NordenBladet — Miljöministeriet ber om utlåtanden om utkastet till propositionen om samförvaltning för de boende och ägarna i statligt understödda hyreshus. Genom reformen av lagen om samförvaltning vill man i enlighet med regeringsprogrammet stärka hyresgästernas beslutanderätt och möjligheter att påverka.I Finland finns över 370 000 statligt understödda hyresbostäder som bjuder på skäliga boendekostnader för över 600 000 invånare. I statligt understödda bostäder är invånarpåverkan en viktig del av trivseln och det rättidiga underhållet i husen, men den skapar också samhörighet och ger invånarna möjlighet att vara delaktiga.Invånarpåverkan baserar sig på lagen om samförvaltning som förutsätter att invånarna ges information om ärenden som påverkar deras boende och att de ges möjligheter att påverka i dessa ärenden. I utredningen om hur lagen om samförvaltning fungerar noterades det dock att lagen, som varit i kraft i över 30 år, måste reformeras så att den motsvarar kraven och hyreshussamfundens verksamhetsmiljö i dag.Minimikrav för samförvaltningGenom den nya lagstiftningen vill man fastställa en miniminivå för samförvaltningen – i lagen fastställs å ena sidan vad boende i hyreshus har rätt att delta i, och å andra sidan hurdana skyldigheter hyreshussamfunden borde ha.I lagen ska det också föreskrivas om rätten för samarbetsorganen mellan hyreshussamfund och invånare att delta i beredningen av ärenden som gäller hela hyreshusbolaget. Samtidigt utökas samarbetsorganens roll så att de ska fungera bättre i den nuvarande verksamhetsmiljön där små fastighetsbolag ofta fusioneras och blir stora hyreshusbolag.Fler möjligheter för unga att påverkaI lagutkastet bevaras hyresbostädernas boendeverksamhet, boendestämmor och boendekommittéer som en viktig basnivå inom samförvaltningen, och deras verksamhet görs mer flexibel. Boendestämmorna ska också i fortsättningen utse kandidater till boenderepresentanter för hyreshusbolagets styrelse, och i fortsättningen ska också invånare i åldern 15–17 år få rösträtt och möjlighet att delta i samförvaltningen. Samförvaltningen i bostäder som är avsedda för grupper med särskilda behov kan i fortsättningen ordnas så att grupperna med särskilda behov beaktas.De boende ska ha rätt att välja en samfundsspecifik övervakare som granskar hyreshusets ekonomi och förvaltning, och boenderepresentanten ska i fortsättningen delta i planeringen och uppföljningen av husbolagens omfattande grundliga renoveringar.I lagutkastet främjas också elektroniska verksamhetssätt, till exempel hybridmöten, på ett sätt som beaktar invånarnas jämlikhet.Det föreslås att Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet ARA ska ges fullmakt att övervaka genomförandet av samförvaltningen och vid behov förelägga vite.Utlåtanden om utkastet till proposition med förslag till lag om samförvaltning för de boende och ägarna i hyreshus kan lämnas via tjänsten utlåtande.fi fram till den 18 mars 2022.Material på webbsidan utlåtande.fi

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Skogsbrukets verifierade effekter på grundvattnets kvalitet har visat sig vara relativt små. Det finns dock tämligen lite forskningsdata om effekterna, och därför bör uppföljningen ökas och utvecklas så snabbt som möjligt. Detta kom man fram till i en utredning där man samlade ett omfattande informationspaket för skogsägare och experter och identifierade behov av fortsatt utveckling.”De nuvarande skogsvårdsrekommendationerna och kriterierna i skogscertifieringssystemen beaktar i regel väl skyddet av grundvatten och försiktighetsprincipen. Det finns rum för förbättring när det gäller att informera skogsägarna om gällande anvisningar”, konstaterar projektledaren Ritva Britschgi från Finlands miljöcentral.”Under projektet framgick det att grundvattenexperterna inte bara behöver information om effekterna på grundvattnet, utan också noggrannare information om skogsvårdsåtgärder. Experter i skogsbranschen saknar däremot information om grundvattenfrågor. Därför innehåller den färska rapporten också praktisk information utöver forskningsdata”, fortsätter Britschgi.Det nya informationspaketet behandlar skogsvårdsåtgärdernas effekter på grundvattnets kvalitet och på mängden av grundvatten i klassificerade grundvattenområden som täcker 4 procent av Finlands areal. Skogsbruk är den mest betydande markanvändningsformen i dessa områden.Avverkningar höjer nitratkvävehalten i grundvattnetAvverkningar har höjt nitratkvävehalten i grundvattnet, vilket redan nu kan äventyra de ekosystem som är beroende av grundvatten. Dessutom kan grundvattnets temperatur stiga och lösliga näringsämnen och koldioxid frigöras mer än normalt till följd av avverkningarna. Överskottet av lösliga näringsämnen läcker ut i ytvattnet eller sipprar i grundvattnet med regnvattnet.Det finns inte forsknings- och uppföljningsdata från Finland om andra skogsbruksåtgärder än avverkning. Andra skogsbruksåtgärder än avverkning som eventuellt påverkar grundvattnet är bland annat markberedning, dikesunderhåll, användning av växtskyddsmedel och skogsgödsling samt naturvårdsbränning. Vid bedömningen av dessa har man delvis utgått från internationella forskningsrön.Uppföljningsinformation bör samlas in snabbtDet är viktigt att hitta sådana föremål för undersökning av skogsbrukets effekter på grundvattnet där uppföljningen kan inledas i god tid innan åtgärderna genomförs.”Behovet av uppföljningsinformation är stort, och målet är att hitta framtida samarbetspartner för grundvattenobservation i synnerhet i samband med iståndsättning av diken och naturvårdsbränning”, berättar Janne Juvonen, som är överinspektör vid Finlands miljöcentral.Nya verktyg för hantering av effekter på grundvattnetI projektet färdigställdes ett nytt KUNNOS-verktyg, som kan användas för att bedöma hur skogsdikning påverkar grundvattennivån och förhållandena för utflöde. Dessutom utarbetades det en checklista över aspekter gällande grundvattenområden som bör beaktas i samband med dikningsanmälningar.MEPO-projektet om skogsbrukets effekter på grundvattnet (2020–2021)MEPO-projektet, som har beställts av statsrådet, genomfördes i samarbete mellan Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet, Tapio Ab, Uleåborgs universitet, ingenjörsbyrån WaterHope och Gain Oy. Andra viktiga samarbetspartner var närings-, trafik- och miljöcentralerna och Finlands skogscentral. Projektet styrdes av miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet. Syftet med projektet var att ge forskningsbaserade rekommendationer om skogsvårdsåtgärder i grundvattenområden.Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet ordnar en ansökningsomgång som gäller åtgärder inom Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens havspolitik. Temat för ansökan är innovativa åtgärder för att förbättra Östersjöns tillstånd.Projekten skaStödet till de utvalda projekten uppgår till sammanlagt högst 70 000 euro. Stödet till offentliga sökande är högst 100 procent och till privata sökande högst 60 procent. Stöd kan sökas från den 22 december fram till den 4 februari 2022. Ansökningarna ska lämnas in via fondens informationssystem senast kl. 24.00 eller till registratorskontoret vid Egentliga Finlands NTM-central på det operativa programmets ansökningsblankett senast kl.16.15 den sista ansökningsdagen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Tjänsten som avdelningschef för finansministeriets budgetavdelning söktes inom den utsatta tiden av 7 personer. Avsikten är att tjänsten tillsätts den 1 mars för en viss tid på fem år.Följande personer sökte tjänsten:Gabriella AdlercreutzTuulia Hakola-UusitaloAnn-Mari KemellAnnika KlimenkoPeter MarksMika NiemeläMikko SpolanderTill budgetavdelningens ansvarsområde hör ärenden som gäller finanspolitiken, ramförfarandet och statsbudgeten, statens ekonomiförvaltning, avgiftspolitiken och statens fastighetsförvaltning.Avdelningschefen leder avdelningens verksamhet så att de uppgifter som ankommer på avdelningen sköts med framgång. Till uppgifterna hör också att följa utvecklingen inom ansvarsområdet och att utveckla verksamheten vid avdelningen. Avdelningschefen sörjer dessutom för personalutvecklingen vid avdelningen och för att avdelningen har tillräckliga förutsättningar att sköta de uppgifter som ankommer på den. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet lämnade den 22 december 2021 en skriftlig utredning till riksdagens förvaltningsutskott om genomförandet av den sotningsreform som trädde i kraft 2019. Enligt utredningen finns det för närvarande inget behov av att ändra bestämmelserna om sotning i räddningslagen.Utredningen till riksdagen baserar sig på observationer som gjorts av den uppföljningsgrupp för sotningsreformen som inrikesministeriet tillsatt och på den utredning som inrikesministeriet beställt av Östra Finlands universitet. I uppföljningsgruppens observationer ingår resultaten av de uppföljningsenkäter om sotningsreformen som Finlands Egnahemsförbund lät göra bland sina medlemmar 2019, 2020 och 2021.  Sotningstjänster anlitas på samma sätt som tidigareDet har funnits en tillräcklig tillgång till sotningstjänster, och byggnadsägare anlitar tjänsterna på samma sätt som tidigare. Enligt resultaten av Egnahemsförbundets enkät för 2021 ligger genomförandet av sotning på 2019 års nivå. Dessutom har användarna av sotningstjänster i allmänhet varit nöjda med den service de fått. Priserna på sotning har stigit, men ändringarna har varit små och priserna är fortfarande rimliga också utanför tätorterna. Det har också kommit nya företag till branschen och antalet deltagare i utbildningen för sotare ökar.Bland annat dokumentationen och marknadsföringen behöver utvecklasDet uppskattas att sotningen av byggnader har minskat något efter lagstiftningsändringarna, och intervallen mellan sotningarna har förlängts i vissa fall. Sotningsföretag har brister i marknadsföringen av sotningstjänster och i prisinformationen. Enligt resultaten av Egnahemsförbundets enkät upplevdes beställningen av sotning hösten 2021 vara något svårare än tidigare. – Tillgången till uppgifter om sotningspriser innan beställningen görs har förbättrats något under de tre åren, men mycket återstår att utveckla. Den som beställer sotning kan bidra till utvecklingen genom att alltid på förhand fråga priset, säger Katja Keränen, ekonomi- och utvecklingschef vid Finlands Egnahemsförbund.Även den dokumentation av sotningen som ges till kunden bör ytterligare förbättras. Av dem som svarade på Egnahemsförbundets enkät 2021 uppgav 39 procent att de fått muntlig respons av sotaren. Största delen av responsen var anvisningar om hur eldstaden ska användas. Var fjärde respondent hade inte fått sotningsintyg från sotaren.Sotarnas felanmälningar är viktiga med tanke på brandsäkerhetenSotningsföretagen underrättar alltmera sällan räddningsverken om sådana fel som de upptäcker i eldstäder eller rökkanaler och som medför brandrisk. Sotarnas skyldighet att underrätta räddningsverket om brandrisk måste fullgöras bättre än för närvarande. Man måste informera om sotningen aktivt för att de som anlitar sotningstjänster ska komma ihåg att beställa sotningen regelbundet, försäkra sig om sotningspriset redan innan de beställer tjänsten och kräva att få ett sotningsintyg och inte bara en räkning. För att verksamheten inom branschen ska bli enhetligare bör sotningsbranschen ta en större roll i att utveckla branschen och främja utförandet av sotning.Verkställigheten av lagstiftningsändringarna pågår fortfarande delvis eftersom sotningsföretagen och fastighetsägarna inte helt har tillägnat sig de nya tillvägagångssätten efter det att distriktssotningen upphörde. Dessutom ser man de långsiktiga effekterna av sotningsreformen först senare.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet och arbets- och näringsministeriet förbereder anskaffningar av självtester för testning av grundskoleelever och studerande på andra stadiet.Ministerierna bereder ett förslag om Försörjningsberedskapscentralens anskaffning av självtester (även kallade hemtester). Försörjningsberedskapscentralen är i början den centrala upphandlaren av självtesterna och förmedlar testerna vidare till kommunerna. De tester som ska delas ut via skolorna skaffas så snabbt som möjligt till kommunerna genom en gemensam upphandling. Testningen av grundskoleelever och studerande på andra stadiet hör till de åtgärder som ministerarbetsgruppen för samordning av coronaåtgärder föreslog fredagen den 7 januari för att förbättra hälsosäker-heten i skolorna och läroinrättningarna. Utöver självtesterna ska man också påskynda vaccinationerna av barn och unga.Institutet för hälsa och välfärd bereder under ledning av social- och hälsovårdsministeriet en nationell anvisning om hur skolelevernas självtestning ska gå till. Anvisningen blir färdig nästa vecka (vecka 3) och Institutet för hälsa och välfärd informerar om den separat.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En utredning om organiseringen av och behoven att förnya den nationella brottsbekämpningen har publicerats. Utredningen är genomförd av politices doktor Olavi Kaukonen på uppdrag av justitieministeriet.Utredaren hade till uppgift att bedöma vilket samband det finns mellan det brottsförebyggande arbete som utförs vid justitieministeriet och i rådet för brottsförebyggande och de åtgärder som vidtas av andra aktörer på statsrådsnivå. Dessutom granskades vilka möjligheter och kanaler det finns för det brottsförebyggande arbetet inom statsrådet att påverka och utveckla det regionala och lokala brottsförebyggande arbetet. Till uppdraget hörde också att bedöma hur forskningsdata inhämtas och utnyttjas i brottsbekämpningen.I utredningen presenteras tre utvecklingsalternativ. Enligt utredaren kan de största samhällseffekterna uppnås om reformen riktas till de uppgifter och den struktur för brottsförebyggande som gäller vid statsrådet. I förslagen betonas en funktionell organisering av brottsbekämpningen som ett led i regeringsprogrammet och justitieministeriets strategi för kunskapsbaserad ledning. Det föreslås att statsrådets förordning om rådet för brottsförebyggande ändras till både innehållet och strukturen så att den motsvarar de aktuella utmaningarna.Organiseringen av brottsförebyggandet diskuteras i workshopparJustitieministeriet ordnar torsdagen den 27 januari kl. 9–12 och fredagen den 28 januari kl. 9–12 virtuella workshoppar om organiseringen av brottsbekämpningen och behoven av en eventuell omorganisering. Workshopparna är identiska till sitt innehåll. Workshopparna ordnas två olika dagar för att så många som möjligt ska ha möjlighet att delta.Justitieministeriet önskar alla intresserade välkomna att delta i workshopparna. Anmälningar tas emot till och med den 20 januari. En länk till workshoppen skickas till alla som har anmält sig.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 14 januari 2022 gav arbets- och näringsministeriet en motiverad slutsats om miljökonsekvensbeskrivningen för Fortum Power and Heat Oy:s kärnkraftverk i Lovisa. I sin slutsats ger kontaktmyndigheten sin syn på projektets betydande miljökonsekvenser. Slutsatsen grundar sig på konsekvensbeskrivningen, på utlåtanden och åsikter och på ministeriets egen granskning.Vid MKB-förfarandet bedömdes möjligheten att förlänga driften av kärnkraftverket i Lovisa med högst cirka 20 år eller alternativt att lägga ned kärnkraftverket efter att de gällande drifttillståndsperioderna har gått ut. De gällande drifttillstånden för enheterna Lovisa 1 och 2 och för de byggnader som behövs med tanke på kärnbränsleförsörjningen och kärnavfallshanteringen upphör 2027 och 2030.Utöver det nationella MKB-förfarandet tillämpades på projektet också förfarandet för gränsöverskridande miljökonsekvensbedömningar i enlighet med den så kallade Esbokonventionen.Efter MKB-förfarandet fattar bolaget beslut om att ansöka om nya drifttillstånd för kraftverksenheterna eller om att lägga ned enheterna.Konsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i MKB-lagstiftningen – jämförelsen av alternativen är tillräckligArbets- och näringsministeriet konstaterar i sin motiverade slutsats att konsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i MKB-lagstiftningen. De granskade alternativen konstaterades inte ha sådana betydande negativa miljökonsekvenser som inte skulle kunna accepteras, förhindras eller begränsas till en godtagbar nivå. Kärnkraftverkets mest betydande konsekvens vid normaldrift är den värmebelastning som kylvattenavledningen orsakar i det närliggande havsområdet.Enligt ministeriet är konsekvensbeskrivningens jämförelse av de olika alternativen tillräcklig. Miljökonsekvenserna av fortsatt drift är som helhet större än miljökonsekvenserna av nedläggning, eftersom också ett kraftverk som nu fortsätter att vara i drift slutligen kommer att läggas ned.Vid bedömningen av de olika projektalternativens miljökonsekvenser bör man emellertid också beakta projektets nationellt sett mycket stora energiekonomiska betydelse.Arbets- och näringsministeriet delger den motiverade slutsatsen genom offentlig kungörelse. Ministeriet sänder den motiverade slutsatsen för kännedom till den projektansvarige, till de berörda myndigheter och till dem som fått en begäran om utlåtande. Slutsatsen sänds också till miljöministeriet, som förmedlar den till de andra stater som har deltagit i MKB-förfarandet.Den motiverade slutsatsen, MKB-beskrivningen och de utlåtanden och åsikter som inkommit under remisstiden har publicerats på arbets- och näringsministeriets webbplats på adressen www.tem.fi/sv/lovisa-mkb-beskrivning.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid inrikesministeriet har det genomförts ett projekt för att undersöka hur man kan skapa klarhet i bilden av invandringen till Finland under de närmaste åren och vilka konsekvenser invandringen har för Finlands migrationsförvaltning, i synnerhet för Migrationsverket. Avsikten är att se till att migrationsförvaltningens tjänster smidigt bemöter samhällets behov.Finlands befolkning åldras och därför har invandringen en viktig roll när det gäller att förbättra försörjningskvoten och öka befolkningen i arbetsför ålder. Migrationen är en del av ett livskraftigt samhälle.– Under de senaste åren har antalet arbetstagare, studerande och familjer som flyttar till Finland ökat i jämn takt. De anslag som i ramarna för statsfinanserna anvisats Migrationsverket minskar under de närmaste åren. Därför är det nödvändigt att finna sätt genom vilka verket kan dimensionera resurserna enligt det ökade antalet ansökningar, säger Sanna Sutter, migrationsdirektör vid inrikesministeriets migrationsavdelning.I projektet utreddes vilka verktyg som behövs för att Migrationsverket ska kunna utveckla prognostiseringen samt mätningen av verksamhetens verkningsfullhet och produktivitet.Prognostiseringsinformationens offentlighet stöder det politiska beslutsfattandetPrognostiseringen hänför sig till det framtida antalet ansökningar och de resurser som behövs för att behandla ansökningarna. I projektet satte man sig in i migrationsmyndigheternas prognostiseringsmodeller i Nederländerna, Norge och Sverige. Av dessa valdes fungerande lösningar som ska kunna användas i Finland. Dessutom ordnades workshoppar för Migrationsverkets personal. Workshopparna resulterade i ett förslag till en egen prognostiseringsmodell för Migrationsverket.Projektarbetsgruppen rekommenderar att Migrationsverket etablerar ett framsynsnätverk vid verket, engagerar alla verkets enheter och processer i nätverkets verksamhet och ger ett tydligt ledningsansvar till någon. Det är också motiverat att involvera utomstående experter i processen.Avsikten är att man ska offentliggöra den prognostiseringsinformation som tas fram genom den nya modellen. På så sätt kan informationen användas också i den samhälleliga debatten och det politiska beslutsfattandet, till exempel när det gäller verkets resurser.Mätningen av den samhälleliga effekten måste utvecklas kontinuerligtNär det gäller verkningsfullheten utreddes det i projektet hur man bättre ska kunna mäta den samhälleliga effekt som de pengar som investeras i migrationsförvaltningen ger. Nyckeltalen i statsbudgeten anses inte på bästa möjliga sätt beskriva migrationsförvaltningens verkningsfullhet.Under projektets gång inleddes utvecklingen av mer heltäckande indikatorer, men arbetet måste fortsätta systematiskt både inom Migrationsverket och i samarbete med andra aktörer inom migrationsförvaltningen. Verket kommer att ta fram nya indikatorer som ska införas i budgetpropositionen och verkets resultatavtal våren 2022.– Utvecklingen av effektindikatorer är en fortgående process. Bättre indikatorer är ändå inte något självändamål eller någon teknisk övning. De används för att bedöma hur Migrationsverkets verksamhet påverkar vårt samhälle, konstaterar Sutter.Produktiviteten utreddes genom att granska personalresurserna och fördelningen av arbetstidenMed produktivitet avses förhållandet mellan resultat och insatser. Produktiviteten ökar om resultaten ökar relativt sett mer än insatserna. En förutsättning för utvecklingen av produktiviteten är att produktiviteten kan mätas.När det gäller den tematiska helheten produktivitet utreddes allokeringen av Migrationsverkets personalresurser och användningen av arbetstiden. Dessutom konstaterades det att det är nödvändigt att klargöra hur automatiseringen påverkar arbetet vid verket, vilka besparingar som kan förväntas i anslutning till digitaliseringen och inom vilken tidsram dessa besparingar uppnås. I samband med helheten dryftades i allmänhet sätten för att utveckla analysen av produktiviteten.Under projektets gång gjordes olika pilotförsök med uppföljning av användningen av arbetstiden vid verket. Även rekryteringsprocesserna utreddes. Det finns dock skäl att fortsätta att dryfta mätningen av produktiviteten. Projektarbetsgruppen rekommenderar att Migrationsverket i fortsättningen utnyttjar utomstående expertis för att utveckla indikatorerna för produktivitet.Migrationsverket vill betjäna både kunderna och samhället allt bättreMigrationsverket börjar utveckla uppföljningen av prognostiseringen, produktiviteten och verkningsfullheten i enlighet med rekommendationerna. Migrationsverket vill i framtiden ta fram korrekt och aktuell information för planeringen och ledningen av sin verksamhet och till stöd för det politiska beslutsfattandet.– Det pågår redan många utvecklingsåtgärder, till exempel projektet Lupa 22 där  uppehållstillståndsprocessen för arbetstagare och studerande görs smidigare, utveckling av informationsledningen och fortsatt digitalisering. De aktuella rekommendationerna ger ytterligare fart åt verksamheten. Vårt mål är att i fortsättningen allt bättre betjäna såväl kunderna som samhället, säger Elina Immonen, Migrationsverkets biträdande chef.Projektet genomfördes under ledning av inrikesministeriets migrationsavdelning den 20 november 2020–31 december 2021. I arbetsgruppen ingick också representanter för arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, utrikesministeriet, finansministeriet och Migrationsverket.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Eurogruppen sammanträder måndagen den 17 januari i Bryssel och rådet för ekonomiska och finansiella frågor tisdagen den 18 januari. Statssekreterare Maria Kaisa Aula representerar Finland.Finansministrarna kommer att föra en principdiskussion om det föreslagna direktivet om säkerställandet av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner i EU. Målet är att säkerställa att stora koncerner betalar en viss minimiskatt internationellt oberoende av var verksamheten bedrivs. 

Källa: Valtioneuvosto.fi