NordenBladet — Sanna Marins regering har godkänt en plan över de regeringspropositioner och statsrådets redogörelser som ska lämnas till riksdagen under vårsessionen 2022. Regeringen har för avsikt att lämna 166 regeringspropositioner och 8 redogörelser till riksdagen under vårsessionen. Samtidigt godkände regeringen preliminärt planen för höstsessionen 2022.Planen uppdateras vid behov under sessionsperioden.Lagstiftningsplanen ger en aktuell översikt av läget för beredningen av regeringspropositioner och en uppskattning av när statsrådet ska fatta beslut om att lämna propositionen till riksdagen.Närmare information om beredningen av de regeringspropositioner som ingår i lagstiftningsplanen och om enskilda projekt finns i statsrådets projektportal.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet beviljar organisationer understöd för att genomföra programmet för bekämpning av våld mot kvinnor. I år kan finansiering sökas för arbete bland invandrade för att motarbeta våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld samt för att genomföra en kampanj för unga om digitalt våld i sociala medier.Understöd beviljas för arbete på samhällsnivå och/eller individuell nivå bland invandrade för att bekämpa våld och hedersrelaterat våld mot kvinnor. Åtgärder kan gå ut på att förebygga våld mot invandrade kvinnor i allmänhet eller gälla hedersrelaterat våld, inbegripet åtgärder för att förhindra könsstympning av kvinnor eller tvångsäktenskap. I understöd beviljas högst 100 000 euro.Med det andra understödet finansieras ett projekt för att genomföra en kampanj riktad till unga om digitalt våld eller våld på webben. Målgruppen för kampanjen är minderåriga, det vill säga unga i åldern 12–17 år. Kampanjen har som mål att öka ungdomarnas medvetenhet om olika former av trakasserier och våld på webben och i sociala medier. I understöd beviljas högst 50 000 euro.Ansökningstiden pågår till och med den 25 mars.Ytterligare information: Elina Ruuskanen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 150 418, [email protected] 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Tidsfristen för överklagande till Europadomstolen förkortas från nuvarande sex månader till fyra månader från och med den 1 februari 2022.Förfarandet för hur man överklagar till Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) i Strasbourg ändras delvis den 1 februari 2022. Den viktigaste förändringen för den klagande är den kortare besvärstiden. Tidsfristen för att lämna in ett klagomål till domstolen förkortas från sex till fyra månader från den dag den nationella domstolen avgett sin slutliga dom. Den kortare tidsfristen tillämpas inte på fall där den slutliga nationella domen har meddelats före den 1 augusti 2021.Att ändringen träder i kraft nu beror på en övergångsbestämmelse i det 15:e protokollet till Europakonventionen som trädde i kraft den 1 augusti 2021, enligt vilken tidsfristen på fyra månader för anförande av klagomål tillämpas först från och med den 1 februari 2022.En annan betydande ändring för klagande gäller behandlingen av mål i Europadomstolen då den klagande inte har lidit avsevärt av en konventionskränkning. Domstolen kan efter ändringen, som trädde i kraft den 1 augusti 2021, avvisa mål där den klagande inte har lidit avsevärt, även om kränkningen av de mänskliga rättigheterna inte har utretts på behörigt sätt vid den nationella domstolen. Europadomstolen behandlar således inte längre mål som kan anses vara obetydliga.Ändringen understryker att systemet för överklagande enligt Europakonventionen är sekundärt i förhållande till den nationella tillämpningen av konventionen. Påstådda kränkningar av de mänskliga rättigheterna ska i första hand behandlas vid de nationella domstolarna. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Juris magister, vicehäradshövding Anni-Kristiina Juuso har utsetts till generalsekreterare för sannings- och försoningskommission för samer. Hon tillträder uppdraget den 1 februari 2022.Juuso övergår till sitt nya uppdrag från Universitetet i Tromsø, där hon forskade i sannings- och försoningskommissioner för urfolk som doktorand. Dessförinnan arbetade hon som specialsakkunnig vid statsrådets kansli i uppgifter i anslutning till beredningen av sannings- och försoningskommissionen för samer. Hon har också varit äldre rådgivare med biträdande uppgifter i anslutning till beredningen av tillsättandet av en sannings- och försoningskommission för samer och kväner i Norge.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Internationella valutafonden (IMF) har slutfört sin årliga bedömning av läget med och utsikterna för Finlands ekonomi. Rapporten om Finland behandlar de ekonomiska utmaningarna och den ger rekommendationer om Finlands finans-, struktur-, klimat- samt makrostabilitets- och finansieringspolitik.Fonden anser att Finlands regering genomfört sin covidstrategi effektivt och med brett politiskt stöd år 2020, vilket resulterade i en snabb återhämtning inom Finlands ekonomi 2021. Fonden anser dock att Finlands utsikter försämrats på medellång sikt. Detta beror på den ogynnsamma demografiska utvecklingen och den låga ekonomiska produktiviteten. 
Fonden rekommenderar flera olika åtgärder IMF uppskattar Finlands system med utgiftsramar och anser att det stärker finanspolitikens trovärdighet. Fonden rekommenderar att genomslagskraften hos de offentliga utgifterna utvärderas (s.k. Spending review). Den offentliga skuld som redan ökat på grund av covidåtgärderna kommer enligt fondens bedömning att börja stiga även på medellång sikt. Finanspolitiken bör förbli flexibel på kort sikt och vid behov tillåta stödåtgärder, men den offentliga ekonomin borde stärkas något snabbare än vad som nu föreslagits. En minskning av utgifterna på medellång sikt skulle vända skulden i en minskande riktning.
  
Ökningen av sysselsättningen och tillväxten kräver nya åtgärder. Enligt fonden borde man framför allt slopa arrangemang som möjliggör förtidspension samt öka förmånssystemens incitament att arbeta. Kvinnornas sysselsättning och kvarblivande på arbetsmarknaden är enligt fonden ett centralt utvecklingsobjekt. Systemen för löneförhandlingar borde också stödja sysselsättningen och produktiviteten.  
 
I fråga om klimatpolitiken anser fonden att det behövs en mer täckande strategi som gör det möjligt för Finland att uppnå ett ambitiöst mål för klimatneutralitet före 2035. Denna bör inbegripa en högre prisnivå för kol, så att den också harmoniserats mera omfattande mellan olika sektorer.  
 
IMF rekommenderar att Finland stärker resiliensen i finansieringssystemet. Fonden föreslår riktade åtgärder för att hantera riskerna i anslutning till hushållens skuldsättning.  
 
Enligt IMF:s bedömning klarade sig bankerna i Finland bra under pandemin. Den strukturella kapitalbufferten för bankerna borde dock höjas till den nivå som gällde före pandemin.  Rapporten baserar sig på ekonomiska analyser som gjorts av IMF:s experter samt på diskussioner som en expertgrupp förde under sitt besök i Finland i november 2021 med myndigheter, forskningsinstitut, arbetsmarknadens parter och många andra aktörer. Expertgruppen avslutade besöket med en presskonferens och publicerade ett utlåtande om Finland den 19 november 2021. Rapporten om Finland finns nu i sin helhet tillgänglig på valutafondens webbplats. 
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet tar emot utlåtanden om ett utkast till regeringens proposition som går ut på att arbets- och näringsbyråerna ska kunna ge ensamföretagare och mikroföretag handledning för anställning av arbetstagare och utveckling av arbetsgivarfärdigheterna. Tjänsten är avgiftsfri och betraktas som företagets de minimis -stöd. Målet är att sänka rekryteringströskeln och svara mot utmaningarna kring matchningen av arbetskraft och på så sätt bidra till företagens tillväxt och sysselsättning.Med de minimis -stöd avses stöd av mindre betydelse som ett företag kan få av olika instanser som beviljar stöd upp till sammanlagt högst 200 000 euro under tre beskattningsår.Företagarträningen bottnar i den nationella tjänsten Sysselsätt skickligt och dess föregångare pilotförsöket Från företagare till arbetsgivare som närings-, trafik- och miljöcentralen och arbets- och näringsbyrån i Nyland samordnade 2017–2021. Tjänsten tolkades vara information och rådgivning enligt 4 kap. 1 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012). Tjänsten har dock eventuella gränssnittsutmaningar med tanke på reglerna om statligt stöd. Enligt det utlåtande som arbets- och näringsministeriet fått av företagsstödsnämnden uppfyller tjänsten villkoren för statligt stöd enligt EU-lagstiftningen. Enligt utkastet till propositionen ska 4 kap. 4 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ändras så att företag kan ges träning för att utveckla anställnings- och arbetsgivarfärdigheterna i form av de minimis-stöd. Lagförslaget gör det också möjligt att fortsätta med tjänsten Sysselsätt skickligt.Remisstiden pågår fram till den 20 februari 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto och försvarsminister Antti Kaikkonen besöker Sverige den 2 februari och träffar Sveriges utrikesminister Ann Linde och försvarsminister Peter Hultqvist.Ministrarna ska diskutera aktuella utrikes- och säkerhetspolitiska ärenden.”Sverige är vår allra närmaste bilaterala partner och vi samarbetar på många områden. Vi håller tät kontakt också på ministernivå. Jag tror att vi som vanligt kommer att föra givande samtal”, säger utrikesminister Haavisto.”I Finlands internationella försvarssamarbete har Sverige en särställning. Under de senaste åren har vi fördjupat vårt försvarssamarbete och vi har för avsikt att fortsätta på denna väg. Målet är att utveckla interoperabiliteten under alla förhållanden”, säger försvarsminister Kaikkonen. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministrarna ska diskutera bilaterala frågor, Europas säkerhet och aktuella internationella ärenden.Utrikesminister Pekka Haavisto träffar Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis i Helsingfors den 31 januari. Ministrarna ska diskutera bilaterala frågor, Europas säkerhet och aktuella internationella ärenden. Följ presskonferensen  i direktsändning på webben kl. 13.10: https://www.mediaserver.fi/live/formin

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieminister Anna-Maja Henriksson har kallat juridik- och ekonomistuderande Anita Westerholm till sin specialmedarbetare.Westerholm är stadsstyrelsens ordförande i Raseborg och ordförande för Svenska Kvinnoförbundet. Westerholm har tidigare arbetat som bland annat riksdagsassistent för minister för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriets arbetsgrupp föreslår nya uppgifter för välfärdsområdena. Dessa är kommunernas miljö- och hälsoskyddsuppgifter, uppgifter som gäller efterbehandling av oljeskador och kemikalieolyckor samt vissa uppgifter som gäller boende för grupper med särskilda behov.Dessutom har man redan tidigare inlett en beredning i syfte att överföra uppgifter som gäller stödet för det förebyggande rusmedelsarbetet, samt ordnandet av boende och stöd för barn och minderåriga unga som anlänt till landet utan vårdnadshavare och som fått uppehållstillstånd, till välfärdsområdena. Arbetsgruppen förordar också en överföring av dessa uppgifter. Arbetsgruppens rapport utgavs den 31 januari.Finansministeriet inledde i juli 2021 beredningen av välfärdsområdenas eventuella nya uppgifter, finansieringen av dem samt av landskapsskatten. Denna aktuella rapport är projektets första lägesrapport, och den behandlas härnäst av ministerarbetsgruppen för social- och hälsovård. Regeringen har för avsikt att i ett senare skede fatta beslut om nya uppgifter och dra upp riktlinjer för hur arbetet ska fortgå.De uppgifter som föreslås bli överförda sköts för närvarande i kommunerna. Arbetsgruppen föreslår att ändringarna i lagstiftningen bereds och att överföringen av uppgifter genomförs som separata projekt 2022–2025. Uppgifterna föreslås bli överförda till välfärdsområdena vid olika tidpunkter, som sist kommunernas miljö- och hälsoskyddsuppgifter från ingången av 2026.Utredningen har gjorts i omfattande samarbete med olika ministerierVarje ministerium har inom sitt eget ansvarsområde utrett vilka uppgifter som kan överföras från kommunerna, samkommunerna och staten till välfärdsområdena.Utöver finansministeriet har även social- och hälsovårdsministeriet, inrikesministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, kommunikationsministeriet, arbets- och näringsministeriet, miljöministeriet samt justitieministeriet deltagit i beredningen.Utvidgningen av välfärdsområdenas uppgifter utreddes redan tidigare hösten 2020 parlamentariskt. Utredningsarbetet har beaktats och uppgifterna i det har utnyttjats i lägesrapporten, men lägesrapporten utgör en självständig granskning av välfärdsområdenas eventuella nya uppgifter.

Källa: Valtioneuvosto.fi