Finland: Minister Mikkonen deltar i FN:s generalsekreterares klimatmöte och ett möte om hållbar utveckling i New York

NordenBladet — Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen åker den 20–25 september till New York för att delta i det klimatmöte som FN:s generalsekreterare står värd för samt ett möte om hållbar utveckling. De båda mötena hålls under öppningsveckan för FN:s generalförsamling.

Toppmötet måndagen den 23 september uppmanar länderna att strama åt sina åtaganden om utsläppsminskningar och utarbeta planer för klimatneutralitet 2050. Vid mötet har en relativt liten grupp länder fått möjlighet att hålla anföranden: dessa länder har ambitiösa och realistiska planer för hur klimatförändringen kan begränsas, hur en koldioxidsnål utveckling kan finansieras eller hur samhället kan anpassa sig till klimatförändringen. För Finlands del var det regeringsprogrammets mål om klimatneutralitet 2035 som gav Finland möjligheten att bidra med ett anförande. Valet gjordes av mötessekretariatet under ledning av FN:s särskilda sändebud för klimatmötet, Luis Alfonso de Alba, som utnämnts av FN:s generalsekreterare.

”Vi kan med glädje och stolthet presentera Finlands mål om klimatneutralitet 2035. Världen behöver nu mod att handla på annat sätt, och Finland är redo för det. Klimatfrågan är inte ett separat delområde inom politiken, utan en central del av bland annat utrikespolitiken, den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen. Finlands anförande i New York hålls av republikens president Sauli Niinistö, som leder delegationen.

Finland deltar också i mötet i egenskap av ordförande för Europeiska unionens råd.

”Just nu drar EU under vår ledning upp riktlinjer för sin politik så att den ska följa 1,5-gradersmålet. Under hösten färdigställs EU:s långsiktiga klimatstrategi med målet att uppnå klimatneutralitet 2050. När vi nått samförstånd om vårt gemensamma mål kan vi dela upp sträckan i behövliga etapper. Det står klart att också EU:s utsläppsminskningsmål för 2030 måste skärpas betydligt”, säger minister Mikkonen.

Det väntas uppstå nya finansierings- och utsläppsminskningsåtaganden och internationella initiativ under klimatmötet. Finland är partnerland exempelvis i ett initiativ som gäller meteorologi och varningssystem och som har som mål att öka beredskapen för de risker som klimatförändringen medför i de mest sårbara samhällena. Finland stöder också bland annat initiativ som gäller jämställdhet, främjande av klimatåtgärder och hälsa samt en rättvis omställning. Utöver åtagandena kommer mötet också att ge uttalanden om olika teman.

Lördagen före mötet, den 21 september, ordnas de ungas klimattoppmöte, där Finland representeras av Allians rf:s klimatdelegat Sara Nyman. Minister Mikkonen deltar under veckoslutet förutom i de ungas toppmöte också i de evenemang som ordnas kring olika initiativ, och därtill även i Världsnaturfonden WWF:s middag. Minister Mikkonen kommer bland annat att träffa Chiles miljöminister Carolina Schmidt, Meteorologiska världsorganisationen WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas, generalsekreteraren för FN:s konvention om biologisk mångfald Cristiana Paşca Palmer och generalsekreteraren för FN:s konvention för bekämpning av ökenspridning Ibrahim Thiaw.

FN-mötet om hållbar utveckling utvärderar genomförandet av Agenda 2030

Vid det möte om hållbar utveckling som hålls den 24–25 september sammanträder statscheferna för första gången för att utvärdera framstegen när det gäller de globala målen för hållbar utveckling (Agenda 2030). Diskussionen baserar sig på den rapport om hållbar utveckling som getts ut inför toppmötet (Global Sustainable Development Report), och som inte förmedlar någon rosig bild av framstegen så här långt. Analysen av genomförandet av Agenda 2030 har utförts av en oberoende grupp bestående av 15 forskare, bland annat Eeva Furman från Finlands miljöcentral.

Rapporten lyfter fram sex faktorer som är i nyckelställning när det gäller att nå målen för hållbar utveckling. Dessa är människans välbefinnande och handlingsmöjligheter, en hållbar och rättvis ekonomi, hållbara livsmedelssystem, hållbar energi, hållbar stadsutveckling och tryggande av de globala naturresurserna.

”Den här listan visar att målen i Agenda 2030 kan nås endast om vi kan lösa den hållbarhetskris som uppstått till följd av överkonsumtionen av naturresurser, klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald. Detta måste nu en gång för alla tas in i politikens centrum, både hemma och ute i världen”, säger minister Mikkonen.

I anslutning till toppmötet om hållbar utveckling håller minister Mikkonen ett öppningsanförande bland annat vid ett evenemang som ordnas av World Green Building Council och där branschens vision för 2050 om nollutsläpp under byggnadernas hela livscykel offentliggörs.

Mer information:

Riikka Yliluoma, ministerns specialmedarbetare, miljöministeriet, tfn +358 50 414 1682, fornamn.efternamn@ym.fi (i New York 20–25 september, obs: tidsskillnad -7 h)

Klimattoppmötet: Outi Honkatukia, chefsförhandlare, miljöministeriet, tfn +358 50 341 1758, (i New York 20–24 september, obs: tidsskillnad -7 h)

Toppmötet om hållbar utveckling: Annika Lindblom, råd för internationella ärenden, miljöministeriet, tfn +358 295 250 163, fornamn.efternamn@ym.fi (i New York 20–25 september, obs: tidsskillnad -7 h)

Intervjuförfrågningar: Riikka Lamminmäki, kommunikationschef, miljöministeriet, tfn +358 50 576 2604, fornamn.efternamn@ym.fi (i New York 20–25 september, obs: tidsskillnad -7 h)

Följ diskussionen på Twitter

  • #ClimateAction
  • #ClimateSummit
  • #SDGSummit
  • #GSDR (Global Sustainable Development Report)
Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen åker den 20–25 september till New York för att delta i det klimatmöte som FN:s generalsekreterare står värd för samt ett möte om hållbar utveckling. De båda mötena hålls under öppningsveckan för FN:s generalförsamling.

Källa: ym.fi

LIVE: Social- och hälsovårdsutskottet hör ministrar om regeringsprogrammet den 20 september kl. 9.30

NordenBladet —

​Riksdagens social- och hälsovårdsutskott hör ministrarna om genomförandet av regeringsprogrammet inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde fredagen den 20 september. Mötet direktsänds på webben kl. 9.30-10.30.

Utskottet hör social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen (vänst) och familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (sd).

Webbsändning

Källa: Eduskunta.fi

Medborgarinitiativet om att förbjuda mikroplaster i kosmetika i remissdebatt

NordenBladet —

​Riksdagsbehandlingen av medborgarinitiativet ”Inför ett lagförbud mot mikroplaster i kosmetika” (MI 3/2019) inleddes tisdagen den 17 september med remissdebatt.

I medborgarinitiativet föreslår man att det stiftas en lag om förbud mot import, försäljning och tillverkning av kosmetiska produkter som innehåller mikroplaster.

Efter remissdebatten remitterades ärendet till miljöutskottet för vidare behandling.

För att riksdagen ska ta emot ett medborgarinitiativ krävs att 50 000 personer undertecknar det inom ett halvt år. Den nya påverkningskanalen blev möjlig efter en grundlagsändring i mars 2012.

Medborgarinitiativet MI 3/2019
Behandling av medborgarinitiativ i riksdagen

Källa: Eduskunta.fi

Webbupptagning från miljöutskottets- och jord- och skogsbruksutskottets möte om klimatårsberättelsen

NordenBladet —

Riksdagens miljöutskott och jord- och skogsbruksutskott hörde sakkunniga om klimatårsberättelsen 2019 tisdagen den 17 september. Webbupptagningen från mötet kan ses via länken nedan.

Utskottet hörde:
statssekreterare Terhi Lehtonen, miljöministeriet
miljörådet Magnus Cederlöf, miljöministeriet
specialsakkunnig Mikko Paloneva, arbets- och näringsministeriet
trafikrådet Saara Jääskeläinen, kommunikationsministeriet
konsultativ tjänsteman Birgitta Vainio-Mattila, jord- och skogsbruksministeriet
konsultativ tjänsteman Saara Lilja-Rothsten, jord- och skogsbruksministeriet
ordförande Markku Ollikainen, Klimatpanelen

Webbupptagning från mötet

Källa: Eduskunta.fi

Riksdagen höll öppet hus

NordenBladet —

Riksdagen höll öppet hus fredagen den 13 september. Gästerna fick uppleva Riksdagshuset från insidan, träffa riksdagsledamöter och bekanta sig med riksdagsgruppernas verksamhet.

Drygt 1 000 personer besökte Riksdagshuset under dagen.

Tillställningen var ett led i firandet av regeringsformens 100-årsjubileum. Riksdagen antog regeringsformen för republiken Finland i juni 1919. Regeringsformen har tillsammans med lantdagsordningen, vallagen och lagen om kommunalval styrt byggandet av det finländska samhället och Finlands utveckling till en modern rättsstat. Regeringsformen var i kraft till år 2000 då den nya grundlagen stiftades.

Källa: Eduskunta.fi

Finland: Arbetsgrupp: Sortering och separat insamling av avfall bör börja gälla betydligt fler fastigheter

NordenBladet — Den arbetsgrupp som behandlat frågor som rör revideringen av avfallslagen föreslår att den separata insamlingen av bioavfall och förpackningsavfall (plast-, kartong-, metall- och glasförpackningar) ska utvidgas i samtliga tätorter så att den börjar omfatta fastigheter med fem eller flera lägenheter. I tätorter med över 10 000 invånare ska den separata insamlingen av bioavfall enligt planerna utvidgas till alla fastigheter. Separat insamling bör på motsvarande sätt också ordnas i affärs- och företagsfastigheter.

Återvinningsmålen för avfall som uppkommer från boende och tjänster (kommunalt avfall) kommer de närmaste åren att höjas betydligt. År 2025 bör återvinningsgraden för kommunalt avfall vara 55 procent, alltså 14 procentenheter större än år 2017. Efter detta höjs målen med fem års mellanrum så att återvinningsgraden år 2035 är 65 procent. Det krävs betydande förändringar i dagens avfallshantering för att målet ska kunna nås: aktivare sortering av avfallet, mer utbredd separat insamling och investeringar i återvinningsanläggningar.

Vi måste ha ett tydligt transportsystem när kraven på separat insamling skärps

Europeiska kommissionen har för Finlands del rekommenderat tydligare ansvar i ordnandet av avfallshanteringen så att målen för återvinning av kommunalt avfall ska kunna nås. Arbetsgruppen föreslår därför att arrangemangen kring den avfallstransport som ska ordnas av kommunen förtydligas så att kommunen centraliserat ordnar transport av fast avfall*. Dagens parallella system för avfallstransport har gett kommunen möjlighet att under vissa förutsättningar besluta att varje fastighetsinnehavare själv ska beställa avfallstransport.

Det parallella systemet ska också frångås när det gäller transport av slam från slamavskiljare och slutna tankar. Fastighetsinnehavaren ska enligt förslaget ordna transporten av slam från slamavskiljare och slutna tankar, medan kommunen ska ha hand om mottagning och behandling av avfallet samt följa upp och övervaka verksamheten. I undantagsfall bör kommunen dock av miljö- och hälsoskäl ordna transport av slam från slamavskiljare och slutna tankar.

Ett tydligare transportsystem ger kommunerna betydligt bättre möjligheter att ordna mer omfattande separat insamling av avfall på ett kostnadseffektivt sätt och att minska miljöolägenheterna av transporterna. Kommunen har möjlighet att i bred utsträckning införa avfallsavgifter som sporrar till avfallssortering och att utnyttja miljövänliga insamlingsmetoder, såsom insamling med flerfackskärl eller gemensam insamling för flera fastigheter eller hela kvarter. Arbetsgruppen var inte enig i sitt förslag om transportsystemet.

I arbetsgruppens betänkande ingår också förslag till andra centrala ändringar av avfallslagstiftningen. Arbetsgruppen behandlade bland annat lagstiftningsändringar som gäller frågan om när avfall upphör att vara avfall, producentansvar, förebyggande av uppkomsten av avfall, återanvändning samt uppföljning och rapportering i anslutning till avfallshanteringen.

Revideringen bygger på ändringar av olika EU-direktiv: avfallsdirektivet, direktivet om förpackningar och förpackningsavfall, direktivet om uttjänta fordon, direktivet om batterier och ackumulatorer och direktivet om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning. Miljöministeriet kommer utifrån arbetsgruppens förslag att bereda ett utkast till en proposition med förslag till behövliga lagändringar, liksom även förslag till ändringar på förordningsnivå. Lagförslag om de ändringar som EU:s avfallslagstiftningspaket medför bör överlämnas senast den 5 juli 2020.

Det har lämnats in sex anmälningar om avvikande mening och sex kompletterande uttalanden till arbetsgruppens förslag. De största meningsskiljaktigheterna gällde förändringen i transportsystemet och ansvaret när det gäller separat insamling av förpackningsavfall.

Mer information:

Riitta Levinen, miljöråd, tfn 0295 250 162, fornamn.efternamn@ym.fi

Jussi Kauppila, specialsakkunnig, tfn 0295 250 085, fornamn.efternamn@ym.fi

Anna-Maija Pajukallio, miljöråd, arbetsgruppens ordförande, tfn 0295 250 218, fornamn.efternamn@ym.fi

* Rekommendationer i Europeiska kommissionens rapport med tidig varning SWD(2018)417 och granskningen av Finlands miljölagstiftning SWD(2019)136. Pressmeddelande 26.9.2018: Komissio antoi Suomelle suosituksia jätteenkierrätyksen lisäämisestä

* Till exempel bioavfall, plast-, kartong-, metall- och glasavfall samt blandat kommunalt avfall

Den arbetsgrupp som behandlat frågor som rör revideringen av avfallslagen föreslår att den separata insamlingen av bioavfall och förpackningsavfall (plast-, kartong-, metall- och glasförpackningar) ska utvidgas i samtliga tätorter så att den börjar omfatta fastigheter med fem eller flera lägenheter. I tätorter med över 10 000 invånare ska den separata insamlingen av bioavfall enligt planerna utvidgas till alla fastigheter. Separat insamling bör på motsvarande sätt också ordnas i affärs- och före

Källa: ym.fi

Medborgarinitiativet om att slopa dieselskatten överlämnades till riksdagen

NordenBladet —

​Medborgarinitiativ om att slopa drivkraftsskatten för dieselbilar överlämnades till riksdagen torsdagen den 12 september. Medborgarinitiativet togs emot av riksdagens lagstiftningsdirektör Tuula Kulovesi.

För att riksdagen ska ta emot ett medborgarinitiativ krävs att 50 000 personer undertecknar det inom ett halvt år. Den nya påverkningskanalen blev möjlig efter en grundlagsändring i mars 2012.

Medborgarinitiativet MI 6/2019
Mer om behandlingen av medborgarinitiativ i riksdagen

Källa: Eduskunta.fi

Mer stöd för byggande av student- och ungdomsbostäder föreslås

NordenBladet —

​Riksdagen förde onsdagen den 11 september remissdebatt om ändring av lagen om understöd för förbättring av bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov (RP 16/2019).

Regeringen föreslår att det maximala belopp investeringsunderstöd som beviljas för byggande, anskaffning och ombyggnad av student- och ungdomsbostäder höjs från 10 procent till 15 procent av de godkända kostnaderna för projektet.

Det understöd som beviljas för student- och ungdomsbostäder omfattas av den lägsta stödklassen för investeringsunderstöd för grupper med särskilda behov. Understöd enligt den lägsta stödklassen stöder i praktiken byggande, anskaffning och ombyggnad av bostäder som är avsedda för framför allt studerande och unga. Syftet med propositionen är att öka produktionen av sådana bostäder för studerande och unga. De övriga villkoren för beviljande av understöd ändras inte.

Lagändringen avses träda i kraft den 1 november.

Efter remissdebatten remitterades ärendet till miljöutskottet för vidare behandling.

Regeringens proposition RP 16/2019

Källa: Eduskunta.fi

Behandlingen av medborgarinitiativet om att förbjuda könsstympning av flickor inleddes

NordenBladet —

​Riksdagen inledde behandlingen av medborgarinitiativet om att förbjuda könsstympning av flickor med remissdebatt onsdagen den 11 september.

I Finland är könsstympning av flickor i dag förbjudet enligt strafflagen i och med att det kan betecknas som misshandel eller grov misshandel. I medborgarinitiativet vill man dock ha en separat lag som uttryckligen handlar om förbud mot könsstympningen och som också förbjuder könsstympning som görs utomlands.

Efter remissdebatten remitterades ärendet till lagutskottet för vidare behandling.

Sammanlagt 61 266 finländare har undertecknat medborgarinitiativet. För att riksdagen ska ta emot ett medborgarinitiativ krävs att 50 000 personer undertecknar det inom ett halvt år. Den nya påverkningskanalen blev möjlig efter en grundlagsändring i mars 2012.

Medborgarinitiativet MI 1/2019
Behandling av medborgarinitiativ i riksdagen

Källa: Eduskunta.fi

Finlands regeringsform 100 år

NordenBladet —

​Det är hundra år sedan Finland blev en republik genom regeringsformen, som stadfästes som grundlag. Riksdagen uppmärksammar jubiléet med en festlig tillställning tisdagen den 10 september. Tillställningen som är endast för inbjudna gäster direktsänds på webben med början kl. 12.

Riksdagen antog den republikanska regeringsformen i juni 1919. Regeringsformen har tillsammans med lantdagsordningen, vallagen och lagen om kommunalval styrt byggandet av det finländska samhället och Finlands utveckling till en modern rättsstat.

Regeringsformen var i kraft till år 2000 då den nya grundlagen stiftades.

Webbsändning

Källa: Eduskunta.fi