DialogAkademin, stiftelsen Dialogpaus, finansministeriet, justitieministeriet, Sitra och statsrådets kansli och där man behandlat människors erfarenheter under undantagstiden i Finland ur olika synvinklar. Tanken bakom dialogerna under undantagsperioden har varit att ge människor och organisationer möjlighet att föra en konstruktiv diskussion och öka förståelsen för hur det är att leva i Finland under exceptionella omständigheter.De första Dialogerna under undantagsperioden fördes i april 2020. Sammanlagt 296 diskussioner ordnades av 111 diskussionsarrangörer och deltagarna uppgick till cirka 2130.De sista diskussionerna ordnades den 2 december 2021. Diskussioner fördes bland annat med hänsyn till äldre, professionella inom utövande konst, familjer med två kulturer, kommunernas tjänsteinnehavare, anställda hos föreningar och organisationer samt frivilliga och de som deltar i verksamhet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet beviljar specialunderstöd för projekt som främjar fiskerihushållningen. Ansökningstiden är 3.1.–31.1.2022. Understöd kan erhållas av sammanslutningar och företag med rättshandlingsförmåga. Projektet måste förbättra hållbart nyttjande och hållbar vård av fiskevattnen.Vid val av projekt prioriteras de projekt som i vid bemärkelse gagnar dem som betalar fiskevårdsavgift samt projekt som förverkligar målen i den nationella fiskvägsstrategin, i de artspecifika förvaltningsprogrammen och strategierna (nationell kräftstrategi medräknad) eller i strategin för utveckling av fritidsfiske. Projekt ska omfatta verksamhetsområdet för flera än en närings-, trafik- och miljöcentrals enhet för fiskerihushållning.De specifika insatsområdena som gäller för ansökan år 2022:Åtgärder som tryggar den biologiska mångfalden hos vilda fisk- och kräftbestånd (t.ex. uppföljningen och regleringen av fisket, åtgärder som tryggar fiskarnas naturliga livscykel)Främjande av intresset för fritidsfiske FiskeövervakningenProjekten kan löpa över ett eller flera år. Jord- och skogsbruksministeriet förbinder sig dock inte till fortsatt finansiering utan beslutet om stödet fattas årligen. Ansökningarna ska inlämnas till jord- och skogsbruksministeriets registratorskontor: [email protected] eller PB 30, 00023 Statsrådet. Anvisning för ansökan Ansökningsblankett Specialunderstöd på jord- och skogsbruksministeriets websidaLisätietoja maa- ja metsätalousministeriöstä:Specialsakkunnig Roni Selén, tel. 0295 162 462, roni.selen(at)gov.fi 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriets räddningsavdelning har sammanställt ett informationspaket om räddningsväsendet i välfärdsområdena för kandidaterna i välfärdsområdesvalet.Ordnandet av räddningsväsendet överförs från kommunerna till välfärdsområdena den 1 januari 2023.Informationspaketet innehåller information om vad som hör till räddningsväsendets uppgifter och hur räddningsväsendet jobbar för invånarnas bästa.Räddningsväsendet är fortfarande en viktig närtjänst i hela landet. I informationspaketet redogörs också för utvecklingen av tjänsterna och för den roll ledamöterna i välfärdsområdesfullmäktige framöver har i det beslutsfattande som gäller räddningsväsendet.Informationspaketet är fritt tillgängligt för alla och kan distribueras. Informationspaketet kommer att publiceras också på svenska. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet utlyser statsunderstöd för att ersätta kommuner, samkommuner och Åland för de social- och hälsovårdskostnader som de orsakats på grund av coronaepidemin.Genom understöden ersätts de extra kostnader som coronaepidemin orsakat under tiden 1.9.2021–31.12.2021. Vid denna ansökningsomgång går det att ansöka om statsunderstöd för testning, smittspårning, vaccinationer och vårdkostnader.Ansökningstiden går ut den 31 januari 2022 kl. 16.15.Utlysningen och ansökningsblanketterna:Ansökan om statsunderstöd år 2022  Den 13 januari 2022 kl. 12.30-14.00 ordnas ett webbinarium där social- och hälsovårdsministeriet ger närmare information om understöden. Videoupptagningen kan ses i efterhand på webben:Webbinarium: Ansökningsinfo: Statsunderstöd för kommunernas coronakostnader (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finlands mål är att öka arbetskraftsinvandringen och bekämpa utnyttjande av utländsk arbetskraft. Det utnyttjande av utländska arbetstagare som har framkommit under de senaste åren har framhävt behovet av samarbete mellan olika aktörer. Den delegation som tillsatts av ANM stöder bekämpningen av utnyttjandet av utländsk arbetskraft och företagare.Arbets- och näringsministeriet tillsatte den 21 december 2021 delegationen för tillsynen över ärenden gällande utländska arbetstagares och företagares anställningsvillkor och uppehållstillstånd för tiden 1 januari 2022–31 december 2024. Delegationen är ett sakkunnigorgan som består av olika myndigheter samt arbetsmarknads- och näringspolitiska organisationer. Delegationen har till uppgift att främja samarbetet i frågor som gäller utländska arbetstagares anställningsvillkor och uppehållstillstånd för arbetstagare och företagare. Avsikten är också att förbättra informationsgången mellan myndigheterna, följa utvecklingen av tillsynen över utländska arbetstagares och företagares anställningsförhållanden och tillstånd samt ge utlåtanden i dessa frågor. ”Utnyttjande av utländsk arbetskraft är ett fenomen som kräver gott samarbete mellan olika samhällsaktörer för att det ska kunna bekämpas. Den nya delegationen är ett viktigt steg för att vi ska kunna bekämpa utnyttjandet och öka medvetenheten om fenomen som gäller utnyttjande av arbetskraft”, säger arbetsminister Tuula Haatainen. Delegationen samlar flera aktörerOrdförande för delegationen är regeringsrådet Olli Sorainen från arbets- och näringsministeriet. Medlemmarna i delegationen är företrädare för inrikesministeriets migrations- och polisavdelning, utrikesministeriet, finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet samt statsrådets samordnare för arbetet mot människohandel.Medlemmar är dessutom företrädare för Migrationsverket, hjälpsystemet för offer för människohandel, regionförvaltningsverken, polisinrättningen i Helsingfors, arbets- och näringsbyråerna, närings-, trafik- och miljöcentralerna och Business Finland.Av arbetsmarknads- och näringspolitiska organisationer är följande representerade: Akava ry, STTK rf och Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, Finlands näringsliv rf, KT Kommunarbetsgivarna, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK rf, Landsbygdens Arbetsgivareförbund MTA rf, Företagarna i Finland rf, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC rf och Livsmedelsindustriförbundet rf.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto minns i sitt inlägg ärkebiskop Desmond Tutu.I dag begravs den sydafrikanska ärkebiskopen Desmond Tutu. Nyheten om hans bortgång den 26 december 2021 har djupt berört miljoner människor över hela världen.Desmond Tutu var en av de opinionsbildare och aktivister som bidrog till att rasåtskillnaden i Sydafrika, apartheid, upphörde. När Nelson Mandela blev fri från sin fångenskap 1990 arbetade Tutu som hans arbetspar och bland annat ledde sanningskommissionen i Sydafrika.Kampanjen mot apartheid var global. Jag minns stämningen på Trafalgar Square i London, när motståndarna mot apartheid demonstrerade varje dag dygnet runt i fyra år utanför Sydafrikas ambassad 1986–1990. I fyra års tid hölls det tal och spelades musik oavbrutet. Jag kan fortfarande höra det rytmiska ”Free-e-e-e, Nelson Mandela!” eka i huvudet.Desmond Tutu var en moralisk vägvisare med rättvisa, jämlikhet och frihet som sina högsta mål. Dessa värden hade han förbundit sig till, och dem främjade han under hela sitt liv i olika roller på både nationell och internationell nivå. Länge var han också medlem i The Elders, en grupp av kända ledare som arbetar för fred, rättvisa och mänskliga rättigheter och där också bland andra president Martti Ahtisaari är medlem.Tutu underströk kvinnornas ställning vid beslutsfattande och konfliktlösning. I fråga om det återstår fortfarande mycket arbete, men Tutu föregick med gott exempel.I dag är det också många i Finland som deltar i sydafrikanernas sorg, med respekt för det livsverk som Tutu utförde, som den stora kyrkans man och statsman han var.Pekka Haavisto
Utrikesminister

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det andra coronaåret har skiftat mellan ljus och mörker. För ett år sedan kom vi igång med coronavaccinationerna, och de har gett oss skydd och trygghet. Men viruset är oförutsägbart, och pandemin är tyvärr ännu inte över.Det är många som har känt oro och sorg under det gångna året. Många har förlorat en närstående, bekymrat sig över sina familjemedlemmars hälsa eller insjuknat själva. Många har blivit utan arbete eller ängslats för sin egen eller sina närståendes försörjning.
 
Känslor av sorg, oro och osäkerhet har emellertid varvats med andra stämningar. Vaccinationerna har gjort det möjligt att öppna samhället och träffa varandra på ett tryggare sätt. Många har sträckt ut en hjälpande hand till både människor de känner och inte känner. Många har funnit glädje i enkla saker i vardagen. En kris sätter oundvikligen saker och ting i ett nytt perspektiv.
 
Jag vill rikta ett tack till varje finländare. Ni har visat flexibilitet, arbetat för det gemensamma bästa, haft tålamod och stått ut med osäkerhet. Det har inte varit ett lätt år. Jag hoppas att vi kan vara överseende mot oss själva och varandra när krisen drar ut på tiden.
 
Coronaläget i Finland är allvarligt och oron för omikronvarianten stor. Regeringen har som mål att höja vaccinationstäckningen och förbättra vaccinationsskyddet. Runt om i Finland görs det stora ansträngningar för att alla ska få sin tredje vaccindos så snabbt som möjligt. Vaccin är fortfarande vårt viktigaste verktyg i den globala kampen mot pandemin.
 
Samtidigt som vi ska se till att vi har tillgång till tillräckligt med vaccin tillräckligt snabbt, måste vi kämpa för att höja vaccinationstäckningen i hela världen. Ingen är säker förrän alla är säkra.
 
Om du ännu inte låtit vaccinera dig, gör det nu. Att ta vaccinet är en ansvarsfull gärning för att skydda dig själv, dina närmaste och hela samhället. Genom att ta vaccinet skyddar du vår hälso- och sjukvård från att överbelastas. Det är allas vårt gemensamma ansvar. Allas insats behövs för att vi ska kunna ta oss ur pandemin.
 
När det gäller hälsa och ekonomi har Finland klarat pandemin med mindre skador än många länder som vi jämför oss med. Stimulansåtgärder och rättidigt, tillräckligt stöd till människor och företag har dämpat den ekonomiska chocken och påskyndat återhämtningen från den. Pandemins utveckling är dock fortfarande förknippad med betydande risker och osäkerhet. Därför måste vi upprätthålla även den ekonomiska politikens förmåga att reagera på det sätt som situationen kräver, och vi får inte överge den tillväxtstödjande politiken för tidigt.Hanteringen av coronapandemin innebär också i framtiden en balansgång. Det gäller att skydda människors hälsa, förhindra belastning på sjukhusvården och hålla samhället öppet i så stor utsträckning som möjligt. Besluten och restriktionerna måste vara rättidiga, proportionerliga och nödvändiga. Det är också klart att en utdragen kris sätter samhällets resiliens på prov.Även om ekonomin har återhämtat sig snabbt under pandemin, beräknas tillväxten avta under de kommande åren. Därför är det nu dags att stärka förutsättningarna för hållbar ekonomisk tillväxt på längre sikt. I en ekonomi som Finlands bygger tillväxten framför allt på kompetens, innovation och investeringar. Därför tillsatte vi i höstas en parlamentarisk arbetsgrupp för att dryfta sätt att stärka forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten på lång sikt.Den parlamentariska arbetsgruppen för forskning, utveckling och innovation slutförde sitt arbete i december. Riksdagspartierna förband sig till ett gemensamt mål att höja forsknings- och utvecklingsutgifterna till 4 procent i förhållande till BNP före 2030. Arbetsgruppen utarbetade ett gemensamt förslag till principer och tillvägagångssätt för att nå målet. Gruppens förslag är betydande och det är nödvändigt att förverkliga dem för att främja Finlands ekonomiska framgång. Att genomföra förslagen på ett stabilt och förutsägbart sätt är ledmotivet i den ekonomiska politiken under de kommande åren.Hållbar tillväxt är också det effektivaste sättet att stärka de offentliga finanserna. I och med den snabba ekonomiska tillväxten har de offentliga finanserna och skuldkvoten utvecklats till och med överraskande gynnsamt under de senaste månaderna, men med hänsyn till befolkningens åldrande har utsikterna på längre sikt inte förändrats. Det gäller att fortsättningsvis stärka de offentliga finanserna framför allt genom att stärka tillväxten och sysselsättningen.
 
Den vård- och omsorgsskuld och inlärningsskuld som uppstått på grund av pandemin kommer att kräva särskild uppmärksamhet av oss ännu en lång tid framöver. Ju längre coronakrisen pågår, desto viktigare är det att se till att välfärdsskulden till följd av krisen inte blir för stor. Vi måste kunna åtgärda problemen i tid. Om vi inte gör det betalar vi ett högt mänskligt och ekonomiskt pris för det i framtiden.
 
Om drygt tre veckor förrättas det första välfärdsområdesvalet i Finlands historia. Vid valet fattas det beslut om basservice som är viktig med tanke på människors vardag. Hittills har kommunerna haft ansvaret för att ordna socialvård, hälso- och sjukvård och räddningsverksamhet. I fortsättningen är det välfärdsområdena som ansvarar för dem.
 
I valet kandiderar många kunniga, motiverade personer. Jag uppmanar alla att rösta i valet i januari. Nu är det dags att påverka social- och hälsovårdstjänsternas och räddningstjänsternas framtid. I välfärdsområdesvalet är det fråga om basservice som är viktig för människorna och som har blivit allt viktigare under coronakrisen. Det handlar om att se till att människorna även i fortsättningen kan lita på att basservicen fungerar.
 
Förtroende är ett nyckelord som hela vårt samhälle bygger på. Förtroende, förmåga att samarbeta och göra överenskommelser, framhävs särskilt i svåra tider. Människorna måste kunna lita på att samhället fungerar även under en kris. Människorna måste kunna lita på att det finns en vilja att samarbeta för nationens säkerhet, välfärd och framtid. Jag vill därför tacka oppositionen för det värdefulla stöd som regeringen även i år har fått i hanteringen av coronakrisen.
 
Vi är ett samhälle med många starka sidor. Vi är ett kunnigt folk som tillsammans har klarat många prövningar. Det finländska samhället är starkt. Särskilt starkt är det inför svårigheter.
 
Finland och finländarna uppskattas internationellt. Ute i världen betraktas vi som vägvisare på många områden. Man litar på oss finländare. Vår ställning har aldrig varit så här stark.
 
Finlands viktigaste referensram är Europeiska unionen, där alla europeiska länder har möjlighet att bli medlem i. Vi har också stärkt vår nationella säkerhet genom ett omfattande säkerhets- och försvarssamarbete, och vi fortsätter att fördjupa detta samarbete. Vi bibehåller också möjligheten att ansöka om medlemskap i Nato. Vi bör värna om och förverkliga denna valfrihet, eftersom den gäller varje lands rätt att besluta om sina egna säkerhetslösningar. Den utgör grunden för den europeiska säkerheten enligt OSSE:s principer. Vi har visat att vi har lärt oss av det förflutna. Vi håller fast vid vårt svängrum.
 
Vad som än händer i vår omvärld kommer Finland och finländarna att klara sig. Det kommer att skifta mellan ljus och mörker även nästa år. Jag och hela min regering gör allt vi kan för att de ljusa dagarna ska överväga de mörka.
 
Jag önskar er alla ett gott och lyckligt nytt år 2022.Sanna Marin
statsminister
 

Källa: Valtioneuvosto.fi