NordenBladet — Statsminister Sanna Marin och FN:s generalsekreterare António Guterres diskuterade säkerhetsläget i Europa och metoder för att stärka FN och det multilaterala internationella systemet fredagen den 28 januari. Marin och Guterres tog också upp globala utmaningar såsom klimatförändringarna, och behandlade även de möjligheter som digitaliseringen erbjuder.Också vikten av att respektera FN-stadgan samt FN:s uppgift att försvara fred och stabilitet framhävdes under Marins och Guterres samtal. Statsminister Marin uttryckte sin djupa oro över Rysslands agerande som har försämrat säkerhetsläget i Europa. Hon betonade vikten av dialog, OSSE:s roll och värdet av de grundläggande principerna för säkerhet i Europa.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De lagar som är under beredning innehåller bestämmelser om den maximala återbetalningstiden för privatpersoners bostadskrediter samt om maximala belopp för lån som beviljas fastighetsbolag, och de stärker också tillsynen över konsumentkreditgivningen.“Målet med förslaget som nu sänds på remiss är att för egen del förebygga överskuldsättning hos hushåll. De leder också till väldigt besvärliga situationer för människor.begränsning på 30 år för nya bostadskreditervid nybyggnation begränsas bostadssammanslutningskrediternas andel till 60 procent i förhållande till det skuldfria priset på de bostäder som säljsmaximal gräns på 30 år för de bostadssammanslutningslån som används vid nybyggnation samt ett förbud mot amorteringsfria perioder under de fem första åren efter det att byggnaden blivit färdigt.Samtidigt stärks tillsynen över konsumentkreditgivningen genom att tillsynen av samtliga kreditgivare koncentreras till Finansinspektionen. Lagändringarna träder i kraft sommaren 2023Bakgrunden till lagändringarna är Europeiska systemrisknämndens rekommendation till Finland 2019 om åtgärder för att minska riskerna i anslutning till bostadskrediter samt finansministeriets utredning om metoder för att förebygga överskuldsättning hos hushåll. 
I förslagen föreslås inte någon inkomstrelaterad maximal skuldkvot för hushållen, dvs. ett så kallat skuldtak. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har förlängt giltighetstiden för den förordning som begränsar förplägnadsrörelsers verksamhet med anledning av coronaepidemin. Begränsningarna av användningen av coronapasset fortsätter till mitten av februari och begränsningarna i fråga om restaurangernas serverings- och öppettider fortsätter till slutet av mars. Dessutom lindras begränsningarna för restauranger som i huvudsak serverar mat.Förordningsändringarna träder i kraft den 1 februari 2022. Begränsningarna av användningen av coronapasset fortsätter till den 15 februari 2022 och begränsningarna i fråga om förplägnadsrörelser till den 31 mars 2022.Fram till den 15 februari 2022 får coronapasset inte användas som ett alternativ till begränsningar Statsrådet har uppdaterat den förordning om temporär begränsning av användningen av covidintyget som coronapass som utfärdats med stöd av 58 § i lagen om smittsamma sjukdomar. I praktiken innebär det att coronapasset inte kan användas vid offentliga tillställningar och i kundlokaler som ett alternativ till regionala begränsningar fram till den 15 februari 2022.Förordningen gäller alla de offentliga tillställningar och kundlokaler som omfattas av de gällande begränsningarna. Det är de regionala myndigheterna som bestämmer vilka begränsningar som ska tillämpas i områdena. Förordningen tillämpas i områden som uppfyller kriterierna för samhällsspridning.Begränsningar för områden med samhällsspridning från den 1 februari kl. 00.00De begränsningar av förplägnadsverksamhet som är nödvändiga för att förhindra att epidemin sprids införs i alla områden med samhällsspridning.Begränsningarna för områden med samhällsspridning gäller i landskapen Nyland, Egentliga Finland, Satakunta, Egentliga Tavastland, Birkaland, Päijänne-Tavastland, Kajanaland, Kymmenedalen, Södra Karelen, Norra Karelen, Mellersta Finland, Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten, Norra Österbotten, Lappland, Södra Savolax och Norra Savolax samt i landskapet Åland.I restauranger vars huvudsakliga verksamhet är att servera alkohol ska serveringen av alkohol upphöra kl. 17, och restaurangerna får hålla öppet för kunder till kl. 18. Restauranger som i huvudsak serverar mat får servera alkohol till kl. 20 och hålla öppet för kunder till kl. 21. Förplägnadsrörelser vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda endast hälften av kundplatserna inomhus och utomhus. Övriga förplägnadsrörelser får endast använda 75 procent av kundplatserna inomhus.Alla kunder i förplägnadsrörelsens inomhuslokaler ska ha en egen sittplats vid ett bord eller en motsvarande bordsyta.Begränsningar som gäller förplägnadsrörelserna kan inte kringgås med coronapassetAnvändningen av coronapasset befriar inte förplägnadsrörelserna från de begränsningar som gäller antalet kundplatser och serverings- och öppettider.Begränsningen av användningen av coronapass gäller till och med den 15 februari 2022.De allmänna kraven på hygien och avstånd mellan kunder gäller i alla områden.Trots att kravet på coronapass inte längre befriar restaurangerna från begränsningarna så som tidigare, har restauranger i hela landet under hela sin öppettid rätt att kräva att kunderna visar upp coronapass.Undantagen från begränsningarna ändras inteBegränsningarna i förordningen gäller inte personalrestauranger eller försäljning av mat som avhämtas. Begränsningarna i fråga om öppettiderna gäller inte ombord på fartyg och luftfartyg som går i trafik mellan Finland och utlandet eller utomlands, och inte heller förplägnadsrörelser som finns i anslutning till distributionsstationer för flytande bränsle.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Företagarna har temporärt kunnat få arbetsmarknadsstöd på lindrigare villkor än normalt på grund av coronaviruspandemin. På grund av det försämrade coronaläget förlängs den temporära ändringen. Republikens president stadfäste lagändringen den 28 januari 2022 och den träder i kraft den 31 januari 2022.En person som har varit sysselsatt på heltid som företagare har i regel rätt till arbetslöshetsförmån när företagsverksamheten har upphört helt och hållet. Under coronatiden har företagare temporärt kunnat få arbetsmarknadsstöd, om heltidsarbetet har upphört eller inkomsterna har minskat på grund av coronapandemin. Villkor för erhållandet av temporärt arbetsmarknadsstöd är attföretagarens arbete på heltid har upphört ellerinkomsten av företagsverksamheten är mindre än 1 103,92 euro per månad för varje person som deltar i arbetet som företagare.Erhållandet av stöd förutsätter inte att företagsverksamheten upphör.Anmäl dig som arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån senast den 15 februari 2022På basis av den temporära ändringen kan arbetsmarknadsstöd betalas för tiden januari–februari 2022. Ändringen gäller till utgången av februari 2022. Betalning av arbetsmarknadsstöd till en person förutsätter att personen anmäler sig som arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån och att byrån ger Folkpensionsanstalten ett arbetskraftspolitiskt utlåtande om hens rätt till arbetsmarknadsstöd. Därefter kan företagaren ansöka om arbetsmarknadsstöd hos Folkpensionsanstalten.Företagare som ansöker om arbetsmarknadsstöd ska anmäla sig som arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån senast den 15 februari 2022 för att arbetsmarknadsstöd ska kunna betalas för hela januari och februari. Närmare anvisningar kommer att finnas på arbets- och näringstjänsternas webbplats.Den första motsvarande temporära ändringen av lagen om utkomstskydd för arbetslösa trädde i kraft den 8 april 2020 och dess giltighetstid förlängdes flera gånger under den fortsatta coronaviruspandemin. Den senaste temporära ändringen gällde till och med den 30 november 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari besöker Saudiarabien och Oman den 30 januari till 3 februari 2022. Under sitt besök träffar minister Skinnari företrädare för Saudiarabiens och Omans regeringar och näringsliv och deltar i det stora teknik- och innovationsevenemanget LEAP i Riad.Syftet med besöket är att stärka i synnerhet de handelsekonomiska relationerna med de båda länderna. I besöket deltar en delegation med ca tio företag. Saudiarabien är Finlands viktigaste handelspartner i Persiska viken. Saudiarabiens ekonomi styrs av ett omfattande reform- och investeringsprogram som kallas Vision 2030. Saudiarabien siktar på att vara klimatneutralt 2060. För att uppnå målet har landet lanserat omfattande projekt för cirkulär ekonomi. Landet strävar bland annat efter att återvinna 80 procent av allt sitt avfall före utgången av detta årtionde. Den saudiska marknaden erbjuder finländska företag många möjligheter när det gäller artificiell intelligens och digitalisering, cirkulär ekonomi, grön energiproduktion, utbildning, hälsovård och gruvindustrin.  Genom sitt program Vision 2040 bygger Oman upp ett avancerat informationssamhälle som stöder sig på utbildning, forskning och innovation. Programmet öppnar möjligheter för finländska företag särskilt inom förnybar energi, utbildning, hälsovård, gruvindustri, digitalisering och logistik.”För att Saudiarabien och Oman ska uppnå sina ambitiösa visioner behövs innovativa lösningar såväl för miljö- och klimatvänlig teknik som för digitalisering, utbildning och många andra sektorer. Besöket är ett ypperligt tillfälle att presentera finländsk expertis för lokala beslutsfattare och stärka våra företags ställning på marknaden”, säger minister Skinnari.              
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet har fastställt två beslut om byggnadsskydd som fattats av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland. Sveaborg och Helsingfors observatorium på Observatorieberget skyddas med stöd av lagen om skyddande av byggnadsarvet.Sveaborg är en exceptionellt mångsidig kulturmiljö av riksintresse, ett nationellt värdefullt landskapsområde och finns med på Unescos lista över världsarv. ”Sveaborg är ett levande kulturarv. Området är enormt viktigt inte bara för Helsingforsborna utan också för turister från andra delar av Finland och världen. Beslutet innebär en uppdatering av målen för skyddet och stärker områdets unika ställning”, beskriver miljö- och klimatminister Emma Kari.Det område som skyddas genom byggnadsarvslagen omfattar Stora Östersvartö, Vargö, Gustavssvärd, Lilla Östersvartö, Västersvartö, Långören och Lonnan. Hela området är inte skyddat, utan skyddet omfattar Sveaborgs fästning och dess byggnader och befästningsanläggningar, skeppsvarvet och dess konstruktioner och utrustning, fästningsvallar och fästningsgårdar, bebyggda stränder, sötvattensystemen, öppna torg, vägar, parker, trädgårdar och trädrader.Skyddet av Helsingfors observatorium gäller refraktortornet och dess omgivning. Observatoriet har en nationell betydelse med tanke på stadsbilden, byggnadshistorien och byggnadskonsten i Helsingfors monumentalcentrum samt som en av sin tids internationellt betydande observatoriebyggnader.Närings-, trafik- och miljöcentralens beslut om Sveaborg fattades den 27 januari 2020, Dnr UUDELY/5025/2017NTM-centralens beslut om observatoriet fattades den 16 september 2019, Dnr UUDELY/13105/2018Offentlig delgivning om skyddet av Sveaborg och en karta över området. Kartan visar en indelning av de skyddade objekten i tre kategorier enligt objektets karaktär och hur väl det har bevarats.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 28 januari diskuterade republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott EU:s strategiska kompass, som fokuserar särskilt på utveckling av EU:s krishantering, resiliens, förmågor och partnerskap.Vid mötet diskuterades också Rysslands agerande och säkerhetsläget i Europa. Presidenten och ministerutskottet tog upp läget angående Ryssland och Ukraina och de diplomatiska ansträngningar som för närvarande görs i olika sammansättningar.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet begär utlåtanden om statsrådets principbeslut om teknikpolitiken. Målet med principbeslutet om teknikpolitiken är att Finland år 2030 ska vara världens mest framgångsrika och välkända land när det gäller utveckling och utnyttjande av teknik.Syftet med den gemensamma teknikpolitiken är att främja utvecklingen och utnyttjandet av teknik samt att skapa en verksamhetsmiljö för företag och det civila samhället. För att målen ska kunna nås och den internationella konkurrenskraften förbättras krävs en långsiktig politik som sträcker sig över regeringsperioderna och förvaltningsövergripande samarbete.Utkastet till principbeslut har beretts i samarbete mellan ministerierna så att man utnyttjat teknologidelegationens arbete. Remisstiden för principbeslutet är 28.1.2022–25.2.2022.Målen för principbeslutet om teknikpolitikAvsikten är att man i principbeslutet om teknikpolitik skriver in fyra mål och metoder som stöder uppnåendet av dessa mål. Statsrådet förbinder sig att främja uppställda teknikpolitiska mål och ministerierna börjar genomföra dem inom hela den offentliga sektorn.1. Finland hör till världens mest konkurrenskraftiga stater och är världens bästa plats för teknikföretagInnovations- och teknikvänlig offentlig sektor och regleringStarka satsningar på forskning och utveckling och kommersialisering av forskningenIncitament för innovationer och investeringar 2. Finland har några av världens mest kända och attraktiva centra för utbildning, forskning, experter och investeringar inom tekniksektornHöjning av kompetensnivån och digitaliseringsspurten i lärandetArbets- och utbildningsbaserad invandring görs attraktiv och smidigFinland profilerar sig internationellt som ett högteknologiskt land3. Finland har världens mest teknik- och innovationsvänliga offentliga sektor som möjliggör välfärd för människor och företagAutomatisering av den offentliga sektorn och tjänsternaUtveckling av mjuk infrastruktur i anslutning till digitala tjänster och systemSkapande av en verksamhetsmiljö för dataekonomi4. Finland drar stor nytta av djärv utveckling och tillämpning av teknik som svarar på globala utmaningarMålmedvetet utnyttjande av ny teknikFöregångarroll när det gäller klimat- och miljölösningarTekniken stöder försörjningsberedskapen

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Multilokalitet är ett brett fenomen som består av multilokalitet relaterat till arbete, studier, fritid och familjer. De rumsliga och tidsmässiga dimensionerna av multilokalitet varierar mycket, och multilokaliteten framträder och behandlar olika områden på olika sätt. Där pendling och distansarbete är de viktigaste formerna av multilokalisering i tätorter, är fritidsboende mer karaktäristiskt för landsbygden. Befolkningens säsongsvariation mellan regionerna är stor enligt mobildata, konstateras det i rapporten som publicerats den 28 januari.Rapporten ”Multilokalitet – nuläge, framtid och hållbarhet” definierar multilokalitet och tittar på dess nuvarande tillstånd, hållbarhet och framtidsutsikter, samt identifierar styrmedlen att främja hållbar multilokalitet. Den är slutrapporten för projektet “Multilokaliserad, hållbar och livfull Finland” som MDI Public Oy genomförde i samarbete med Finlands miljöcentral (SYKE) och Naturresurscentralen (Luke).Multilokalitet utmanar planeringBefolkningens generell åldrande återspeglas i det starka åldrandet av fritidsboende. Att ta hänsyn till multilokalitet i planeringen förändrar bilden av framtidens befolkningsrörlighet och behovet av tjänster som social-, hälso-, räddningstjänster och transport.Enligt prognosmodeller kommer multilokalitet att öka, särskilt i tätortsnära områden, i linje med befolkningsprognoser. Därmed bidrar multilokalisering till en mångcentrerad regionalstruktur. Arbetsrelaterad multilokalitet ökar trafikflödena mellan och inom storstadsområden i södra Finland, medan fritidsrelaterad multilokalitet ökar trafikflödena mellan storstadsområden och kommuner med fritidshus. Fokus på avdraget för resor mellan bostad och arbetsplats bör flyttas till längre pendlingar. Samtidigt bör tätorter investera i kollektivtrafik i takt med att pendling och arbetssätt förändras. När det gäller multilokalitet relaterat till fritid, spelar hållbara energi- och mobilitetslösningar samt energieffektivitet en nyckelroll för att förbättra hållbarheten.Publikationen har genomförts som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 27 januari tog ministerarbetsgruppen för samordning av coronaåtgärder del av en översikt över smittläget och av myndighetsbedömningar av smittlägets utveckling. Ministerarbetsgruppen föreslår ändringar i de begränsningar som gäller restaurangernas verksamhet och lokaler och tillställningar med låg smittorisk.På grund av omikronvariantens spridning har antalet smittfall förblivit högt på olika håll i landet. Inom intensivvården har antalet coronapatienter minskat i hela landet, men inom övrig specialiserad sjukvård är antalet patienter oförändrat. Fortfarande smittas också många av dem som är vaccinerade, men vaccinationerna skyddar mycket bra mot allvarliga symtom.Med hänsyn till smittläget understryker ministerarbetsgruppen hur viktigt det är att man vaccinerar sig. Det är också viktigt att annars agera på ett coronasäkert sätt.Begränsningarna av restaurangernas verksamhet lättas upp, coronapasset fortsatt på isMinisterarbetsgruppen föreslår att begränsningarna av restaurangernas verksamhet lättas upp i fråga om så kallad lågriskverksamhet. Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är något annat än att servera alkohol faller inom ramen för lågriskverksamhet. Från och med den 1 februari ska serveringen i dessa restauranger upphöra senast klockan 20 och restaurangerna stänga klockan 21. Restauranger som i huvudsak serverar mat får dock fortfarande inte fylla mer än 75 procent av sina kundplatser.Restauranger vars huvudsakliga verksamhet är att servera alkohol får servera till klockan 17 och hålla öppet till klockan 18. Begränsningen av antalet kundplatser förblir oförändrad, vilket innebär att restaurangerna får ta in högst hälften av det tillåtna maximiantalet kunder.Restaurangerna befrias inte från begränsningar som gäller antalet kundplatser eller serverings- och öppettiderna även om de kräver att kunderna visar upp covidintyg som så kallat coronapass. Restaurangerna har dock fortfarande rätt att kräva ett giltigt covidintyg av sina kunder.Det föreslås att coronapasset förblir lagt på is i ytterligare två veckor. Avsikten är att förordningar om begränsning av restaurangernas verksamhet och av användningen av covidintyget som coronapass ska utfärdas vid statsrådets allmänna sammanträde fredagen den 28 januari.Lokaler och tillställningar med låg smittoriskMinisterarbetsgruppen föreslår att social- och hälsovårdsministeriet ska styra regionförvaltningsverken och kommunerna att upphäva förbud mot lokaler och tillställningar med låg smittorisk från och med den 1 februari.De regionala myndigheterna fattar beslut om eventuella lindrigare hälsosäkerhetsåtgärder beroende på epidemiläget i regionen. Smittorisken är låg bland annat på bibliotek, museer och teatrar och vid offentliga tillställningar med bestämda sittplatser. Restriktionerna ska ses över igen under vecka 6.
  

Källa: Valtioneuvosto.fi