NordenBladet — På grund av EU:s nya anvisningar är jord- och skogsbruksministeriet tvunget att göra vissa ändringar i de produktionskopplade djurbidragen i år. Dessa ändringar inverkar på bidragsansökan och bidragsgrunderna. Ansökan om nationella djurbaserade stöd och programbaserade ersättningar för djur som medfinansieras av EU fortsätter som förut, och detta påverkar inte grunderna för att fastställa dem.Grunderna för att fastställa EU-djurbidrag baserade på utfodringsdagar ska ändras för 2022. Ändringarna gäller ansökan om och utbetalning och fastställande av de årliga djurbidragen. Ändringarna påverkar inte de statliga anslag som reserverats för EU:s djurbidrag. Totalt sett förblir den stödsumma som används för EU-djurbidrag oförändrad.
 
Ändringarna i grunderna för fastställande gäller bidraget för nötkreatur, bidraget för mjölkkor, bidraget för tackor och bidraget för hongetter 2022. Tidsplanen för att utfärda en förordning av statsrådet och inleda ansökan drog ut på tiden eftersom kommissionen gav ut sina nya anvisningar så sent. Jord- och skogsbruksministeriet har tillsammans med kommissionen och de nationella myndigheterna utrett möjligheterna att göra ändringsbehoven rimligare. För att undvika negativ inverkan sökte man metoder som kan minska de konsekvenser som ändringen har för gårdarnas ekonomi. Syftet är också att undvika de negativa konsekvenser som riskerar särskilt produktionskedjan för nötkött. Förvaltningen kommer genom rådgivning och information att styra jordbrukarna till sådan verksamhet som kan minimera eventuella stödbortfall. De stödbortfall som oöverstigliga hinder orsakar enskilda gårdar bedöms och ersätts på normalt sätt. “Jag kan inte godkänna EU-kommissionens agerande i denna fråga. Det är inte rätt gentemot finländska matproducenter att vi på grund av kommissionens krav i sista stund måste ändra vårt välfungerande stödsystem för ett år. Ministeriet och Livsmedelsverket gör absolut sitt yttersta för att konsekvenserna för producenterna är så små som möjligt. Jag vill också betona att den stödsumma som reserverats för EU-djurbidrag kommer att ligga på samma nivå som i fjol och att de övriga stöden för nötkreatur inte förändras”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.  
 
Slaktbidragen, ersättningen för djurens välbefinnande, avtalen om uppfödning av lantraser och de nationella husdjursstöden ändras inte eftersom ändringarna inte påverkar dessa stöd. 
 
Livsmedelsverket har redan tidigare (den 14 oktober 2021) informerat om det nya ansökningssystemet och ändringarna i perioderna för fastställande av djurbidrag. Dessa ändringar måste göras på grund av de brister i bidragssystemet som upptäcktes i samband med kommissionens kontrollbesök i Finland 2020. Utöver dessa har man varit tvungen att ändra bidragssystemet på grund av den tolkning som kommissionens rättstjänst gav om gällande lagstiftning i höstas. Enligt tolkningen kan bidrag inte betalas för samma djur under stödåret till fler än en gård. Bidraget betalas till djurets senaste innehavare och för den tid under vilken djuret varit i hens besittning.
 
Enligt kommissionen förutsätter den modell som baserar sig på utfodringsdagar i fortsättningen en fast referensdag som år 2022 är den 31 mars. Bidrag kan betalas endast för ett djur vars uppgifter i djurregistret är i ordning och som den dagen är registrerat på den gård som ansöker om bidraget. Denna modell tillämpas på andra djur förutom tjurar. På tjurar tillämpas därför 2022 en djurhållningstid på 30 dagar, vilket eliminerar problemet med ojämn fördelning av stödet. Till följd av ändringen ger även de tjurar som är födda efter den 31 mars rätt till stöd. 
 
Till skillnad från tidigare ska den som ansöker om bidrag årligen meddela att hen deltar i EU:s system med produktionskopplade stöd. Alla EU-djurbidrag för 2022 ska sökas via webbtjänsten Vipu. Ansökningstiden börjar den 10 februari och löper ut den 3 mars 2022. Livsmedelsverket arbetar som bäst med att ta fram villkoren för djurbidrag som läggs ut på ruokravirasto.fi före ansökan.
 
Perioden för fastställande av EU-djurbidrag baserade på utfodringsdagar kan börja först efter ansökningstiden. Perioderna för fastställande börjar alltså inte längre vid ingången av året, utan först den 1 april 2022 och fortsätter fram till utgången av året på samma sätt som nu. Närmare information om stödansökan och grunderna för fastställande av stöd finns i Livsmedelsverkets pressmeddelande och jordbrukarnas nyhetsbrev.
 
Grunderna för fastställande av djurbidrag för den nya budgetperioden 2023 kommer att ses över utifrån specialvillkoren i EU-förordningarna.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Torsdagen den 27 januari utnämnde statsrådet magistern i samhällsvetenskaper Jyri Rantala till biträdande avdelningschef för kommunikationsavdelningen vid statsrådets kansli för tiden 15 februari 2022–7 oktober 2026.Rantala övergår till statsrådets kansli från befattningen som Skyddspolisens stabschef, som han skött sedan juni 2019. Dessförinnan tjänstgjorde Rantala vid Skyddspolisen som kommunikationschef 2014–2019 och som tf biträdande chef i maj–juli 2021. Åren 1993–2014 arbetade Rantala på Yle som politisk redaktör för tv-nyheterna, som korrespondent i Skandinavien och som inrikesredaktör för tv-nyheterna.Den biträdande avdelningschefen är statsrådets biträdande kommunikationsdirektör och leder kommunikationsavdelningens verksamhet som medarbetare till avdelningschefen. Den biträdande avdelningschefen deltar i samordningen, utvecklingen och skötseln av de uppgifter som hör till avdelningens ansvarsområde.Statsrådets kommunikationsavdelning ansvarar för statsrådets gemensamma kommunikation under ledning av statsministern och för statsrådets kanslis externa kommunikation. Dessutom samordnar avdelningen ministeriernas och statsförvaltningens externa kommunikation och ansvarar för den allmänna utvecklingen av statsförvaltningens kommunikation.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansminister Annika Saarikko, miljö- och klimatminister Emma Kari och näringsminister Mika Lintilä tillsatte den 18 januari 2022 en arbetsgrupp som ska bilda en helhetsuppfattning om finansieringen av en grön övergång. Arbetsgruppen ska utarbeta förslag till privata och offentliga åtgärder för att påskynda en grön övergång på ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart sätt.Arbetsgruppen för finansiering av grön övergång bereder utvecklingsförslag för hur den offentliga och privata finansieringen på ett övergripande sätt ska kunna främja klimatneutralitet, biologisk mångfald och andra miljömål och samtidigt främja hållbar tillväxt. För att klimat- och hållbarhetsmålen ska kunna nås krävs det omfattande investeringar i framtiden såväl inom den privata som inom den offentliga sektorn, samt att privat finansiering kanaliseras till investeringar. Dessutom är det nödvändigt att bedöma volymen av investeringar i en grön övergång och det totala behovet av investeringar i Finland. Dessa behov ligger till grund för tillsättandet av arbetsgruppen.Arbetsgruppen ska utarbeta en halvtidsrapport senast den 31 mars 2022. Slutrapporten ska lämnas före utgången av juni 2022. Målen är sammanfattningsvis följande:•    bilda en helhetsuppfattning om finansieringsmöjligheter som kan utnyttjas för grön övergång 
•    kartlägga finansieringsbehov för en grön övergång och eventuella flaskhalsar i finansieringen
•    göra upp en plan för hur privat finansiering och EU-finansiering effektivare och kostnadseffektivare än för närvarande ska kunna styras till finansiering av en grön övergång och hurdana åtgärder inom den offentliga sektorn som behövs för att öka den privata finansieringen 
•    lägga fram förslag på incitament och instrument som behövs för att kanalisera finansiering till en grön övergångOrdförande för arbetsgruppen är finansministeriets statssekreterare som kanslichef Juha Majanen, och vice ordförande miljöministeriets kanslichef Juhani Damski och avdelningschef Ilona Lundström från arbets- och näringsministeriet. Medlemmarna i arbetsgruppen representerar Finlands Bank, Finlands näringsliv, Sitra, Climate Leadership Coalition CLC, Finanssiala ry, Kommunfinans Abp, Europeiska investeringsbanken, Klimatfonden, Pääomasijoittajat ry, Statens pensionsfond, Kommunförbundet, Helsingfors stad, Företagarna i Finland rf, Hanken, Helsingfors universitet, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, miljöministeriet, kommunikationsministeriet, arbets- och näringsministeriet och finansministeriet.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Torsdagen den 27 januari beviljade statsrådet partistöd för perioden 1.1–31.12.2022. Ålands andel inberäknat uppgår understöden till 35 635 000 euro.Statsunderstöd beviljas för att stödja partiernas politiska verksamhet, deras informationsverksamhet och kommunikation. Partierna måste använda fem procent av understödet till kvinnors politiska verksamhet och fem procent till partiets kretsorganisationer. Understöden fördelas i proportion till det antal mandat partierna fått i riksdagsvalet. Partistödet har delats ut sedan 1967. Av anslaget får 178 175 euro användas i understöd till Ålands landskapsregering för understödjande av politisk verksamhet och informationsverksamhet i landskapet Åland.Partierna, antalet riksdagsledamöter inom parentes och det beviljade understödet:Finlands Socialdemokratiska Parti r.p. (40): 7 127 000 euro
Sannfinländarna r.p. (39): 6 948 825 euro
Samlingspartiet r.p. (38): 6 770 650 euro
Centern i Finland r.p. (31): 5 523 425 euro
Gröna förbundet r.p. (20): 3 563 500 euro
Vänsterförbundet r.p. (16): 2 850 800 euro
Svenska folkpartiet i Finland r.p. (9): 1 603 575 euro
Kristdemokraterna i Finland r.p. (5): 890 875 euro
Liike Nyt r.p. (1): 178 175 euro
Partierna sammanlagt (199): 35 456 825 euroÅlands landskapsregering: 178 175 euro

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet delar i år ut sammanlagt 362,44 miljoner euro av avkastningen av penningspelsverksamhet i understöd till organisationer. Det beviljas understöd till 784 sökanden för sammanlagt 1 778 understödsändamål. Social- och hälsovårdsministeriet fattade beslutet om understöden den 27 januari.Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA) har berett understödsförslaget och Bedömnings- och understödssektionen för delegationen för social- och hälsoorganisationernas understödsärenden har lämnat ett utlåtande om förslaget. Statsrådets finansutskott understödde förslaget.Det huvudsakliga syftet med understöden för 2022 är att genom nya strukturer stärka samarbetet mellan de offentliga och privata organisationerna, att stödja de mest sårbara människorna under coronakrisen och att förbättra frivilligorganisationernas delaktighetsmöjligheter. År 2022 beviljas understödet även till 188 användningsändamål inom programmet Platsen är ledig för ett belopp av sammanlagt 7 665 749 euro. Syftet är att främja sysselsättningen för partiellt arbetsföra och ungdomar genom att erbjuda dem ett jobb i en organisation inom social- och hälsovården. Social- och hälsovårdsministeriet beviljar allmännyttiga organisationer och stiftelser understöd för verksamhet som har som mål att främja hälsa och social välfärd, förebygga problem och hjälpa människor med problem.Information om de STEA-understöd som beviljats för 2020 publiceras den 28 januari på adressen avustukset.stea.fi  Sammanlagt 1009 organisationer ansökte om understöd för sammanlagt 2 460 ändamål. Den totala ansökta summan uppgick till cirka 539 miljoner euro.Ny finansieringsmodell för verksamhet som finansieras med intäkter av penningspelAv Veikkaus Ab:s avkastning används nu 43 procent för främjande av hälsa och social välfärd. En ny finansieringsmodell för finansieringen av den verksamhet som finansieras med intäkter av penningspel är under beredning. Avsikten är att den ska tillämpas från ingången av 2024.  Syftet med den nya finansieringsmodellen är att garantera förmånstagarna en förutsägbar, stabil och tillräcklig finansiering som tryggar deras autonomi.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En arbetsgrupp vid justitieministeriet föreslår ändringar i tvångsmedelslagen och i vissa andra lagar. Målet är att förtydliga bestämmelserna om tvångsmedelsärenden och att effektivisera behandlingen av tvångsmedel. Dessutom vill man stärka skyddet för de grundläggande fri- och rättigheterna för den som är föremål för tvångsmedel.Arbetsgruppen föreslår bland annat att området för begränsningar av kontakter mellan gripna, anhållna och häktade och ansvaret för tillsynen över begränsningarna ska förtydligas. Dessutom förutsätts särskilt vägande skäl för sådana begränsningar som gäller kontakter med en anonym grupp personer. Det föreslås också preciseringar i bestämmelserna om ändring av innehållet i ett beslut om reseförbud, förbudets giltighetstid och brott mot förbudet.Enligt arbetsgruppens förslag ska det vara möjligt att använda teleavlyssning i utredningen av flera brott än för närvarande. Tillstånd till teleavlyssning eller teleövervakning ska i regel inte längre begränsas endast till sådana teleadresser eller teleterminalutrustningar som är kända vid tidpunkten för ansökan om tillstånd. Det föreslås ändringar också i förutsättningarna för användning av vissa andra hemliga tvångsmedel. Vidare föreslås det att så kallad överskottsinformation ska kunna användas i större utsträckning än för närvarande och att onödig överskottsinformation ska kunna utplånas tidigare än i dagsläget.Arbetsgruppen hade till uppgift att granska behoven att ändra tvångsmedelslagen som trädde i kraft 2014 och att bereda de lagändringar som behövs. Vissa bestämmelser har i praktiken visat sig vara öppna för tolkning och i andra har man upptäckt möjligheter att effektivisera förfarandet. Dessutom har det utifrån laglighetsövervakningen och rättspraxis samt vissa utredningar framkommit ett behov att granska i synnerhet sådana ändringar som stärker skyddet för de grundläggande fri- och rättigheterna för personer som är föremål för tvångsmedel.Arbetsgruppens betänkande med lagförslag har sänts på omfattande remiss till och med den 25 mars.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Samarbetsområdena för välfärdsområdena behandlades i dag vid Statsrådets allmänna sammanträde. I den förordning som utfärdades i dag den 27 januari 2022 vid Statsrådets sammanträde föreskrivs vilka välfärdsområden som hör till vilket samarbetsområde. Enligt förordningen hör de välfärdsområden som är huvudmän för universitetssjukhus samt HUS-sammanslutningen till olika samarbetsområden. Samarbetsområdena består av Södra, Västra, Norra och Inre Finlands samarbetsområden. Förordningen träder i kraft den 1 mars 2022.  De fem samarbetsområdena har bildats för välfärdsområdenas regionala samordning, utveckling och samarbete inom social- och hälsovården. Samarbetsområdenas namn har fastställts i enlighet med väderstrecken. Inre Finlands samarbetsområde omfattar Birkalands, Egentliga Tavastlands och Södra Österbottens välfärdsområden. Enligt lagen om ordande av social- och hälsovård ska samarbetsområdena vara geografiskt sammanhängande. Områdena ska också utgöra funktionella helheter med hänsyn till produktionen av social- och hälsovården, klient- och patientsäkerheten och tillgången till tjänsterna.Den föreslagna indelningen i områden motsvarar den nuvarande indelningen i specialupptagningsområden som finns i den statsrådsförordning om specialupptagningsområden inom den högspecialiserade sjukvården som utfärdas med stöd av lagen om specialiserad sjukvård. De välfärdsområden som hör till samma samarbetsområde ska enligt lagen om ordnande av social- och hälsovård upprätta ett samarbetsavtal mellan välfärdsområdena. Bestämmelserna om avtalets innehåll finns i lagen. Förordningen träder i kraft i början av mars 2022.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Under vecka 3 rapporterades det i Finland 52 000 nya coronavirusfall jämfört med 57 000 nya fall den föregående veckan. Inom intensivvården har antalet covid-19-patienter minskat i hela landet, emedan antalet förblivit oförändrat inom övrig specialiserad sjukvård. Att ta den tredje vaccindosen är särskilt viktigt för personer som fyllt 60 år och för riskgrupperna.Under de senaste två kalenderveckorna (10–23.1) rapporterades 1963 nya smittfall per hundratusen invånare. Under de två föregående veckorna rapporterades 1834 smittfall per hundratusen invånare.  Fram till den 26 januari har 86,7 procent av 18 år fyllda och äldre i Finland fått åtminstone den första vaccindosen, 84,1 procent åtminstone två vaccindoser och 51,4 procent tre vaccindoser. Under den senaste veckan (20–26.1) har vaccinationstäckningen för tredje dosen ökat med uppskattningsvis 6,7 procentenheter. Vaccinationstäckningen ökar nu en aning långsammare. Vaccinationstäckningen för den tredje dosen ökade nämligen med 9,2 procentenheter den föregående veckan.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Syftet med den preliminära utredningen, som utfördes vid Region- och kommunforskningscentralen Spatia i anslutning till Östra Finlands universitet, är att producera information till stöd för beslutsfattandet för ett försök med studielånskompensation enligt den norska modellen eller motsvarande regional studielånskompensation. Den preliminära utredningen överlämnades till forsknings- och kulturministern den 27 januari 2022.De viktigaste faktorerna som talar för försöket är enligt den preliminära utredningen de positiva erfarenheterna av studielånskompensationen och resultaten i den studieenkät som gjordes inom specialstödsområdet i Norge. Baserat på dessa upplevde de studerande att den regionala studielånskompensationen enligt den norska modellen sporrar till att flytta till glesbygdsområden. Det faktum att konsekvenserna av den regionala studielånskompensationen för de slutliga flyttningsbesluten inte är kända på förhand talar också för försöket, som är det enda sättet att få reda på vilken effekt och styrande effekt åtgärden har.Den preliminära utredningen skulle i enlighet med uppdraget innehålla bland annat en bedömning av hur genomförbara olika försöksalternativ är, i synnerhet med tanke på lagstiftningen och genomförandet. I förundersökningen kartlades på ett heltäckande sätt de lagstiftningsmässiga förutsättningarna för försöket.Enligt kartläggningen kom det inte fram några lagstiftningsmässiga hinder som helt skulle hindra att ett försök med regional studielånskompensation kan genomföras. Frågor som gäller de grundläggande fri- och rättigheterna och likabehandling ställer emellertid ramvillkor för sättet att genomföra försöksmodellen, och en del av de val och begränsningar som görs i den försöksmodell som väljs kan förutsätta en ännu noggrannare bedömning av frågor som rör de grundläggande fri- och rättigheterna i den fortsatta beredningen.I den preliminära utredningen presenteras de olika alternativen för en försöksmodell samt forskarlagets förslag till försök med en modell med regional studielånskompensation. I den preliminära utredningen föreslås att ett försök genomförs inom ett område där det är svårt att få kompetent arbetskraft. Ett villkor för att få den regionala studielånskompensationen är att studielåntagaren bor inom försöksområdet. Arbetsplatsen kan vara belägen utanför försöksområdet, vilket innebär att distansarbete i glesbygden eller pendling från glesbygden omfattas av kompensationen.Kostnaderna för försöket med studielånskompensation beror på kompensationens storlek, antalet förmånstagare och försökets längd. Dessutom uppstår kostnader bland annat för uppföljning och utvärdering av försöket, myndigheternas verksamhet och eventuella ändringar i systemen samt för genomförandet av bestämmelserna. I studien föreslås att konsekvenserna av försöket ska utvärderas genom att man följer upp hur de som deltar i försöket och de som hör till kontrollgruppen beter sig på arbetsmarknaden under försökets gång med hjälp av en jämförelse mellan situationen före och efter försöket samt genom att jämföra beteendet med den så kallade kontrollgruppen. Avsikten är också att granska hur den regionala studielånskompensationen påverkar till exempel utbudet av arbetskraft, tillgången på arbetskraft och andra delfaktorer i den regionala ekonomins tillväxt.Undervisnings- och kulturministeriet gör utifrån de uppgifter och förslag som finns i den preliminära utredningen en bedömning av förutsättningarna för att inleda beredningen av lagstiftningen om ett försök.Preliminär utredning om försök med regional studielånskompensation (SPATIA-rapporter 1/2022)  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Lagarna om tillståndsplikt för fastighetsköp och om statens förköpsrätt räcker i framtiden inte till för att helt och hållet tillgodose behoven att trygga försörjningsberedskapen. Detta konstateras i statsrådets utrednings- och forskningsverksamhets rapport Tryggande av försörjningsberedskapen som en del av tillsynen över fastighetsegendomen, som publicerades den 27 januari.Den lagstiftning om tillståndsplikt för fastighetsköp utanför EU- och EES-området, om statens förköpsrätt samt om inlösningsmöjligheten för att säkerställa den nationella säkerheten, som trädde i kraft 2020, har gjort det möjligt att trygga försörjningsberedskapen på ett bättre sätt. Problemet är dock att i synnerhet bostadsaktier och hyresverksamhet för närvarande helt eller delvis står utanför tillsynslagstiftningen. För detta ändamål skulle det behövas en egen speciallagstiftning. Dessutom bör den nationella säkerheten ingå i förfarandena enligt markanvändnings- och bygglagen och i villkoren för försvarsministeriet att bevilja tillstånd för anskaffning av fastighet.I projektet utreddes hur man genom gällande lagstiftning ska kunna trygga sådan verksamhet och sådana fastigheter som är kritiska med tanke på försörjningsberedskapen. I Finland görs ett betydande arbete för att säkerställa försörjningsberedskapen, men begreppets innehåll och därigenom kritisk fastighetsegendom har inte definierats på något uttömmande sätt. Dessutom förändras omvärlden snabbt: den tekniska utvecklingen samt förändringarna i säkerhetsläget och på fastighetsmarknaden sätter press på  tillsynen. Kommunerna ansågs ha en betydande roll eftersom de äger fastighetsegendom som är av väsentlig betydelse med tanke på försörjningsberedskapen och de ansvarar för planeringen av områdesanvändningen och tillståndsprocesserna inom sitt område. Samtidigt ansågs kommunernas roll vara så till vida diffus att de inte upplevdes ha konkreta verktyg eller skyldigheter för att genomföra tillsynen.I slutrapporten betonas att försörjningsberedskapen är en viktig del av den nationella säkerheten. När metoderna för hybridpåverkan ändras måste försörjningsberedskapen och skyddet av den beaktas också i lagstiftningsprojekt. Publikationen har utarbetats inom ramen för att genomföra statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi