Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Savolax och miljöministeriet:

Genom programmet för effektiverat vattenskydd finansieras sex projekt som ska minska utsläppen av skadliga ämnen i vattendragen. Dessa projekt har bland annat som syfte att identifiera utsläppskällorna till de skadliga ämnena och hitta metoder för hur utsläppen kan minskas. Inom ramen för projekten testas dessutom nya anordningar och metoder för rening av avloppsvatten och återvinning av näringsämnen.

Hanteringen av vattnet i städer och åtgärder för att minska mängden skadliga ämnen i städernas vatten är ett av temana i programmet för effektiverat vattenskydd, som samordnas av miljöministeriet. Projekt som gäller vattnet i städer administreras av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Savolax. De skadliga ämnena i vattendragen härstammar bland annat från avloppsreningsverk och dagvatten.

”Vattendragen i städer och tätorter, till exempel sjöar och dammar, är ett ypperligt exempel på natur i näromgivningen. De främjar hälsan och ger möjligheter till rekreation i den byggda miljön, och därför lönar det sig att ta hand om dem”, säger klimat- och miljöminister Krista Mikkonen.

Det utlystes sammanlagt 1,33 miljoner euro i finansiering. Temat för ansökningsomgången var kommunalt avloppsvatten som leds till avloppsnätet. I utlysningen lyftes särskilt följande syften fram:

• att förbättra avloppsvattnets kvalitet genom att kartlägga de platser där skadliga ämnen släpps ut i avloppet och rikta in åtgärderna på utsläppskällorna,
• att behandla avloppsvattnet för att minska och avlägsna skadliga ämnen och
• att behandla slam för att minska mängden skadliga ämnen.

Finansierade projekt

Vemo – Minskning av mängden skadliga ämnen i städernas avloppsvatten genom effektivare övervakning

Inom projektet kartläggs utsläppskällorna till de skadliga ämnena samt de olika typerna av avloppsvatten (från sjukhus, industriell verksamhet, tvättinrättningar osv.) i vissa målområden i S:t Michel.

Stödmottagare: Kaakkois-Suomen Ammattikorkeakoulu Oy och Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet LUT, gemensamt projekt

Finansiering: 280 000 euro

PFAS-projektet i Vanda å

Inom projektet studeras den geografiska och tidsmässiga förekomsten av PFAS-föreningar i Vanda å och variationen i den, när det gäller såväl naturliga vatten, grundvatten, dagvatten och avloppsvatten som fiskar.

Stödmottagare: Vantaanjoen ja Helsingin seudun vesiensuojeluyhdistys ry

Finansiering: 86 936 euro

Source Track

Inom projektet utvecklas skalbara lösningar med bred tillämpning för identifiering av utsläppskällorna till de skadliga ämnena i avloppsvatten som leds till avloppsreningsverken.

Stödmottagare: Turun ammattikorkeakoulu Oy, Turun seudun puhdistamo Oy och Åbo Vattenförsörjning Ab, gemensamt projekt

Finansiering: 125 000 euro

Nya skadliga ämnen vid finländska avloppsreningsverk

Inom projektet undersöks nya slag av skadliga ämnen och deras beteende vid finländska avloppsreningsverk.

Stödmottagare: Finlands Vattenverksförening rf

Finansiering: 154 250 euro

Innovationer inom tertiär rening, från laboratorium till reningsverk

Inom projektet undersöks hur de innovationer som uppkommit vid Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet (LUT) fungerar när det gäller att effektivisera reningen av avloppsvatten och tillvaratagandet av näringsämnen.

Stödmottagare: Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet

Finansiering: 295 335 euro

PLÄTS – Plasma för rening av läkemedelsrester i avloppsvattnet från sjukhus

Inom ramen för projektet planeras och byggs i anslutning till avloppet vid centralsjukhuset i Södra Karelen anordningar som fungerar med plasmateknik som utvecklats vid Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet LUT. Anordningarna renar sjukhusets avloppsvatten från läkemedelsrester innan vattnet leds vidare till avloppsnätet.

Stödmottagare: Flowrox Oy

Finansiering: 45 860 euro 

Med hjälp av det femåriga programmet för effektiverat vattenskydd (2019–2023) vill man minska utsläppen av näringsämnen från jord- och skogsbruket, restaurera vattendrag och stärka nätverken av experter och aktörer, minska utsläppen av skadliga ämnen i vattnet i städerna, sanera vrak som utgör en miljörisk i Östersjön samt finansiera forskning och utvecklingsarbete.

Mer information:

Ari Kangas, konsultativ tjänsteman, miljöministeriet, tfn 0295 250 340, fornamn.efternamn@ym.fi

Esa Pekonen, finansieringsexpert, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Savolax, tfn 0295 024 159, fornamn.efternamn@ely-keskus.fi

Genom programmet för effektiverat vattenskydd finansieras sex projekt som ska minska utsläppen av skadliga ämnen i vattendragen. Dessa projekt har bland annat som syfte att identifiera utsläppskällorna till de skadliga ämnena och hitta metoder för hur utsläppen kan minskas. Inom ramen för projekten testas dessutom nya anordningar och metoder för rening av avloppsvatten och återvinning av näringsämnen.

Miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet:

I de samarbetsnätverksprojekt som inleds våren 2020 planeras naturvården på regional nivå och i brett samarbete med skogsägare, skogsbranschen och lokala aktörer. De projekt som nu finansieras ingår i handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland METSO. Syftet med dem är att genom regional planering förbättra naturvårdens resultat såväl i ekonomiskogar som i områden som är särskilt värdefulla med tanke på den biologiska mångfalden.

Jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet har valt två projekt som ska genomföras 2020 – 2022. Projekten ska utveckla planeringen av naturvården inom vida försöksområden både på privata och till exempel på kommunala marker. I enlighet med Metsoprinciperna är det frivilligt för markägarna att delta i projektverksamheten.

Det projekt som genomförs i Egentliga Finland planerar naturvården i det nationellt viktiga området Hyyppäränharju. Området som ligger i Salo och Somero hör till nätverket Natura 2000. Projektet ska utarbeta en områdesekologisk naturvårdsplan. Markägarnas synpunkter beaktas när planen genomförs. Sakkunnigorganisationen Valonia vid Egentliga Finlands förbund svarar för genomförandet av projektet.

“För att trygga naturens biologiska mångfald behöver vi utöver skyddsområdena också en välplanerad och riktad naturvård i ekonomiskogar. Till exempel för att förbättra den hotade småvattennaturen behöver vi genomföra åtgärder i skogar vid småvatten”, säger Janne Tolonen, vattenexpert vid Valonia.

Utöver planeringen och mångfaldsåtgärderna utvecklar projektet en interaktiv verksamhetsmodell som kan tillämpas i hela landet till exempel i Natura 2000-områden och deras närmiljöer. Utvecklingen av verksamheten bygger på ett brett regionalt samarbete genom evenemang, möten och delaktiggörande planering.

Projektet som genomförs i Mellersta Finland och Södra Savolax har målet att stärka det regionala nätverket av värdefulla naturobjekt. Försöksområdena för det projekt som genomförs av Finlands skogscentral finns till största delen i ekonomiskogarna i Kuhmois och Mäntyharju. Avsikten är att centralen bland objekten ska identifiera de objekt som har nytta av naturvården och som är viktiga med tanke på den biologiska mångfalden. Målet är också att öka markägarnas naturkunskap samt att främja skyddet av värdefulla objekt och vården och restaureringen av livsmiljöer, om markägaren så önskar.

“I projektet använder vi oss av både geografisk information och massinsamling av data för att identifiera naturvärden och rikta naturvården, säger Riitta Raatikainen”, ledande sakkunnig i naturvård vid Finlands skogscentral.

Markägarna kan via applikationen meddela Skogscentralen observationer om sina skogar. En applikation som baserar sig på geografisk information har tidigare använts bland annat vid planeringen av naturvården i stadsskogar.

Ytterligare information:

Riitta Raatikainen, ledande sakkunnig i naturvård, Finlands skogscentral, tfn 029 432 4750, fornamn.efternamn@metsakeskus.fi

Janne Tolonen, vattenexpert, Valonia – Egentliga Finlands servicecenter för hållbar utveckling och energi, tfn 050 518 7755, fornamn.efternamn@valonia.fi

METSO-programmets forsknings- och utvecklingsprojekt

Ytterligare information:

Ville Schildt, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 16 2190, fornamn.efternamn@mmm.fi
Maarit Loiskekoski, konsultativ tjänsteman, miljöministeriet, tfn 0295 250 169, fornamn.efternamn@ym.fi

Kaisu Aapala, projektkoordinator för METSO-programmet, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 052, fornamn.efternamn@ymparisto.fi (kan nås måndagen den 6 april)

METSO-handlingsplanen är miljöministeriets och jord- och skogsbruksministeriets gemensamma projekt som grundar sig på statsrådets principbeslut. METSO-handlingsplanen baserar sig på frivillighet och ger markägare möjlighet att skydda sin skog mot ersättning, antingen permanent eller för en viss tid. Inom ramen för METSO-handlingsplanen utförs också naturvårdande åtgärder som inte medför några kostnader för markägaren. Till handlingsplanen hör i enlighet med statsrådets principbeslut också forsknings- och utvecklingsverksamhet

I de samarbetsnätverksprojekt som inleds våren 2020 planeras naturvården på regional nivå och i brett samarbete med skogsägare, skogsbranschen och lokala aktörer. De projekt som nu finansieras ingår i handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland METSO.

Staten inleder förhandlingar om MBT-avtal med tre nya regioner: Jyväskylä, Lahtis och Kuopio. Av den utredning som färdigställdes i början av 2020 framgår att MBT-avtalsförfarandet på ett mångsidigt sätt gagnar både staten och stadsregionerna, bland annat när det gäller klimatarbetet och urbaniseringen. De förhandlingar om MBT-avtalens innehåll som inleddes våren 2019 fortsätter med stadsregionerna Helsingfors, Tammerfors, Åbo och Uleåborg. Avsikten är att avtalsförhandlingarna ska slutföras så snart som möjligt.

För statens del är avtalsparterna följande: miljöministeriet, kommunikationsministeriet, arbets- och näringsministeriet, Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA), Trafikledsverket, Transport- och kommunikationsverket Traficom och närings-, trafik- och miljöcentralen, och i fråga om avtalet för Helsingforsregionen även finansministeriet.

Mer information:
Timo Juurikkala, miljö- och klimatminister Krista Mikkonens specialmedarbetare, tfn 040 555 4013, timo.juurikkala@ym.fi
Johanna Juselius, kommunikationsminister Timo Harakkas specialmedarbetare, tfn 050 372 7062, johanna.juselius@lvm.fi
Tommi Laanti, bostadsråd, miljöministeriet, tfn 0295 250 146, fornamn.efternamn@ym.fi
Timo Kievari, enhetsdirektör, kommunikationsministeriet, tfn 040 059 3706, timo.kievari@lvm.fi

METSO-handlingsplanen sträcker sig till 2025, och vid utgången av 2019 hade 77 procent (drygt 73 500 ha) av handlingsplanens mål i fråga om skogsskyddet (96 000 ha) uppnåtts. Av det totala målet för naturvårdsprojekt och miljöstöd för ekonomiskogar (82 000 ha) hade endast knappt 60 procent (48 000 ha) uppnåtts.

Värdet av de markförvärv och ersättningar för skydd som NTM-centralerna genomförde 2019 uppgick till sammanlagt ca 28,4 miljoner euro. Genomsnittspriset på de nya skyddsområdena steg en aning från året innan, eftersom man nu främst prioriterade områden i södra Finland och eftersom det rotpris som låg till grund för ersättningen var högre än 2018. I fjol användes cirka fem miljoner euro för miljöstöd och cirka 800 000 euro för naturvårdande skötsel i ekonomiskogar.

Beslut om permanent skydd av skogar eller tidsbegränsat skydd på 20 år fattas vid de NTM-centraler som hör till miljöministeriets förvaltningsområde. Skogscentralen, som hör till jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde, svarar för administrationen kring miljöstöden och naturvårdsprojekten.

Den populäraste skyddsmetoden är att inrätta privata naturskyddsområden

”METSO-handlingsplanen bidrog också i fjol till att skydda många skogar som är värdefulla med tanke på den biologiska mångfalden. Jag gläder mig över att finländarna vill skydda sina skogar frivilligt, mot ersättning. Det behövs flera skyddsområden för att vi ska kunna stoppa förlusten av skogens biologiska mångfald. Det finns över 800 hotade arter i våra skogar. Vi har ökat METSO-finansieringen för att vi också de kommande åren ska nå skyddsmålen”, berättar miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Den populäraste skyddsmetoden är att inrätta privata naturskyddsområden. Denna metod tillämpades på ca två tredjedelar av arealen av den skogsmark som skyddades 2019. De flesta nya naturskyddsområdena inrättades inom området för Närings-, trafik- och miljöcentralerna i Södra Österbotten, Mellersta Finland, Norra Savolax och Egentliga Finland: i var och en av dessa regioner inrättades det skyddsområden som motsvarar en areal på över 500 hektar. I Norra Finland och Norra Karelen har det skyddsmål som fastställts i METSO-handlingsplanen redan uppnåtts, eller kommer inom kort att uppnås, så skyddsarealen i dessa områden var nu mindre än under tidigare år.

I år är skyddsåtgärderna ännu tydligare inriktade på Södra Finland, där flest skyddsmål återstår. Avsikten är att i synnerhet nå skogsägarna i Nyland, Egentliga Finland, Tavastland, Birkaland och Sydöstra Finland. Siktet är inställt på skogar som är värdefulla med tanke på den biologiska mångfalden, i synnerhet lundar samt frodig, trädbevuxen myrmark och stora moskogsområden med mångsidig natur. Även svämskogar och skogar vid landhöjningskust är eftertraktade METSO-objekt.

Inom miljöministeriets förvaltningsområde har det för innevarande år reserverats ca 25–30 miljoner euro för ersättning för skydd av skog, och skyddsmålet ligger på ca 4 500 hektar. Närings-, trafik- och miljöcentralerna i de sydligare delarna av landet har dessutom fått möjlighet att anställa mer personal för METSO-arbete, vilket väntas påskynda genomförandet av handlingsplanen ytterligare.

Målet för miljöstödet förutsätter en dubblering av anslagen

”Miljöstödet inom METSO-handlingsplanen uppmuntrar skogsägarna att främja mångfalden också i ekonomiskogar. När ekonomiskogarna vårdas så att mångfalden stärks stöder det samtidigt också andra mål för hållbar användning av skogarna. En mångsidig skog med god tillväxt binder kol effektivt och kan bättre tåla stormar och växtskador, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.

En förutsättning för beviljande av miljöstöd är att skogsägaren förbinder sig att inte vidta skogsbruksåtgärder i betydelsefulla naturområden. Objekten är i första hand sådana särskilt viktiga livsmiljöer som avses i 10 § i skogslagen eller livsmiljöer som i övrigt är viktiga för skogens biologiska mångfald.

I enlighet med regeringsprogrammet har det beviljats mer finansiering för miljöstöd, men det räcker fortfarande inte för de mål som ursprungligen ställts för handlingsplanen. Det anslag på sju miljoner euro som anvisats för innevarande år räcker endast till miljöstödsavtal för ca 3 000 hektar skogsmark. För att det övergripande målet ska nås under de kommande fem åren krävs det årligen miljöstöd för över 6 000 hektar skogsmark.

Mer information:

Jord- och skogsbruksministeriet: Ville Schildt, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 162 190, fornamn.efternamn@mmm.fi

Miljöministeriet: Esa Pynnönen, överinspektör, tfn 0295 250 386, fornamn.efternamn@ym.fi

Finansiering kan sökas för projekt där man testar och utvecklar nya lösningar för att kombinera grön miljö, hälsa och välfärd. Projektet kan gälla till exempel grönstrukturer som stöder invånarnas hälsa, utnyttjande av grönmiljön i social-, hälso-, utbildnings- eller kultursektorns tjänster eller lokala lösningar för att utveckla grönmiljön så att den ökar trivseln.

Finansiering beviljas till projekt som syftar till att testa nya lösningar eller tillämpa befintliga lösningar inom ett nytt område. Lösningarna kan vara lokala, regionala eller nationella. För att projektet ska få finansiering måste lösningen som testas vara skalbar och kunna tillämpas även på andra orter.

Finansiering kan sökas av alla aktörer med FO-nummer, med undantag av dem som omfattas av statens bokföringsenheter. I projektet ska alltid också delta en stad eller en kommun.

Finansiering kan beviljas högst till 60 procent av kostnaderna för ett enskilt projekt, dock högst 50 000 euro. Finansieringen beviljas beroende på verksamhetens art som statsunderstöd för icke-ekonomisk verksamhet eller i form av de minimis-stöd. Finansieringen beviljas av miljöministeriet.

Utöver det finansiella understödet erbjuder programmet för hållbara städer försöksprojekten möjlighet till nätverkande, bistånd i frågor som gäller genomförandet och verkningsfullheten av försöket, stöd för informerandet om resultaten samt synlighet i programmets kommunikationskanaler.

Programmet för hållbara städer

Programmet för hållbara städer, som samordnas av miljöministeriet, påskyndar städernas och kommunernas arbete för hållbar utveckling i samarbete med ministerier, kommuner och andra aktörer. Arbetet är bland annat inriktat på att behandla städernas gemensamma hållbarhetsutmaningar, ta fram nya lösningar genom praktiska försök och utvecklingsprojekt samt främja spridning och bredare tillämpning av god praxis.

Huvudteman för programmet är koldioxidsnåla städer, smarta städer, friska städer och socialt hållbara städer, och man söker framför allt nya lösningar på frågor tangerar alla dessa teman.

Ytterligare information:

Virve Hokkanen, programchef, miljöministeriet, programmet för hållbara städer, tfn 0295 250 034, fornamn.efternamn@ym.fi

Jenni Hepo-oja, planerare, miljöministeriet, programmet för hållbara städer, tfn 02952 50391, fornamn.efternamn@ym.fi

Enkäten, som kunde besvaras under perioden 23.1–21.2.2020, publicerades på sex språk: finska, svenska, engelska, nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska. Enkäten var omfattande: svarspersonerna hade möjlighet att ta ställning till den gällande lagen och dessutom lägga fram synpunkter inför revideringen av den. Svarspersonerna nämnde många olika arter och naturtyper som kräver skyddsåtgärder. Det fanns dock också olika åsikter: en del ansåg att tillståndet för den biologiska mångfalden kräver snabbare och kraftfullare åtgärder och striktare reglering, medan andra ansåg att skyddsnivån på det hela taget är tillräcklig.

Naturen ett övergripande tema

De som besvarade enkäten anser att staten och kommunerna bör ha ett särskilt ansvar för naturvården. Enligt svarspersonerna bör naturvården och mångfalden beaktas också i annan lagstiftning, vid behandlingen av olika tillstånd och i andra motsvarande processer. Lagstiftningen och tillståndsförfarandena bör samordnas bättre. Det framkom också att svarspersonerna anser att biologisk mångfald bör vara ett övergripande tema i all kommunal verksamhet. Det fanns däremot också förståelse för att kommunernas ekonomiska ställning och resurser varierar.

Som exempel på nya naturtyper som bör skyddas föreslogs våtmarker, olika myrtyper och gammelskogar. Något över hälften av de som besvarade enkäten ansåg dock att skyddet inte behöver utvidgas till nya naturtyper. Skyddet av arter bör enligt svarspersonerna främjas genom faktabaserade hotbedömningar och bedömningar av skyddsbehovet samt genom vård av livsmiljöerna. Samtidigt bör regionala skillnader beaktas. De som besvarade enkäten ansåg att det är viktigast att skyddet samordnas med skogsindustrin och med skogsvården, torvutvinningen och gruvdriften. Åsikterna gick i sär i frågan om huruvida begränsning av klimatförändringen bör nämnas bland målen för naturvårdslagen.

Önskemål om mer incitament, delaktighet och lokal verksamhet

I enkäten framförde svarspersonerna önskemål om målgruppsinriktad, praktisk och faktabaserad information om naturen via olika interaktiva och lokala kanaler. Utöver öppet utbyte av information borde även samarbetet mellan myndigheterna utvecklas och olika aktörers roll och ansvar förtydligas. Största delen av svarspersonerna uttryckte önskemål om olika incitament för naturvård. Utöver statliga ersättningar och andra ekonomiska incitament nämndes verksamhet med annan sporrande effekt, såsom rådgivning och flervägskommunikation. Enligt svarspersonerna bör framför allt markägarnas delaktighet ökas samtidigt som frågor om egendomsskyddet beaktas.

Entusiasm över nya finansieringsmetoder, avvaktande inställning till kompensationer

De som besvarade enkäten föreslog att naturvården utöver att finansieras med statliga budgetmedel även kunde finansieras genom fonder, fadderverksamhet, insamlingskampanjer och påverkansinvesteringar. Inställningen till frivilliga avgifter för besök i nationalparkerna var tudelad. Hälften av svarspersonerna motsatte sig besöksavgifter medan andra hälften understödde tanken om en frivillig avgift.

Enligt svarspersonerna bör åtminstone näringsidkare få ersättning för skador som orsakats av fridlysta arter. Ett omfattande ersättningssystem motiverades med att det bidrar till en jämlik behandling och uppmuntrar till naturvård.
Svarspersonerna förhöll sig avvaktande till ekologisk kompensation, eftersom de ansåg att det finns risk för grönmålning. Som kriterier lyfte man fram transparens och faktabaserat beslutsfattande samt kompensation som motsvarar den faktiska skadan. Ekologisk kompensation ansågs lämpa sig bäst för stora och viktiga byggprojekt.

Revideringen av naturvårdslagstiftningen framskrider enligt planerna

Utöver webbenkäten har det också ordnats diskussionsmöten för intressegrupper. Sammanlagt 23 olika aktörer har deltagit i mötena. Diskussionerna resulterade i många synpunkter som bidrar till beredningen av reformen. I höst finns det ny chans att delta i beredningen i samband med att miljöministeriet och stiftelsen Erätauko-säätiö ordnar fyra diskussionsmöten på olika orter. Under dessa möten har deltagarna möjlighet att kommentera både revideringen av naturvårdslagen och revideringen av klimatlagen.

Regeringens proposition med förslag till lag om ersättning och förebyggande av skador orsakade av fridlysta arter ska färdigställas i slutet av 2020, och revideringen av naturvårdslagen ska enligt planerna slutföras i slutet av 2021. Naturvårdslagstiftningen ses över för att vi bättre ska kunna bevara naturen och den biologiska mångfalden i Finland. Naturvårdslagen stiftades för över 20 år sen, och den behöver nu moderniseras och förtydligas så att lagens funktion förbättras.

Mer information

Johanna Korpi, lagstiftningsråd, miljöministeriet, tfn 029 525 0278

– Nu är det ett bra tillfälle att söka kraft och sinnesro i naturen, det hjälper oss att orka med undantagsarrangemangen och förändringarna i vardagen. Vi finländare har lyckligtvis nära till naturen. Undersökningar visar att finländare i genomsnitt bor 200 meter från en skog. Vi gör nu gott i att njuta av naturen och vårtecknen i de områden som finns nära hemmet, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

I takt med att möjligheterna att utöva andra hobbyer har minskat blir det allt mer lockande att gå ut i naturen. I och med coronavirusutbrottet har antalet besökare i de naturområden som Forststyrelsen upprätthåller ökat, till och med så mycket att det ställvis varit mycket trångt på friluftslederna.

Forststyrelsens naturtjänster har tvingats stänga vissa populära utflyktsmål bland annat i närheten av turistcentrum: till exempel raststugor, kåtor, fågeltorn och ödestugor som varit i flitig användning dagtid har stängts. Även naturumen vid nationalparkerna är stängda, och de bokningar som gjorts till Forststyrelsens hyres- och reserveringsstugor har tills vidare annullerats.

– Finland är fullt av fantastiska naturområden. Nu är det dock inte läge att göra några längre resor, inte ens i hemlandet, utan hellre röra sig i naturen nära hemmet. Av säkerhetsskäl har man till exempel varit tvungen att stänga vissa tjänster i nationalparkerna, eftersom det varit trängsel i områdena. Om man råkar bo nära en nationalpark kan man självfallet besöka den, men även då lönar det sig att undvika närkontakter och de tider då det rör sig mycket folk där, säger minister Mikkonen.

I södra och mellersta Finland råder för närvarande dessutom varning för gräsbrand, vilket innebär att man inte får göra upp eld. Det lönar sig därför att ta med sådan utflyktsmat som inte behöver värmas upp.

Mer information:

Forststyrelsens naturtjänster: Timo Tanninen, naturtjänstdirektör, timo.tanninen@metsa.fi, tfn 040 6610033

Antti Heikkinen, ministerns specialmedarbetare, antti.heikkinen@ym.fi, tfn 050 348 1406

En grunddamm anläggs för att medelvattenståndet i den norra delen av Siikalahti ska höjas. Syftet med muddringen är att avlägsna vattenvegetationen med rötterna och att få till stånd ett område med öppet vatten som består så länge som möjligt.

”Restaureringsåtgärderna gynnar fågelbeståndet i Siikalahti. Vi strävar framför allt efter att förbättra häckningsmiljön för hotade sjöfåglar. Vi följer noga hur restaureringen påverkar fågelbeståndet i viken. Också andra djurarter gynnas, för restaureringsåtgärderna förbättrar livsmiljön för trollsländor och åkergrodor och ökar antalet födosökområden för fladdermöss”, berättar specialplanerare Panu Kuokkanen från Forststyrelsen.

Siikalahti i Parikkala är det mest betydande fågelvattnet i det finska inlandet. Området är mycket värdefullt inte bara med tanke på fågelbeståndet utan också om man ser till vegetationen och det stora antalet ryggradslösa djur. Den norra delen av Siikalahti är mycket grund. I slutet av sommaren är vattendjupet endast 0,8 meter. Särskilt under torra somrar finns det risk för mycket lågt vatten och för att växtligheten breder ut sig, med den påföljd att områdena med öppet vatten minskar i omfattning. Även svämängarna torkar ut.

Helmi-programmet tar tag i den största orsaken till förlusten av biologisk mångfald

“I dessa svåra och exceptionella tider är det också viktigt att berätta positiva nyheter. Vi har nu tack vare Helmi-programmet möjlighet att börja restaurera Finlands viktigaste fågelvatten i inlandet. Vårt mål inom Helmi-programmet är att före utgången av 2023 restaurera 80 av de fågelvatten som räknas som mest värdefulla och som mest skyndsamt behöver restaureras”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

De totala kostnaderna för restaureringen av fågelvattnet i Siikajärvi och tillhörande landskapsanpssning uppgår till cirka 250 000 euro. Forststyrelsen genomför projektet med statliga medel som en del av livsmiljöprogrammet Helmi. Helmi-programmet tar tag i den största orsaken till förlusten av biologisk mångfald i Finland: att livsmiljöerna minskar och försämras kvalitetsmässigt.

”Många områden i den finska naturen är i behov av restaurering, och därför kommer man redan i år att satsa på röjning, slåtter, reduktionsfiske och fångst av främmande rovdjur vid flera fågelvatten på olika håll i landet. Dessutom förbereder vi oss på framtida restaureringsåtgärder genom att göra inventeringar och upprätta planer”, meddelar minister Mikkonen.

Största delen av de betydande fågelvattnen har redan skyddats eller ligger på statlig mark.

Muddring under ett par månader på hösten

Grunddammen och dammvallen har en krönlängd på totalt 315 meter. Grunddammen anläggs som våtarbete på hösten innan marken fryser till. Då är det lågt vatten i Simpeleenjärvi, vilket underlättar arbetet. Arbetet utförs från den västra sidan av viken, där det redan finns en befintlig vägförbindelse. Stommen till dammen anläggs genom att man gräver bort mjuk torv och/eller slamskiktet. Arbetet med grunddammen beräknas ta 2–3 månader. Grävmassan placeras och bearbetas på ön och närliggande uddar.

Muddringar ska enligt planerna utföras i de områden i norra delen av Siikalahti som angetts i restaureringsplanen. Den sammanlagda arealen för de fåror som muddras och utvidgningarna av dem uppgår till ca 4–4,4 hektar. Muddermassan placeras i huvudsak i de områden som ligger mellan de fåror som muddras, där det uppstår häckningsöar för fåglar.

Muddringarna utförs främst på hösten med grävmaskiner på pontoner. De överflödiga massor som inte används för att anlägga häckningsöar kommer att transporteras till vissa bestämda deponeringsområden. Vårdåtgärderna i Siikalahti har redan inletts i form av röjning av busksnåret på maderna och röjning av betesområdena.

Mer information:

Panu Kuokkanen, specialplanerare, Forststyrelsen, tfn 0400 381 298

Livsmiljöprogrammet Helmi: Päivi Gummerus-Rautiainen, miljöråd, miljöministeriet, tfn 0295 250 240, paivi.gummerus-rautiainen@ym.fi

Antti Heikkinen, ministerns specialmedarbetare, tfn 050 348 1406, antti.heikkinen@ym.fi

”I Finland har vi under ett drygt årtionde bedrivit målinriktat arbete för att eliminera bostadslösheten. Vi har hittat fungerande sätt att hjälpa, och antalet bostadslösa har därför minskat sju år i följd. Det finns dock fortfarande cirka 4 600 bostadslösa i vårt land, så vi fortsätter arbeta i brett samarbete och med ambitiösa mål”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Samarbetsprogrammet för halvering av bostadslösheten 2020–2022 baserar sig på den utvärdering av tidigare bostadslöshetsprogram som publicerades 2019. Målet är att öka antalet bostäder för bostadslösa, stärka det arbete mot bostadslöshet som utförs i kommunerna, förbättra tillgången till boenderådgivning och etablera samarbetet mellan de aktörer som arbetar med bostadslösa på kommun- och regionnivå. Avsikten är att bättre kunna identifiera risken för att bli bostadslös i all kommunal basservice, så att personerna i tid kan erbjudas den hjälp som de behöver.

”Bostadslösheten har ändrat form. Det behövs inte längre så stor satsning på själva väggarna, utan mer på att i tid bemöta och erbjuda hjälp till den som är bostadslös, eller riskerar bli bostadslös. Det finns många olika orsaker till bostadslöshet, och därför bör hjälpen riktas enligt vars och ens behov. Genom rådgivning som tillhandahålls i rätt tid kan man till exempel hjälpa den som fått en bostad att hålla kvar bostaden trots eventuella andra prövningar i vardagen”, berättar minister Mikkonen.

De elva största kommunerna i Finland som deltar i programmet ska utarbeta en samlad plan för minskning av bostadslösheten. I planen ska man bland annat diskutera behoven att utveckla social- och hälsovårdstjänster med låg tröskel, antalet bostäder avsedda för bostadslösa samt det planerade samarbetet mellan kommunens ansvarsområden, tjänsteproducenter, organisationer, ekonomi- och skuldrådgivningen och brottspåföljdssektorn.

Under våren kommer det att utlysas understöd för utveckling av arbetet mot bostadslöshet i kommunerna. Understödet är avsett för utveckling av social- och hälsovårdstjänster som minskar bostadslösheten, i synnerhet för anställning av personer som utför klientarbete. Inom ramen för programmet kommer det också att spridas information och god praxis, till exempel genom seminarier och annat samarbete.

Boenderådgivning ett effektivt sätt att förebygga bostadslöshet – en arbetsgrupp ska begrunda hur rådgivningen kan bli lagstadgad

Miljöministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som ska bereda ett förslag om hur boenderådgivningen kan bli lagstadgad. För närvarande finns det inga lagbestämmelser om boenderådgivning, och därför tillhandahåller kommunerna rådgivning på väldigt olika sätt, bland annat genom socialväsendet, fastighetsbolag och organisationer, eller genom samarbete mellan dessa.

”Boenderådgivningen har gett goda resultat, för tack vare den har man kunnat ta tag i problemen i ett tidigt skede. Därför lönar det sig att se till att verksamheten blir permanent och utvidgas till alla boendeformer. Det är viktigt med ett smidigt samarbete mellan bostadsväsendet och socialväsendet, och att också hyresvärdarna och organisationerna medverkar i genomförandet”, säger arbetsgruppens ordförande Jarmo Lindén från Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA).

Syftet med boenderådgivningen är att skapa kontakt mellan den boende, bostadens ägare och de tjänster som erbjuds den boende så att problem kan lösas i tid. Rådgivningen gäller ofta skötseln av hyresskulder eller förebyggande av vräkning, men allt oftare också andra sociala problem. Tack vare rådgivningen får den boende ofta behålla sin bostad och undviker att bli utan hem.

Avsikten är att en proposition med lagbestämmelser om boenderådgivning ska sändas på remiss våren 2021, och lagen avses träda i kraft vid ingången av 2022. Arbetsgruppen kommer i hög utsträckning att höra sakkunniga och intressegrupper i frågan.

Mer information:

Tuula Tiainen, specialsakkunnig, miljöministeriet, tfn 0295 250 295, tuula.tiainen@ym.fi

Timo Juurikkala, ministerns specialmedarbetare, miljöministeriet, timo.juurikkala@ym.fi, tfn 040 555 4013

Jarmo Lindén, direktör, Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA), tfn 0295 250 808, jarmo.linden@ara.fi