NordenBladet — Övervakningskommittéerna för programmen för EU:s fonder för inrikes frågor för programperioden 2021–2027 har tillsatts. Övervakningskommittéernas centrala uppgift är att granska hur genomförandet av fondprogrammen, uppnåendet av målen och utvärderingen av resultaten av programmen framskrider. Statsrådet tillsatte övervakningskommittéerna vid sitt sammanträde den 17 mars 2022.Fonderna inom området för inrikes frågor under programperioden 2021–2027 är asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF), fonden för inre säkerhet (ISF) och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och visering (BMVI). Varje fond har en egen övervakningskommitté.Övervakningskommittéerna godkänner de grunder och metoder som används vid val av projekt, programmets årliga prestationsrapport, utvärderingsplanen och den förvaltande myndighetens förslag till ändring av programmet.Övervakningskommittéerna deltar i beredningen, ändringen, genomförandet, uppföljningen och utvärderingen av genomförandeplanerna.Medlemmarna i övervakningskommittéerna är partner som är centrala med tanke på fondernas verksamhetsområden Medlemmarna i varje fonds övervakningskommitté representerar sådana aktörer som är centrala med tanke på målen för fondprogrammet, till exempel ministerier, ämbetsverk inom central- och regionförvaltningen och andra ämbetsverk, frivilligorganisationer och arbetsmarknadsorganisationer.Europeiska kommissionen deltar i övervakningskommittéernas arbete som rådgivare. Dessutom kan relevanta decentraliserade eu-organ delta i övervakningskommittéernas arbete.Övervakningskommittéernas första möten ordnas i april 2022.Övervakningskommittéernas mandatperiod fortsätter under hela programperioden. Mandatperioden upphör när Europeiska kommissionen har godkänt fondprogrammets sista årliga prestationstrapport.Inrikesministeriet, som är den förvaltande myndigheten för EU:s fonder för inrikes frågor, inleder de nya fondernas ansökningsomgångar preliminärt i maj.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet utnämnde den nya biträdande avdelningschefen torsdagen den 17 mars. Juha SavolainenStatsrådet utnämnde Juha Savolainen till tjänsten som utrikesråd från och med den 11 april 2022 och förordnade honom till avdelningschef för utrikesministeriets utvecklingspolitiska avdelning för tiden 11.4.2022–31.8.2026.Savolainen övergår till uppdraget från avdelningen för Afrika och Mellanöstern där han arbetat som enhetschef för enheten för Södra och Västra Afrika sedan 2018. Åren 2016–2018 var han chef för konsulära enheten. Savolainen har också tjänstgjort på avdelningen för Asien och Amerika och avdelningen för internationell handel samt i utrikesrepresentationen i Pretoria och Brasilien.Savolainen har varit i utrikesministeriets tjänst sedan 2002. Han har Master of Public Affairs-examen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet utfärdade den 17 mars 2022 en förordning om infrastrukturstöd för främjande av eltrafik och för användning av biogas och förnybart väte i trafiken 2022–2025. Målet är att öka användningen av dessa alternativa drivmedel i vägtrafiken genom att bevilja stöd för byggande av flera laddnings- och tankningsstationer.För detta har i statsbudgeten för 2022 anvisats ett treårigt reservationsanslag på 13,2 miljoner euro. Åren 2022–2023 beviljas stödet som en del av planen för återhämtning och resiliens enligt Finlands program för hållbar tillväxt. Därefter bygger finansieringen på nationella medel som fastställs i statsbudgeten och planen för de offentliga finanserna. Förordningens innehåll är i stort sett förenligt med förordningen om det stödprogram som genomfördes 2018–2021. Infrastrukturstödet kommer även i fortsättningen att beviljas utifrån ett anbudsförfarande. Energimyndigheten fortsätter som statsbidragsmyndighet. Stöd beviljas  för investeringar i laddningsstationer för eldrivna fordon och i tankningsstationer för gas- och vätedrivna fordon. Förordningen har utfärdats med stöd av statsunderstödslagen.Infrastrukturstödet ska bidra till att genomföra färdplanen för fossilfria transporter och Finlands återhämtnings- och resiliensplan och på så vis till att minska utsläpp av växthusgaser.Att börja använda andra drivmedel i trafiken än fossil bensin och diesel kräver enligt färdplanen för fossilfria transporter offentliga laddningsstationer för eldrivna fordon och tankningsinfrastruktur för gasdrivna fordon över hela landet. Det har bedömts att infrastrukturstöd är nödvändiga åtminstone fram till mitten av 2020-talet. Därefter kan el- och gasdrivna fordon vara så vanliga att infrastrukturen helt kan byggas på marknadsvillkor. Bästa investeringsprojekt i fem olika kategorier ska väljas genom ett anbudsförfarandeDe kostnadseffektivaste och genomslagskraftigaste investeringsprojekten väljs ut i ett anbudsförfarande som ordnas av Energimyndigheten. Anbuden delas in i fem olika grupper där anbuden konkurrerar sinsemellan: Anbud om investeringsprojekt som gäller laddningspunkter för snabbladdning av fordon (grupp 1)anbud om investeringsprojekt som gäller  laddningspunkter för lokal kollektivtrafik (grupp 2)anbud om investeringsprojekt som gäller  tankningsstationer för komprimerad biogas (grupp 3)anbud om investeringsprojekt som gäller tankningsstationer för kondenserad biogas (grupp 4)anbud om investeringsprojekt som gäller tankningsstationer för förnybart väte (grupp 5) Stöd beviljas för de bästa projekten i varje grupp i enlighet med gruppernas anslag. Stödprogrammet innehåller flera villkor och begränsningar för att se till att anbudsförfarandet lyckas och leder till ett optimalt resultat. Ett ytterligare mål är att minimera stödprogrammets snedvridande inverkan på konkurrensen och marknaden. Förordningen är i kraft 17.3.2022–31.12.2025. När det gäller laddningspunkter för lokal kollektivtrafik (grupp 2) och tankningsstationer för biogas (grupperna 3 och 4) ska stödprogrammet i förväg notifieras hos kommissionen, vilket innebär att de bestämmelser som rör dessa grupper träder i kraft först efter kommissionens godkännande. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De exceptionella väderförhållandena och den låga skördenivån under vegetationsperioden 2021 har orsakat brist på utsäde av vårsäd och rybs. Regeringen fattade den 17 mars 2022 beslut om att tillfälligt ta i bruk dessa säkerhetsupplag för utsäde för att trygga ett tillräckligt utbud av utsäde och säkerställa vårens sådd.Från Försörjningsberedskapscentralens säkerhetsupplag släpps ut på marknaden sammanlagt högst 15 000 ton utsäde av vårsäd, dvs. korn, havre och vårvete och högst 50 ton utsäde av rybs.Enligt beslutet ska Försörjningsberedskapscentralen säkerställa att upplagen tas i bruk konkurrensneutralt utan att orsaka störningar på marknaden. De mängder utsäde som tagits ut ur upplagen ska utan dröjsmål efter det att produktionsmöjligheterna medger detta fyllas på. Enligt Försörjningsberedskapscentralens bedömning tar påfyllningen av upplagen med de uttagna mängderna, beroende på marknaden och produktionsförhållandena, 1–3 år.Förra sommarens torka och dåliga skördar orsakade brist på utsädeSommaren 2021 var vegetationsperioden mycket torr i hela Nordeuropa. Torkan ledde till en kraftig sänkning av skördenivån också i Finland. Spannmålsskörden var omkring 2,6 miljarder kilo, medan den under normala år uppgår till omkring 3,5–4,0 miljarder kilo. Effekterna av den svåra vegetationsperioden återspeglas också i produktionsmängderna för certifierat utsäde och gårdens eget utsäde (TOS-utsäde). Normalt sås ungefär 70 procent av spannmålsarealen med TOS-utsäde. Utsäde är en nödvändig produktionsinsats med tanke på livsmedelsproduktionen. Utsädesförsörjningen baserar sig i praktiken helt och hållet på inhemsk produktion, kommersiella lager och i sista hand säkerhetsupplag. Importens betydelse är liten eftersom det inte finns nämnvärt med utsäde från växter som odlas i Finland att tillgå i utlandet.Jord- och skogsbruksministeriet ansökte i slutet av 2021 hos Europeiska kommissionen om tillstånd att sänka grobarhetskravet för certifierat utsäde av vårsäd, baljväxter, rybs och hampa för att undvika brist på utsäde. Det minskade grobarhetskravet kan leda till en viss ökning av det certifierade utsädet på marknaden, men det räcker inte för att täcka underskottet på marknaden och svara på bristen på utsäde. Jord- och skogsbruksministeriets förordning om detta gäller fram till utgången av juni.Som ett led i uppföljningen av utsädessituationen skickade Försörjningsberedskapscentralen i december en begäran om utlåtande om behovet av att ta i bruk säkerhetsupplag till aktörer inom utsädesbranschen. I alla utlåtanden ansågs öppnandet av upplagen vara en nödvändig och oumbärlig åtgärd. Utlåtande begärdes av jord- och skogsbruksministeriet, Livsmedelsverket och Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK samt av Hankkija Oy, Peltosiemen Oy, Tilasiemen Oy och Lantmännen Agro Oy, som nästan helt och hållet svarar för produktionen av certifierat utsäde. På basis av tilläggsutredningar lade Försörjningsberedskapscentralen i februari fram ett förslag för arbets- och näringsministeriet om ett tillfälligt ibruktagande av säkerhetsupplagen för utsäde. Ministeriet begärde utlåtande av Konkurrens- och konsumentverket om ibruktagandets konsekvenser för marknaden.Förra gången fattade statsrådet beslut om användning av säkerhetsupplag för utsäde våren 2018. Då var orsaken väderförhållandena under växtperioden 2017 som försämrade i avsevärd grad kvaliteten och kvantiteten på certifierat utsäde och gårdsbruksenheternas eget utsäde.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet föreslog i dag ändringar i narkotikalagen och lagen om elektroniska recept. I regeringspropositionen föreslås det bland annat att tillståndsförfarandet förtydligas och luckras upp till exempel i humanitära krissituationer. Dessutom vill man förbjuda sådana växtpulver, växtgranulat och växtpreparat som innehåller DMT och som används i drogsyfte.Genom propositionen förtydligas och luckras tillståndsbestämmelserna om narkotika upp till vissa delar. En del av de nödvändiga smärtstillande läkemedlen står också under narkotikatillsynen, varvid de berörs av flera tillståndsförfaranden. Tillståndsförfarandena för dessa preparat kommer i fortsättningen att luckras upp och påskyndas i särskilda humanitära krissituationer. Import- och exporttillstånd ska i fortsättningen inte heller krävas för läkemedelspreparat som innehåller sådana ämnen som har klassificerats som narkotika endast i Finland, och där risken för missbruk med tanke på ämnets omfattande medicinska användning kan anses som liten. På detta sätt kan man bättre säkerställa att tillgången på läkemedel och övervakningen av dem är i balans. Framöver ska det till statsrådets förordning fogas en precisering av vilka preparat som innehåller sådana ämnen detta kan gälla. Hittills har växtpreparat, växtpulver och växtlösningar som innehåller DMT, dvs. dimetyltryptamin, inte helt entydigt enligt lag varit narkotika, även om de används som berusningsmedel i likhet med narkotika. Med hjälp av lagändringen förhindras tillträdet till marknaden för sådana preparat också i situationer där det är oklart om preparatet härstammar från en växt. Till Finland har det till exempel importerats rotbark från växten Mimosa hostilis. Rotbarken innehåller DMT. I propositionen föreslås också en ändring i lagen om elektroniska recept. Genom ändringen förbättras skyddet för personuppgifter vid övervakning enligt narkotikalagen. Också i narkotikalagen ska det göras preciseringar som hänför sig till behandlingen av personuppgifter.Avsikten är att lagändringarna ska träda i kraft så snart som möjligt. Det kommer att utarbetas en separat regeringsproposition om bestämmelser om odling av hampa och växtförädling av sorter av hampa. Denna kommer också att lämnas så snart som möjligt. Social- och hälsovårdsministeriet bereder propositionen i samarbete med jord- och skogsbruksministeriet.Regeringspropositionen

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har utnämnt Jussi Salmi till kommunikationsdirektör vid miljöministeriet för tiden 1.5.2022–30.4.2027.Kommunikationsdirektören leder resultatområdet för kommunikation som i samarbete med ministeriets avdelningar och andra resultatområden ansvarar för att miljöministeriet har en strategisk och verkningsfull kommunikation. Resultatområdet för kommunikation svarar också för ministeriets kommunikationssamarbete med den övriga miljöförvaltningen och statsrådet.Jussi Salmi, som utnämnts till kommunikationsdirektör, är politices magister till sin utbildning. Han har arbetat vid miljöministeriet sedan 2007 som kommunikationschef, kommunikationsdirektör (2011–2016) och informations- och kommunikationsdirektör (2016–2021). Tidigare har Salmi arbetat bland annat vid FN, Kommunikationsverket, Helsingfors stad och Rundradion.12 personer sökte tjänsten som kommunikationsdirektör.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringens ministerarbetsgrupp för social- och hälsovården har vid sitt möte den 17 mars 2022 beslutat att gå vidare med byggandet av en läkarhelikopterbas i Sydöstra Finland i enlighet med den tidigare regringens riktlinjer. Basen i sydöstra Finland byggs i anslutning till Uttis flygplats i Kouvola.Vid beredningen av basen i Sydöstra Finland framgick det att den ursprungliga tomtplatsen inte lämpade sig för verksamheten på grund av riskerna för luftfartssäkerheten, särskilt i fråga om samordningen av läkarhelikopterverksamheten och fallskärmshoppverksamheten. På Uttis flygplats pågår aktiv fallskärmshoppverksamhet. Det gjordes flera utredningar om läkarhelikopterbasen och utgående från dem kan man gå vidare med byggandet av basen. Det statliga separata bolaget FinnHEMS ansvarar för byggandet och upprätthållandet av läkarhelikopterbaserna. Bolaget har nu fått i uppdrag att omedelbart inleda processen och de nödvändiga förberedelserna för byggandet av basen i Uttis. Det viktiga är att basen betjänar hela Sydöstra Finland och att dess verksamhet är kopplad till systemet med prehospital akutsjukvård inom de olika sjukvårdsdistrikten i området.Riksdagens justitieombudsman ansåg tidigare att man vid de nuvarande baserna inte kan erbjuda lika tillgång till akutläkare för patienter i nödläge i hela Finland. De största problempunkterna har funnits i Österbotten och Sydöstra Finland. Den föregående regeringens riktlinje var att läkarhelikoptrarnas nya baser ska inrättas i Seinäjoki och Kouvola. Basen i Österbotten håller redan på att byggas i Seinäjoki och det är meningen att läkarhelikopterverksamheten ska inledas på hösten. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen bereder med en brådskande tidsplan åtgärder för att underlätta jordbrukets kostnadskris som förvärrats och för att trygga försörjningsberedskapen. Dessutom bereds en åtgärdshelhet för att påskynda övergången från fossila bränslen till förnybara energiformer.Ministerarbetsgruppen för beredskap, som inrättades den 10 mars, höll sitt första formella möte den 17 mars. Ministerarbetsgruppen behandlade utöver lägesöversikten bland annat försörjningsberedskapen inom jordbruket samt inledandet av brådskande upphandlingar inom social- och hälsovården.Ministerarbetsgruppen för beredskap styr de förberedelser som har ett samband med konsekvenserna av Rysslands invasion av Ukraina. Finansminister Annika Saarikko är ordförande för ministerarbetsgruppen. Åtgärder för att underlätta kostnadskrisen inom jordbruket Regeringen bereder med en brådskande tidsplan åtgärder för att underlätta den kostnadskris inom jordbruket som förvärrats på grund av Rysslands invasion av Ukraina samt för att trygga försörjningsberedskapen. Åtgärderna ökar stödet till den inhemska livsmedelsproduktionen i det akuta läget med uppskattningsvis cirka 300 miljoner euro. Helheten innehåller stödformer med snabb verkan i syfte att stödja gårdarnas likviditet samt åtgärder som påskyndar en ökning av självförsörjningsgraden i fråga om energi och en övergång från fossila produktionsinsatser. Åtgärderna och deras budgetkonsekvenser specificeras och preciseras i tilläggsbudgetpropositionen våren 2022 och i planen för de offentliga finanserna 2023–2026.Åtgärder för att påskynda en grön övergångRegeringen bereder en betydande helhet som snabbt påskyndar övergången från fossila bränslen till förnybara energikällor i syfte att öka självförsörjningsgraden i fråga om energi och försörjningstryggheten. Åtgärderna ökar den inhemska energiproduktionen, de stöder utnyttjandet av ny teknik som ersätter fossil energi, de förbättrar försörjningsberedskapen i fråga om gas och ökar energieffektiviteten. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen drog i februari 2022 upp riktlinjer för tidsbundna preciserade åtgärder på grund av höjningen av energipriserna. Ökningen av resekostnader lindras genom att höja resekostnadsavdraget för viss tid. De skattskyldiga kan söka ändring i förskottsinnehållningsprocenten på basis av höjningen fr.o.m. den 1 juli 2022.Avdragen på basis av resekostnader mellan bostaden och arbetsplatsen höjs temporärt för 2022. Regeringen kommer att överlämna en proposition genom vilken maximibeloppet för resekostnadsavdraget höjs från 7 000 euro till 8 400 euro. Det resekostnadsavdrag per kilometer som beviljas för användning av egen bil fastställs till 0,30 euro per kilometer och det belopp som beviljas för användning av förmånsbil till 0,24 euro per kilometer. Ändringen ökar det avdrag som beviljats 2021 med 5 cent per kilometer. Lagändringarna avses träda i kraft den 1 juli 2022, varefter Skatteförvaltningen kan genomföra ändringarna i sina system. Därefter kan de skattskyldiga ansöka om ett ändringsskattekort och dra nytta av ändringarna redan vid förskottsuppbörden för innevarande år. Ändringarna i resekostnadsavdraget påverkar beskattningen för cirka 595 000 skattskyldiga.Ändringarna i resekostnadsavdraget tillämpas i beskattningen för hela 2022, dvs. retroaktivt från ingången av 2022. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin träffade Tysklands förbundskansler Olaf Scholz i Berlin onsdagen den 16 mars 2022. Statsminister Marin och förbundskansler Scholz diskuterade Rysslands invasion av Ukraina, utvecklandet av det europeiska säkerhets- och försvarssamarbetet och EU:s ekonomiska politik och energipolitik.Rysslands invasion har fundamentalt förändrat den europeiska säkerheten, och Rysslands handlingar utmanar den europeiska säkerhetsordningens grund. ”Tyskland och Finland har, tillsammans med Europeiska unionen och dess partnerländer, skarpt fördömt Rysslands invasion och det fortsatta militära våldet i Ukraina. Rysslands attack riktar sig mot Ukraina, men den är samtidigt ett angrepp mot hela den europeiska säkerhetsordningen”, sade statsminister Sanna Marin.Europeiska unionen har reagerat på den ryska invasionen snabbare, mer beslutsamt och enhetligt än någonsin tidigare genom att införa stränga och omfattande sanktioner. Statsminister Marin och förbundskansler Scholz diskuterade också olika sätt att stödja Ukraina ytterligare. Finland, Tyskland och Europeiska unionen har stött Ukraina såväl ekonomiskt som med humanitärt bistånd, skyddsutrustning och vapen. Under mötet diskuterades också återverkningarna av kriget som bland annat syns i energipriserna, i de säkerhets- och försvarspolitiska lösningarna samt i ekonomin och tillväxten. ”Tyskland är ett centralt land i Europeiska unionen när vi utvecklar EU till en starkare aktör inom utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken. Vi har en gemensam uppfattning om att EU bör ha större kapacitet”, sade statsministern.Enligt Marin är Tyskland en viktig säkerhets- och försvarspolitisk aktör för Finland. ”Vi delar också samma säkerhetsmiljö kring Östersjön.”Statsminister Marin konstaterade att det är nödvändigt att vi så fort som möjligt frigör oss från beroendet av fossila bränslen, som importeras från Ryssland.
”Vi måste investera i förnybara energikällor och LPG-ternminaler och fundera på hur vi kan stödja varandra i omställningen till renare energi.” Minskandet av EU:s beroende av rysk energi behandlades vid stats- och regeringschefernas informella möte i Versailles den 10 och 11 mars. Ärendet tas upp följande gång i Europeiska rådet i mars. 

Källa: Valtioneuvosto.fi