NordenBladet — På webbplatsen valfinland.fi har det publicerats en förteckning över sådana förhandsröstningsställen i välfärdsområdesvalet där det är möjligt att rösta utomhus. Under den tid som förhandsröstningen i välfärdsområdesvalet pågår kan alla röstberättigade i välfärdsområdesvalet använda sig av vilket som helst av de förhandsröstningsställen där det går att rösta utomhus.Sammanlagt 29 kommuner har uppgett att de har förhandsröstningsställen där det är möjligt att rösta utomhus. Information om de förhandsröstningsställen där man kan rösta utomhus finns på webbplatsen valfinland.fi.Om en väljare på valdagen är försatt i karantän eller isolering enligt beslut av läkare, får väljaren möjlighet att rösta på gården utanför vallokalen genom att ringa till valmyndigheten. Telefonnumret till valmyndigheten finns på en affisch på gården utanför vallokalen.I välfärdsområdesvalet kan man rösta antingen under förhandsröstningsperioden den 12–18 januari 2022 eller på den egentliga valdagen den 23 januari 2022. Under förhandsröstningen kan man rösta vid vilket förhandsröstningsställe som helst. På valdagen kan man rösta enbart vid den vallokal som anges i den anmälan om rösträtt som skickats ut till alla röstberättigade. Om en röstberättigad har bett att få myndighetsmeddelanden elektroniskt, skickas anmälan om rösträtt via webbtjänsten Suomi.fi.Förhandsröstningsställen utomhus i välfärdsområdesvalet
Förhandsröstningsställen i välfärdsområdesvalet
Information om val och röstning valfinland.fi
Coronaanvisningar för väljarna i välfärdsområdesvalet Valfinland.fi på Twitter
Valfinland.fi på Facebook
Videor om val på YouTube 
Gratis telefonservice på svenska 0800 9 4771 och på finska 0800 9 4770.
WhatsApp-meddelandetjänst för valfrågor 050 438 8730

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En expertgrupp som tillsatts av social- och hälsovårdsministeriet har färdigställt sitt första nationella konsensusuttalande om postcovid, det vill säga långvariga symptom efter covid-19. Konsensusuttalandet har utarbetats med hjälp av flera undersökningar, litteraturöversikter och gruppens möten. Enligt Världshälsoorganisationen WHO:s definition av postcovid börjar de långvariga symtomen av covid-19 inom tre månader från att infektionen börjat, de pågår i minst två månader och det finns ingen annan förklaring till symptomen. Till de allmänna symptomen hör i synnerhet utmattning, andnöd, kognitiva svårigheter och flera andra symptom som försvårar det dagliga livet. Postcovid har också definierats på andra sätt. Av expertgruppens uttalande framgår det att postcovid, beroende på definitionen, förekommer hos ungefär varannan vuxen och hos cirka ett av femtio barn efter en SARS-CoV-2-infektion. De långvariga symptomen är vanligare om sjukdomen krävt sjukhusvård, men postcovid kan också uppstå efter en lindrig infektion eller en infektion utan symtom.De långvariga konsekvenserna ännu okända – multiprofessionell vård och rehabilitering rekommenderasMekanismerna för postcovid beskrivs tills vidare som att viruset infekterar flera organ. Följden kan vara en långvarig inflammation, vävnadsskada eller störning i immunförsvaret som kan vara förknippad med koagulation och felregleringar i det autonoma nervsystemet. Psykosocial belastning i samband med sjukdomen kan också påverka symptomen. De långvariga konsekvenserna är inte kända. Expertgruppen konstaterar i sitt uttalande att de mRNA-vacciner som används minskar risken för postcovid och att vaccinen ofta har en gynnsam effekt på symptomen.Tillsvidare behandlas endast symptomen och behandlingen sker på basis av erfarenhet. Multiprofessionell vård och rehabilitering rekommenderas vid denna multifaktoriella sjukdom. När primärvården och den specialiserade sjukvården integreras i välfärdsområdena torde det finnas bättre möjligheter att bilda multiprofessionella team med bred kompetens, än vid de nuvarande hälsovårdscentralerna.Hela tiden mer kunskap om postcovidFinlands och övriga länders forskningskunskap om och erfarenhet av postcovid ökar hela tiden.Det finns redan tusentals fackgranskade studier om postcovid. En systematisk informationssökning gav expertgruppen mer än 10 000 träffar. Expertgruppens mandatperiod började den 1 september 2021 och pågår till den 31 december 2022. Gruppen fortsätter att analysera information om postcovid och uppdaterar sitt konsensusuttalande under 2022. Kanslichef Kirsi Varhila tackar gruppen för det så här långt väl utförda och viktiga arbetet med att sammanställa information för beslutsfattandet. ”Postcovid är ett allvarligt hot som vi måste förbereda oss på i samhället och i social- och hälsovårdssystemet”, säger Varhila. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har ändrat den förordning som begränsar förplägnadsrörelsers verksamhet med anledning av coronaepidemin. Sådana begränsningar av förplägnadsverksamhet som är nödvändiga för att förhindra att epidemin sprids införs i landskapet Åland.Förordningen träder i kraft fredagen den 7 januari kl. 00.Begränsningar för områden med samhällsspridning från den 7 januari kl. 00.00Begränsningarna för områden med samhällsspridning gäller i landskapen Nyland, Egentliga Finland, Satakunta, Egentliga Tavastland, Birkaland, Päijänne-Tavastland, Kymmenedalen, Södra Karelen, Norra Karelen, Mellersta Finland, Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten, Norra Österbotten, Lappland, Södra Savolax och Norra Savolax och i landskapet Åland.Serveringen av alkohol ska upphöra i alla restauranger kl. 17, och restaurangerna får hålla öppet för kunder kl. 05–18. Begränsningen gäller även de restauranger som inte serverar alkoholdrycker (bl.a. caféer och snabbmatsrestauranger). Restauranger som serverar mat får hålla öppet till kl. 20 genom att kräva att kunderna uppvisar covidintyg, som används som coronapass.Förplägnadsrörelser vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda endast hälften av kundplatserna inomhus och utomhus. Övriga förplägnadsrörelser får endast använda 75 procent av kundplatserna inomhus. Begränsningarna av kundplatserna gäller inte landskapet Åland.Alla kunder i förplägnadsrörelsens inomhuslokaler ska ha en egen sittplats vid ett bord eller en motsvarande bordsyta.Om restaurangen tänker kräva coronapass av sina kunder, ska passet vara i bruk under hela restaurangens öppettid.Tillfälliga ändringar i användningen av coronapasset från den 7 januari kl. 00Från och med tisdagen den 28 december befriar användningen av coronapass inte längre förplägnadsrörelserna från de begränsningar som ställts på dem. Serveringen av alkohol upphör i alla förplägnadsrörelser kl. 17. Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får hålla öppet till kl. 18. Restauranger som serverar mat får dock hålla öppet till kl. 20 genom att kräva att kunderna uppvisar coronapass.Begränsningen av användningen av coronapass gäller till och med den 20 januari 2022.Begränsningarna för förplägnadsrörelser i landskapet Kajanaland från den 7 januari kl. 00Här gäller inga särskilda begränsningar i fråga om antalet kunder eller serverings- och öppettiderna.De allmänna kraven på hygien och avstånd mellan kunder gäller i alla områden.Trots att kravet på coronapass inte längre befriar från begränsningar såsom tidigare, har restauranger i hela landet under hela sin öppettid rätt att kräva att kunderna visar upp coronapass.Om restaurangen tänker kräva coronapass av sina kunder, ska passet vara i bruk under hela restaurangens öppettid.Undantagen från begränsningarna ändras inteBegränsningarna i förordningen gäller inte personalrestauranger eller försäljning av mat som avhämtas. Begränsningarna i fråga om öppettiderna gäller inte ombord på fartyg och luftfartyg som går i trafik mellan Finland och utlandet eller utomlands, och inte heller förplägnadsrörelser som finns i anslutning till distributionsstationer för flytande bränsle.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har ändrat den förordning som temporärt begränsar användningen av coronapasset, som avses i 58 i § i lagen om smittsamma sjukdomar. Coronapass kan inte användas vid offentliga tillställningar och i kundlokaler som ett alternativ till regionala begränsningar i landskapet Åland.Ändringen av förordningen träder i kraft fredagen den 7 januari 2022 kl. 00.Genom förordningen begränsas användningen av coronapasset undantagsvis så att det inte kan användas vid offentliga tillställningar och i kundlokaler som ett alternativ till regionala begränsningar under tidsperioden 30.12.2021–20.1.2022.Förordningen gäller alla de offentliga tillställningar och kundlokaler som omfattas av de gällande begränsningarna. Det är de regionala myndigheterna som bestämmer vilka begränsningar som tillämpas i områdena. Frågor som gäller begränsningarna besvaras av regionförvaltningsverken, som också övervakar begränsningarna.Det här undantaget tillämpas i områden som uppfyller kriterierna för samhällsspridning, dvs. inom Helsingfors och Nylands, Egentliga Finlands, Satakunta, Egentliga Tavastlands, Birkalands, Päijänne-Tavastlands, Kymmenedalens, Södra Karelens, Norra Karelens, Södra Savolax, Östra Savolax, Norra Savolax, Mellersta Finlands, Vasa, Syd-Österbottens, Mellersta Österbottens, Norra Österbottens, Länsi-Pohja och Lapplands sjukvårdsdistrikt samt i landskapet Åland.Det är fråga om en temporär reglering som krävs på grund av den exceptionella epidemisituationen och som bidrar till att trygga rätten till hälsa och välfärd genom att den snabba spridningen av sjukdomen stävjas. Att öka vaccinationstäckningen är det viktigaste verktyget i epidemibekämpningen.Social- och hälsovårdsministeriet har anvisat regionförvaltningsverken att se över begränsningarna i det egna verksamhetsområdet för offentliga tillställningar och kundlokaler i synnerhet i fråga om tillställningar med låg smittorisk.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland och klimatförändringarna samt uppbyggande av en hållbar och trygg vardag är teman för det diskussionsmöte som ordnas i Jyväskylä stadshus den 18 januari kl. 9.30–11.30 och som är ett led i evenemangsserien Europa är vi. Evenemanget ordnas som ett hybridmöte eller helt och hållet på distans med beaktande av de regionala begränsningarna vid tidpunkten i fråga.Temat diskuteras av en panel med fem deltagare, bland annat beslutsfattare, forskare och ungdomsrepresentanter. Evenemanget öppnas av inrikesminister Krista Mikkonen.– Kunskapen om de framtida risker som klimatförändringarna orsakar och konkreta erfarenheter av att naturkatastroferna förvärras orsakar mycket rädsla och olika hotbilder för framtiden. Jag önskar att i synnerhet ungdomarna deltar i diskussionen om vad vi kan göra för att bemöta denna oro och rädsla och för att öka optimismen, säger Mikkonen.I panelen deltar utöver Mikkonen Suvi Bayr, regionutvecklingsexpert vid Mellersta Finlands förbund, Tiina Silvasti, professor vid Jyväskylä universitet, Aija Hokkanen, ordförande för styrelsen för studentkåren vid Jyväskylä universitet och Nella Ruonala, representant för ungdomsfullmäktige för landskapet Mellersta Finland. Moderator för paneldiskussionen är Jari Lindström, programledare för Radio Keskisuomalainen. Evenemanget är ett led i ministrarnas Europa är vi-turné som är en del av konferensen om Europas framtid. Konferensen om Europas framtid består framför allt av medborgardialoger. Evenemang ordnas runt om i Europa och idén är att erbjuda européerna möjligheter att diskutera med beslutsfattare och föra fram sina åsikter om Europas framtid och om det Europa de vill vara med om att bygga upp. Bland annat rättvisa klimatåtgärder och anpassningen till klimatförändringarna diskuterasEtt tema i diskussionerna i Jyväskylä är att klimatförändringarna och de åtgärder som vidtas för att bromsa den har olika konsekvenser för olika regioner och befolkningsgrupper.Klimatförändringarna orsakar många olika rädslor och hotbilder för framtiden hos en del människor och kan också orsaka samhälleliga spänningar om man inte lyckas säkerställa rättvisa klimatåtgärder. Avsikten är också att diskutera anpassningen till klimatförändringarna och hurdana beslut eller åtgärder som behövs av EU och regionalt till exempel av Mellersta Finland.Evenemanget arrangeras i samarbete mellan inrikesministeriet, Jyväskylä stad och Mellersta Finlands förbund. Anmäl dig till evenemanget via webblänken nedan. Via länken kan du också på förhand skicka frågor till paneldeltagarna. Avsikten är att genomförandet av klimatåtgärder ska diskuteras ur regionalt och lokalt perspektiv. Avsikten är också att höra vad invånarna i regionen vill hälsa konferensen om Europas framtid och föra fram i den europeiska debatten. De frågor som tas upp antecknas på webbplattformen för konferensen om Europas framtid, och ministrarna för fram finländarnas hälsningar vid konferensens plenum.Evenemanget ska streamas. En länk till webbsändningen delas ut bland annat i arrangörernas sociala medier före evenemanget.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Välfärdsområdesvalets förhandsröstningstid i Finland är 12–18 januari 2022 och utomlands 12–15 januari 2022. Den egentliga valdagen är söndagen den 23 januari 2022.Förhandsröstningen är däremot möjlig på vilket som helst av de allmänna förhandsröstningsställena i Finland eller utomlands. På valdagen den 23 januari röstar var och en på det röstningsställe som angetts i anmälan om rösträtt. I Finland finns 900 allmänna förhandsröstningsställen i välfärdsområdesvalet. De är vanligen inrättade i kommunhus, bibliotek eller köpcentrum. På valdagen finns det 1 664 röstningsställen. Information om förhandsröstningsställen och kandidaterna i välfärdsområdesvalet finns på webbplatsen vaalit.fi. Kommunerna informerar också själva om sina röstningsställen.Utomlands är det möjligt att förhandsrösta från den 12 till den 15 januari. Utomlands finns det totalt 94 förhandsröstningsställen i 70 länder. En del av förhandsröstningsställena är öppna enbart vissa dagar under förhandsröstningsperioden. Det är också möjligt att rösta per brev från utlandet.Helsingforsarna och ålänningarna röstar inte i välfärdsområdesvalet Helsingforsborna röstar inte i välfärdsområdesvalet, eftersom staden även i fortsättningen ansvarar för social- och hälsovården och räddningsväsendet i Helsingfors. Social- och hälsovårdsreformen gäller inte heller landskapet Åland.Coronaepidemiläget beaktas i valarrangemangenVälfärdsområdesvalet förrättas med de arrangemang som epidemiläget kräver. Justitieministeriet och Institutet för hälsa och välfärd (THL) beaktar epidemiläget i arrangemangen av välfärdsområdesvalet. Enligt Institutet för hälsa och välfärd är röstningen en så kallad lågrisksituation.Justitieministeriet har tillsammans med THL utarbetat anvisningar för valmyndigheterna om hur valet kan ordnas på ett säkert sätt trots coronaepidemin. Vid behov iakttas närmare anvisningar från de lokala hälsovårdsmyndigheterna. På webbplatsen valfinland.fi finns anvisningar för väljarna om hälsosäkerheten vid röstning under den pågående coronaepidemin. Det är viktigt att använda munskydd och handsprit vid röstningen och att hålla ett tillräckligt avstånd till andra. Valfunktionärerna ser till säkerheten på röstningsstället och hjälper väljarna att följa anvisningarna. För väljare med luftvägssymtom och väljare i karantän eller isolering som ordinerats av läkare har särskilda åtgärder planerats så att också de ska kunna rösta. Väljarna kan rådfråga centralvalnämnden i sin hemkommun om de specialarrangemang som vidtas.  Röstberättigade vid välfärdsområdesvaletEn person som senast på valdagen fyller 18 år har rösträtt i välfärdsområdesvalet i sitt eget välfärdsområde. Röstberättigade i kommunalval är, förutom finska medborgare, de medborgare i EU-länder samt isländska och norska medborgare som har hemkommun i Finland. Andra utlänningar är röstberättigade om de har haft hemkommun i Finland i minst två år.Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har per post skickat en anmälan om rösträtt till alla som har rätt att rösta. Om den röstberättigade har uppgett att han eller hon tar emot myndighetsmeddelanden elektroniskt, har anmälan skickats till webbtjänsten Suomi.fi.Skyldighet att styrka sin identitetVid röstning ska väljarna styrka sin identitet. Identiteten kan styrkas med en legitimationshandling med foto, till exempel ett körkort, identitetskort eller pass. Också ett äldre körkort på papper kan godkännas som identitetsbevis, om valfunktionären kan identifiera väljaren på kortets foto. Det viktigaste är att valfunktionären kan försäkra sig om väljarens identitet. Om en röstberättigad inte har något giltigt intyg över sin identitet är det möjligt att för röstningen hämta ett avgiftsfritt temporärt identitetskort på en polisstation. Valfunktionären kan be väljaren ta av sig munskyddet för en kort stund för att fastställa väljarens identitet. Följ valdeltagandet på webbenPå valfinland.fi kan man följa hur valdeltagandet utvecklas under förhandsröstningsperioden. Under förhandsröstningen uppdateras webbplatsen med en timmes mellanrum med information om antalet förhandsröstande i välfärdsområdena och i hela landet. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Medborgarkampanjen för välfärdområdesvalet syns och hörs i radio, tv, på webben och i sociala medier 4.1–23.1.2022. Valkampanjen har producerats av social- och hälsovårdsministeriet, som har ett starkt ledningsansvar för reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet. Kampanjen har planerats i nära samarbete med justitieministeriet, finansministeriet och inrikesministeriet under hela hösten. Dessutom har kommunikationssamarbetet med de framtida välfärdsområdena varit intensivt och bland annat resulterat i #torikahvit-utmaningen som spritt sig i hela landet, där områdena sinsemellan tävlar i fråga om röstningsaktivitet.I välfärdsområdesvalet väljs representanter till välfärdsområdesfullmäktige, som bland annat fattar beslut om servicestrategin, principerna för servicenätverket, servicenivån på räddningsväsendet, välfärdsområdets budget och ekonomiplan samt valet av ledamöter till de olika organen. Välfärdsområdesfullmäktiges mandatperiod är fyra år och börjar den 1 mars 2022.”Valdeltagandet befaras bli lågt, eftersom många människor fortfarande upplever de framtida välfärdsområdena som något främmande. Det lönar sig dock att gå och rösta, eftersom valet berör vars och ens vardag och man genom att rösta kan påverka vilka det är som fattar besluten. Därför förs kampanjens budskap fram av kända personer som medborgarna är vana att lyssna på”, säger kommunikationschef Annette Rinne från social- och hälsovårdsministeriet. Finns det målchans i dessa val? Fyra personer kända från tv-världen har valts till galjonsfigurer för medborgarkampanjen. Syftet är att de i egenskap av vana röstanvändare ska göra välfärdsområdesvalet mer begripligt för finländarna. Som kampanjens ansikten utåt ses och hörs Antero Mertaranta, Jorma Uotinen, Maija Vilkkumaa och Sita Salminen. ”Antero Mertaranta kommer att berätta om välfärdsområdena bland annat i radio och tv, som om han refererade en ishockeymatch. På sätt och vis är det här en slags finalmatch för reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet. I detta spel är väljaren den spelare som väntas göra det avgörande målet. Det vill säga lägga rösten i urnan”, säger kommunikationschef Rinne. 
Kampanjens galjonsfigurer talar om välfärdsområdesvalet på ett sätt som är karakteristiskt för dem själva, och då blir kontrasten mellan själva saken och personen som berättar om den stor. ”Det är just detta som är det intressanta med kampanjen och jag tror många kommer att stanna upp och lyssna”, säger Rinne. Kampanjen vill genom underhållande element väcka tittarnas intresse, men syftet är också att ge information om välfärdsområdesvalet och uppmuntra finländarna att gå och rösta. Informationsgrafik och texter om välfärdsområdesvalet har publicerats också tidigare. Information om välfärdsområdenas uppgifter finns även i den bilaga som skickas med anmälan om rösträtt och i faktarutor på sociala medier. Heltäckande information finns också på webbplatsen soteuudistus.fi, där man kan följa med hur beredningen av välfärdsområdena framskrider.”Jag vill tacka medierna för välskrivna artiklar och för deras aktiva arbete i samband med reformen och valet. Valdeltagandet kommer inte hänga på brist på information. Nu gäller det att inse att man har möjlighet att påverka. Vi ska se till att använda den här möjligheten”, säger Rinne. Förhandsröstning i Finland: 12–18.1.2022Förhandsröstning utomlands: 12–15.1.2022Den egentliga valdagen är den 23 januari 2022.Välfärdsområdesvalnämnderna fastställer resultatet av välfärdsområdesvalet den 26 januari 2022 Länkar:soteuudistus.fi vaalit.fi

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europaminister Tytti Tuppurainen diskuterar med Tysklands nya Europaminister Anna Lührmann onsdagen den 5 januari. På grund av coronapandemiläget håller ministrarna ett videomöte.Europaministrarna ska diskutera flera aktuella EU-ärenden, till exempel den strategiska kompassen, rättsstatsprincipen, klimat- och energifrågor, strategisk autonomi, den inre marknaden och finanspolitik. På agendan står också EU:s relationer till Ryssland och Kina och migrationssituationen vid Belarus gräns.”Europeiska unionen måste vara en globalt trovärdig säkerhetspolitisk aktör. Andra kan inte köra över oss i frågor som berör oss. Utöver befintliga metoder behöver vi också utnyttja nya verktyg. Finlands mål är en ambitiös strategisk kompass och tillhörande övergripande och framåtblickande verktyg för att bekämpa hybridpåverkan”, säger minister Tuppurainen.Ett tecken på ett gott och nära EU-samarbete mellan Finland och Tyskland är att minister Tuppurainen hade ett enskilt möte med Tysklands Europaminister bara för en kort tid sedan. Europaminister Lührmanns företrädare Michael Roth besökte Finland i mitten av november 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Under sju dygn (26.12.2021–1.1.2022) rapporterades det över 38 700 nya coronafall i Finland, och veckan före det cirka 19 600 fall. Fram till den 4 januari har det rapporterats sammanlagt 363 bekräftade omikronfall. Den totala belastningen inom sjukhusvården har ökat, och behovet av intensivvård ligger på samma höga nivå.Under de senaste fjorton dygnen (19.12.2021-1.1.2022) har det konstaterats 1048 nya smittfall per hundratusen invånare. Under de två föregående veckorna rapporterades 426 nya smittfall per hundratusen invånare. Efter den 4 januari 2022 började det effektiva reproduktionstalet tydligt stiga, och är nu 1,15-1,3 (sannolikhetsintervallet 90 procent).I slutet av vecka 52 vårdades sammanlagt 205 coronapatienter inom den specialiserade sjukvården, och av dem 153 på bäddavdelningar och 52 på intensivvårdsavdelningar. Fram till den 4 januari 2022 har totalt 1 599 dödsfall till följd av covid-19 rapporterats till registret över smittsamma sjukdomar. Under de senaste fjorton dygnen (21.12.2021-4.1.2022) har det rapporterats sammanlagt 104 nya dödsfall, varav 76 procent har gällt personer över 70 år.Att se till att vaccinationstäckningen blir så hög som möjligt och att upprätthålla vaccinationsskyddet är avgörande eftersom epidemin avtar när individen skyddas och smittspridningen bland symtomfria människor bromsas. Fram till den 5 januari har 81 procent av 5 år fyllda och äldre i Finland fått åtminstone den första vaccindosen, 77,2 procent minst två vaccindoser och 23,1 procent tre vaccindoser.Jämfört med läget en vecka sedan (29.12.2021) har vaccinationstäckningen för första dosen ökat med 0,2 procentenheter, vaccinationstäckningen för andra dosen 0,2 procentenheter och vaccinationstäckningen för tredje dosen 4,0 procentenheter.Det tas fortfarande ett stort antal coronatester, och andelen positiva testresultat har ökat med över det dubbla. Mellan den 26 december 2021 och den 1 januari 2022 togs det över 147 200 tester, och cirka 26 procent av alla testresultat var positiva jämfört med 11,8 procent de föregående 7 dygnen.Kriterierna för samhällsspridning uppfylls nu i hela Finland.Det epidemiologiska läget redovisas varje vecka. Institutet för hälsa och välfärd publicerar de viktigaste uppgifterna om uppföljningen av coronaepidemin på en ny rapporteringssida. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet har sänt ett brev till kommunstyrelserna med en uppmaning till kommunerna att skyndsamt ordna coronavaccinering av valfunktionärer. Målet är att så många valfunktionärer som möjligt ska ha fått en fullständig vaccinationsserie i så god tid som möjligt före välfärdsområdesvalet.Ett giltigt vaccinationsskydd är ett av sätten för att säkerställa hälsosäkerheten vid valet. Genom detta kan man minska risken för svåra sjukdomsfall och främja demokratin. Vaccineringen kan ordnas i samarbete med den kommunala centralvalnämnden.Information om röstning under den pågående coronaepidemin finns på webbplatsen valfinland.fi. Dessutom informerar kommunerna om hälsosäkerheten vid röstning.
Justitieministeriets brev till kommunstyrelserna: 01 Påskyndade coronavaccineringar före välfärdsområdesvalet (pdf)Coronaanvisningar till väljarna i välfärdsområdesvalet
​​​​​​​ 

Källa: Valtioneuvosto.fi