NordenBladet — En arbetsgrupp vid Institutet för hälsa och välfärd har färdigställt en handbok som ska stödja utarbetandet av en riksomfattande anvisning om de utredningar i socialnämnden som lämnas till domstolarna.Vid skilsmässa kan föräldrarna be en domstol fatta beslut om vårdnaden om gemensamma minderåriga barn och umgängesrätten. Som stöd för beslutet kan domstolen då begära en utredning om barnets levnadsförhållanden av socialmyndigheten i den kommun där barnet har hemvist.    Syftet med utredningen är att ge domstolen uppgifter om familjens situation, barnets levnadsförhållanden och andra omständigheter som inverkar på avgörandet av ärendet. Vid ingången av 2023 överförs ansvaret för utredningarna till välfärdsområdena. Syftet med arbetsgruppens handbok är att stödja yrkespersonerna i deras utrednings- och utvecklingsarbete. Handboken erbjuder evidensbaserade arbetsverktyg och konkret stöd för de olika faserna i utredningsarbetet. Handboken innehåller också anvisningar om hur våld ska beaktas vid utredningarna. Under 2022–2023 utarbetar Institutet för hälsa och välfärd utöver den nu publicerade handboken också en handbok och en utbildningshelhet om krävande skilsmässofall och våld efter skilsmässa som ett led i genomförandet av den nationella barnstrategin. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — – Hatpropaganda inskränker den samhälleliga debatten och utgör ett hot särskilt mot minoriteters och kvinnors yttrandefrihet. Även om sociala medier ger dem en möjlighet att få sin röst hörd, hotar hatpropagandan att tysta dem. Detta kan vi inte acceptera, utan var och en måste kunna delta i samhällsdebatten utan rädsla för hatpropaganda, sade justitieminister Anna-Maja Henriksson vid EU:s justitieministermöte i Lille i Frankrike.Enligt Europeiska kommissionens initiativ bör hatpropaganda och hatbrott kunna kriminaliseras i större utsträckning än för närvarande på EU-nivå. Detta återspeglar kommissionens oro över den ökande hatpropagandan och över att hatpropagandan på nätet utgör ett allt allvarligare hot mot Europeiska unionens värden. Vid mötet diskuterade justitieministrarna bekämpningen av hatpropaganda och hatbrott och träffade företrädare för Google och Meta.– Mötet med de stora aktörerna på nätet var mycket viktigt, eftersom dessa måste bära sitt ansvar. De straffrättsliga metoderna spelar en viktig roll i bekämpningen av hatpropaganda och hatbrott, men det behövs också mycket mer än så. Det är viktigt att satsa stort på att främja likabehandling och på att motverka hatretorik, säger minister Henriksson.Barnens rättigheter måste tryggas effektivt i EU Ministrarna tog också upp de problem som följer av att det på EU-nivå inte finns någon reglering om ömsesidigt erkännande av föräldraskap. Med detta avses reglering genom vilken ett i en medlemsstat erkänt föräldraskap erkänns i en annan medlemsstat. Problem kan uppstå till exempel i situationer där en regnbågsfamilj har flyttat till en annan medlemsstat och den ena av föräldrarna inte längre har kunnat agera som barnets juridiska förälder i dagliga ärenden, när föräldraskapet inte har erkänts i den nya bosättningsstaten.Europeiska kommissionen överväger nu att lägga fram ett lagstiftningsinitiativ om erkännande av föräldraskap mellan medlemsstaterna. Medlemsstaterna ska dock i sin nationella lagstiftning fortsätta att besluta om hur föräldraskap ska fastställas på nationell nivå. Finlands gällande lagstiftning erkänner i princip föräldraskap som har fastställts i andra länder.– Här är det i sista hand fråga om att tillgodose barnens rättigheter. Den fria rörligheten får inte leda till att barnens rättsliga ställning blir oklar när deras familj flyttar från ett land till ett annat. Vi måste nu hitta de bästa lösningarna på EU-nivå för att åtgärda detta missförhållande, betonar minister Henriksson.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den gränskontroll vid de inre gränserna mellan Finland och alla Schengenländer som statsrådet tillsatte den 29 december 2021 upphörde den 31 januari 2022. Efter det ska resenärer som kommer till Finland från Schengenländer endast visa upp intyg covidintyg enligt lagen om smittsamma sjukdomar.Social- och hälsovårdsministeriets styrningsbrev från december 2021 om hälsosäkerhetsåtgärder i den gränsöverskridande trafiken har upphävts. I fortsättningen ska lokala aktörer agera med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar. De temporära bestämmelserna 16 a–g § i lagen om smitsamma sjukdomar som gäller hälsosäker inresa gäller till och med den 30 juni 2022.Till de åtgärder som avses i lagen om smittsamma sjukdomar hör kontroll av intyg och testning av covid-19 i samband med inresan. En person behöver inte delta i ett coronatest om hen har ett intyg över full vaccinationsserie eller över att hen haft covid-19 och tillfrisknat inom de senaste sex månaderna eller om personen hör till de undantagsgrupper som nämns i lagen. Institutet för hälsa och välfärd har utfärdat nya anvisningar för resenärer som anländer till Finland:Covid-19 anvisning för resenärer som reser till Finland (Institutet för hälsa och välfärd)Resor och coronaviruspandemin (Institutet för hälsa och välfärd)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet har tillsatt en styrgrupp och en arbetsgrupp med uppgift att inleda beredandet av förslag till åtgärder som Finland ska förbinda sig att vidta för att stoppa förlusten av biologisk mångfald och vända den biologiska mångfaldens utveckling mot en positiv riktning före 2030. EU:s medlemsländer ska ingå åtaganden gällande verkställandet av strategin för biologisk mångfald i år. Medlemsländerna bestämmer själva hurdana åtgärder de vidtar för att uppnå målen. I Finland är utgångpunkten att målen nås på frivillig väg.I EU:s strategi för biologisk mångfald finns 17 huvudmål som medlemsländerna har förbundit sig till. Tre av dessa gäller nätverket av skyddsområden. Målet är att utöka skyddsarealen så att 30 procent av både land- och havsytan i EU är skyddad och minst en tredjedel av dessa områden är under strikt skydd. Målet för strikt skydd av de återstående gamla skogarna och skogarna i naturtillstånd ingår i målet om strikt skydd. Ett ytterligare mål är att effektivisera vården av skyddsområdena. De 14 andra målen hänför sig till att förbättra livsmiljöernas tillstånd. Kommissionen förväntas lägga fram ett lagstiftningsinitiativ om återställande av naturen under våren.Det har tillsatts ett projekt för beredningen av Finlands nationella åtaganden. Projektets arbetsgrupp bereder förslagen till åtaganden under 2022. En bredbasig styrgrupp följer hur projektet framskrider och behandlar frågor gällande arbetsgruppen. Miljöministeriets kanslichef Juhani Damski är ordförande och Ilkka Herlin är vice ordförande för styrgruppen.”De bästa åtgärderna för Finland att verkställa EU:s strategi för biologisk mångfald åstadkommer vi genom brett samarbete.Att stoppa förlusten av biologisk mångfald är ett gemensamt mål för hela samhället, och det kräver åtgärder inom alla sektorer”, säger styrgruppens ordförande Juhani Damski.”Att bekämpa förlusten av biologisk mångfald är nödvändigt och i Finlands eget intresse. Det är också ett sätt för aktörerna inom näringslivet att demonstrera hållbarheten i sin produktion”, säger Ilkka Herlin.I Finland är frivillighet en viktig princip när det gäller att uppnå målen. Programmet Helmi och METSO-handlingsplanen stöder uppnåendet av målen.Åtagandena ska gälla skyddsarealen och förbättring av skyddsnivånKommissionen vill att medlemsstaterna ska ingå åtaganden som hänför sig till två av huvudmålen. Det första åtagandet hänför sig till medlemsstaternas sätt att främja EU:s gemensamma mål att skydda 30 procent av land- och havsytan och målet om ett strikt skydd av 10 procent av ytan. Genom åtagandet strävar man efter att utveckla nätverket av skyddsområden och lägga till områden för att förbättra skyddet av arter och naturtyper. I åtagandena beaktas områdenas koppling till varandra, tryggandet av restaureringarnas resultat genom att inrätta skyddsområden samt klimatförändringarnas konsekvenser. Det föränderliga klimatet påverkar förekomsten av arter och naturtyper och framhäver vikten av att skydda kolrika områden.I arbetet granskas också sådana områden som inte är skyddade men som bidrar till att trygga den biologiska mångfalden. Arealen för dessa områden räknas som en del av skyddsområdet. Beräknat på detta sätt är för närvarande cirka 17 procent av Finlands landområden och insjöar samt cirka 10 procent av Finlands havsområden skyddade. Vid beredningen av åtagandet föreslås nya skyddsområdeshelheter som ska läggas till i nätverket för skyddsområden före 2030, samt metoder, mål och nödvändiga resurser för att genomföra skyddet.I det andra åtagandet redogör medlemsländerna för vilka åtgärder de ska vidta för att säkerställa att skyddsnivån för de arter och naturtyper som finns listade i habitatdirektivet och fågeldirektivet inte längre försämras fram till 2030 och att skyddsnivån för 30 procent av arterna och naturtyperna höjs. Dessa arter och naturtyper förekommer både i och utanför skyddsområdena, och därför behövs också extensiva åtgärder för att främja dem. Finlands miljöcentral och Naturresursinstitutet har granskat förutsättningarna för att trygga skyddsnivåerna i en gemensam utredning. I projektet bereds ett förslag till åtgärder och resurser som behövs för åtagandet om att trygga och förbättra skyddsnivån.I projektet utnyttjas forskning samt tidigare genomförda utredningar och uppföljningar. De viktigaste av dessa är de preliminära utredningar och direktivrapporteringar som kartlagt betydelsen av målen i EU:s strategi för den biologiska mångfalden i Finlands samt hotbedömningarna av arter och naturtyper.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Fredagen den 4 februari utnämnde republikens president riksdagsledamoten, medicine licentiaten, politices magistern Aki Lindén till medlem av statsrådet och till familje- och omsorgsminister.Samtidigt befriade presidenten på begäran riksdagsledamoten, politices magistern Krista Kiuru från medlemskap i statsrådet och från uppdraget som familje- och omsorgsminister, eftersom hon blir familjeledig.Vid sitt allmänna sammanträde efter presidentföredragningen beslutade statsrådet om ändringar i ministrarnas arbetsfördelning, i sammansättningen i ministerarbetsgrupper och i ministrarnas ställföreträdare. Dessutom avgav minister Lindén tjänsteförsäkran och domarförsäkran.Lindén är ordförande för ministerarbetsgruppen för samordning av coronaåtgärder och för ministerarbetsgruppen för social- och hälsovård, med undantag för de uppgifter som hör till kommunminister Sirpa Paatero. Lindén är också medlem i ministerarbetsgruppen för barn- och ungdomspolitik och i den ministerarbetsgrupp som övervakar reformen av den sociala tryggheten.Statsrådet utnämnde Eila Mäkipää till att fortsätta i sin tjänst som statssekreterare.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Bärgningen av vitmossa borde styras till sådana områden som inte längre är i naturligt tillstånd konstaterar en samarbetsgrupp som utrett miljökonsekvenserna av bärgningen av mossa. Dessutom borde bärgningsmetoden utvecklas så att man kan trygga vitmossans möjligheter att förnya sig i bärgningsområdena. Arbetsgruppen anser också att man i framtiden skulle kunna odla vitmossa i de områden som tidigare använts för torvproduktion.Miljöministeriet och närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra ÖsterbottenSamarbetsgruppen för utredningen av miljökonsekvenserna av bärgningen av mossa tillsattes av miljöministeriet den 29 januari 2021. Samarbetsgruppen hade till uppgift att beskriva den lagstiftning som gäller bärgning av vitmossa och de olika riktlinjerna och strategierna och att utreda de frivilliga och lagstadgade anmälnings- och tillståndsförfarandena och Green deal-avtalets lämplighet för bärgningen av mossa. Samarbetsgruppens enhälliga slutrapport godkändes den 28 januari 2022.  Samarbetsgruppen föreslår bland annat följande fortsatta åtgärder:Rekommendationerna i slutrapporten ska beaktas vid hållbar bärgning av vitmossa. Principen är att bärgningen ska riktas till sådana områden som inte längre är i naturligt tillstånd och att bärgningsmetoden ska utvecklas så att det kan växa ny vitmossa i bärgningsområdena.  Det behövs mera forskning bland annat om miljökonsekvenserna av bärgningen av vitmossa och de faktorer som påverkar tillväxten av ny vitmossa samt försök med odling av vitmossa.Under år 2022 ska miljöministeriet utreda behoven att utveckla lagstiftningen och övriga styrmetoder och skapa ett samarbetsnätverk gällande bärgningen av vitmossa.Avsikten är att producenterna ska inleda Green deal-förhandlingarna, dvs. börja bereda ett frivilligt avtal mellan staten och näringsidkarna.Geologiska forskningscentralen samlar in och publicerar geografiskt datamaterial från de områden där vitmossa bärgas och uppdaterar materialet årligen.Samarbetsgruppen bestod av miljöministeriet, Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral, Finlands miljöcentral, jord- och skogsbruksministeriet, Geologiska forskningscentralen, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK rf, Neova Oy, Biolan Oy, Östra Finlands universitet, Finlands naturskyddsförbund rf, WWF Finland och Naturresursinstitutet.  Förutom samarbetsgruppen har miljöministeriet år 2021 även finansierat två andra projekt i fråga om bärgning av vitmossa. Finlands miljöcentral SYKE har genomfört ett projekt där man utredde mångfalden och miljökonsekvenserna i samband med bärgningen av vitmossa, och Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral har genomfört ett projekt där man utvecklade anvisningarna, förfarandena och uppföljningen. Det datamaterial som projekten producerade utnyttjades i samarbetsgruppens arbete och slutrapport.
 
Under de kommande åren när man fått mer data om bärgningen av vitmossa och miljökonsekvenserna får man också en exaktare uppfattning om verksamhetens konsekvenser för miljön. Mer forskning behövs bland annat om bärgningens miljökonsekvenser, om vitmossans och andra myrväxters förnyelse och konsekvenserna för myrarnas vattenekonomi. Redan i år inleds flera forskningsprojekt som gäller bärgning av mossa. Till exempel Biolan Oy har beviljats en treårig finansiering via Europeiska unionens återhämtningsinstrument NextGenerationEU. USVA-projektet för ansvarsfull bärgning och odling av förnybar myrbiomassa har som mål att producera data om hur metoderna för bärgning av myrbiomassa påverkar vitmossans förnyelse och att utreda olika odlingssätt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet har inlett en enkät som är öppen för alla. I enkäten samlas synpunkter på framtidsarbetet inom regionutvecklingen. Frågorna gäller ett brett perspektiv på hur invånarnas, företagens och miljöns välfärd kommer att utvecklas under de närmaste årtiondena.Svaren används när riktlinjerna för regionutvecklingen 2040 utarbetas. Avsikten är att lyfta fram de centrala utmaningarna i regionutvecklingen med tanke på olika regioner och skapa en gemensam syn på viktiga aspekter i regionutvecklingen med tanke på framtiden. Arbetet med riktlinjerna för regionutvecklingen 2040 används som grund för beslutsfattandet när framtida beredningar, strategier och program som anknyter till regionutvecklingen utarbetas. Avsikten är att arbetet ska bli klart hösten 2022.”Vi hoppas att vi får många svar från olika håll i Finland, från olika aktörer inom regionutvecklingen, från kommuner, landskapsförbund, högskolor och läroanstalter, men också från aktörer inom tredje sektorn och företag samt från invånare. Det är viktigt att få en så bred syn som möjligt på regionernas framtidsutsikter, för att de mångahanda effekterna av förändringstrenderna ska beaktas”, säger Mikko Härkönen, konsultativ tjänsteman vid arbets- och näringsministeriet.Enkäten går att besvara till och med den 20 februari 2022. Efter att enkäten avslutats utarbetar arbets- och näringsministeriet ett sammandrag av de svar som ministeriet fått. Sammandraget publiceras i tjänsten Dinasikt.fi.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådsborgens huvudbyggnad, ritad av Carl Ludvig Engel, färdigställdes i Helsingfors 1822. Den nyutgivna boken Statsrådsborgens 200 år återger byggnadens historia i bilder och på tre språk.Boken, som är skriven och bildredigerad av Katri Maasalo, visar upp en kavalkad av bilder på en av de viktigaste förvaltningsbyggnaderna i Finlands historia. Boken innehåller närmare 150 bilder från slutet av 1800-talet fram till 2020. Det äldsta bevarade fotografiet av Statsrådsborgen är från 1866. Statsrådets kansli har beställt verket av Finska litteratursällskapet.Kejserliga senaten och därefter republikens regering har haft byggnaden i sin besittning i två sekel. Statsrådsborgen byggdes för att användas som en förvaltningsbyggnad och används fortfarande för sitt ursprungliga ändamål. Byggnadens fasad har inte genomgått några större förändringar.Ramarna för verksamheten i huvudbyggnaden har förblivit oförändrade och lokalerna igenkännliga genom åren. Eftersom Statsrådsborgen inte är öppen för allmänheten syns den i offentligheten främst på bilder där nya ministrar avlägger tjänsteeden, bilder på rituella handskakningar och bilder från otaliga sammanträden och presskonferenser. Iscensättningen är densamma, människorna byts ut. De bilder som har tagits i byggnaden dokumenterar främst offentliga tillställningar, och fotograferandet är begränsat till vissa tider och platser.Bilderna illustrerar historiska händelser under årens lopp. Bildmaterialet visar också hur kejsarmakten framhävdes och hur fotograferna arrangerade sina bilder 1918. Dessutom visar bilderna vilka spår bombningarna under krigsåren har lämnat och hur coronapandemin påverkade den 200-åriga byggnaden.Bokens bildmaterial består främst av bilder ur statsrådets bildbank, Helsingfors stadsmuseums och Museiverkets bildsamlingar och Lehtikuvas och Helsingin Sanomats bildarkiv. Framställningen av både lokaler och personer framskrider huvudsakligen i kronologisk ordning.Filosofie magister Katri Maasalo har arbetat som journalist, informatör och förlagsredaktör. Hennes förra verk Senaatintori – Suomen historia kuvin, som återger Senatstorgets historia i bilder, kom ut hösten 2019.Statsrådsborgens 200 år firas i höstStatsrådsborgens huvudbyggnad invigdes den 27 september 1822. I höst får allmänheten en chans att besöka de historiska lokalerna, då Statsrådsborgen håller öppet hus.Då hålls det också korta föreläsningar om bland annat Statsrådsborgens historia, de personer som arbetat där och byggnadens arkitektur och konst. Jubileumsevenemanget pågår i två dagar och är öppet för alla.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland strävar efter att avsevärt öka invandringen av yrkeskunniga personer. För att målet ska nås inleder den nya statssekreterargruppen sitt arbete. Gruppen har till uppgift att styra och stödja det omfattande åtgärdsprogrammet för utbildnings- och arbetsrelaterad invandring, som presenteras i färdplanen, och det tväradministrativa samarbetet.Regeringen strävar efter att åtminstone fördubbla arbetskraftsinvandringen fram till 2030 så att den totala ökning på 50 000 av antalet invandrare som kommer för att arbeta som krävs enligt färdplanen för hållbarhet förverkligas. Målet är också att antalet arbetskraftsinvandrare efter 2030 årligen ska vara åtmintone 10 000 fler än i nuläget.Vidare är målet att tredubbla antalet nya utländska examensstuderande till 15 000 före 2030. Målet är att 75 procent av studerandena också ska stanna i Finland och hitta arbete här efter examen.Det krävs mycket samarbete för att genomföra färdplanenFör att nå dessa mål har regeringen utarbetat en färdplan för utbildning och arbetsrelaterad invandring. Åtgärderna i färdplanen förbättrar Finlands internationella attraktionskraft bland experter och deras familjemedlemmar. Samtidigt stärker genomförandet av åtgärderna i färdplanen de offentliga finanserna i enlighet med färdplanen för hållbarhet.Genomförandet av färdplanen kräver mycket målmedvetet arbete och omfattande förvaltningsövergripande samarbete. För att det här ska fungera inrättas en statssekreterargrupp för utbildnings- och arbetsrelaterad invandring till stöd för genomförandet.”Ute i världen är konkurrensen om experter hård. För att Finland ska lyckas med sina mål i fråga om arbetskraftsinvandring måste ett stort antal aktörer bedriva ett smidigt samarbete. Statssekreterargruppen främjar genomförandet av färdplanen och säkerställer att alla har samma lägesbild”, säger arbetsminister Tuula Haatainen.I arbetsgruppen sitter företrädare för flera olika ministerierOrdförande för statssekreterargruppen är statssekreterare Ville Kopra från arbets- och näringsministeriet. Övriga medlemmar i gruppen är utsedda statssekreterare och specialmedarbetare från olika ministerier. Dessutom deltar olika tjänstemän som sakkunniga.Mandatperioden för statssekreterargruppen för utbildning och arbetsrelaterad invandring är 4.2.2022–31.3.2023. Utöver arbets- och näringsministeriet ingår företrädare för undervisnings- och kulturministeriet, inrikesministeriet, justitieministeriet, utrikesministeriet och finansministeriet i arbetsgruppen.Gruppens arbete stöds av experter från Business Finland, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, utvecklings- och förvaltningscentret, Migrationsverket och arbets- och näringsbyråerna. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland, Sverige, Norge, Danmark och Island ska inleda en gemensam förstudie om utveckling och produktion av vacciner. Syftet med förstudien är att kartlägga företag och andra organisationer i de nordiska länderna som har beredskap att utveckla och tillverka vaccin. I utredningen bedöms dessutom starka och svaga sidor i värdekedjan för den nordiska vaccinutvecklingen samt möjligheterna till samarbete.”Pandemin har varit en bra påminnelse för oss om varför det lönar sig att främja möjligheterna att utveckla vaccin i Finland. De övriga nordiska länderna skulle erbjuda en naturlig och stark samarbetspartner för detta arbete såväl inom den privata som inom den offentliga sektorn”, konstaterar näringsminister Mika Lintilä. Förstudien genomförs av olika nordiska myndigheter under ledning av den svenska innovationsmyndigheten Vinnova. Från Finland deltar åtminstone Business Finland och Försörjningsberedskapscentralen, Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet och Institutet för hälsa och välfärd i projektet. Avsikten är att förstudien ska bli klar i maj.De nordiska näringsministrarna diskuterade på initiativ av Sverige vaccinsamarbete, vaccinutveckling och vaccinproduktion i juni 2021. Regeringens finanspolitiska ministerutskott förordade att Finland deltar i ett nordiskt utredningsarbete inom gemensam utveckling och gemensam produktion av pandemivacciner samt skulle koppla den nationella utvecklingsverksamheten till utredningsarbetet till den del detta är nödvändigt.

Källa: Valtioneuvosto.fi