”Den strategi för biologisk mångfald 2030 som Europeiska kommissionen offentliggjorde i dag utgör en viktig del av Den europeiska gröna given och övergången till en grön ekonomi. Målen för biologisk mångfald måste få större effekt genom gemensamma europeiska politikåtgärder som samtidigt bidrar till en strukturell omställning till ett koldioxidsnålt samhälle”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen. 

Det centrala budskapet i Europeiska kommissionens meddelande är att man bör påskynda åtgärderna för att stoppa förlusten av biologisk mångfald och se till att verkställandet får större genomslag. Strategins huvudsakliga innehåll omfattar såväl åtgärder för nätverket av naturskyddsområden som åtgärder för ekologisk hållbarhet inom olika sektorer. Målet är att förbättra den ekologiska statusen i olika livsmiljöer på land och i vatten genom ett omfattande restaureringsprogram. I kommissionens meddelande framhålls vikten av samhälleliga strukturomvandlingar. 

”Vi måste ta tag i orsakerna till att mångfalden minskar. Det är viktigt att i all verksamhet sträva efter att minimera eller kompensera de negativa konsekvenserna för den biologiska mångfalden. På EU-nivå bör mångfalden beaktas bättre särskilt inom den gemensamma jordbruks- och fiskeripolitiken. Konsumtionens negativa inverkan på den biologiska mångfalden bör minskas, även utanför EU. När det gäller den inre marknaden måste vi hitta verktyg för att öka den privata sektorns roll i arbetet för biologisk mångfald”, säger minister Mikkonen.

”Den färska utvärderingen av det nationella genomförandet av strategin och handlingsprogrammet för biologisk mångfald samt hotbedömningarna av arter och naturtyper i Finland visar att det också återstår en hel del arbete här i hemlandet. Utvärderingen visar dock glädjande nog att Finland för första gången under detta årtionde har goda förutsättningar att vända riktningen när det gäller förlusten av biologisk mångfald och införa ekologiskt hållbara lösningar”, konstaterar minister Mikkonen.

EU:s strategi för biologisk mångfald 2030 ger Europa en tydlig position i de förhandlingar om målen för den biologiska mångfalden efter 2020 som förs inom ramen för FN:s konvention om biologisk mångfald. Världens länder ska våren 2021 fastställa nya mål för den biologiska mångfalden. De nuvarande målen ses över, eftersom de inte har kunnat uppnås.

”Det är verkligen oroväckande att FN:s konvention om biologisk mångfald inte har verkställts i tillräcklig utsträckning. Det har lett till att naturens tillstånd har försämrats, och dessutom innebär det att det blir svårare att uppnå de globala målen för hållbar utveckling 2030 och klimatmålen. Enligt strategin ska Europa leda med exempel och styra de internationella förhandlingarna om biologisk mångfald in i en ny era. EU:s strategi för biologisk mångfald ligger helt i linje med de slutsatser som antogs under Finlands ordförandeskap i Europeiska unionens råd”, säger minister Mikkonen.

EU:s strategi för biologisk mångfald utgör en del av Den europeiska gröna given (European Green Deal). Den 20 maj publicerade EU dessutom ett meddelande om livsmedelsstrategin Från jord till bord, som också innehåller åtgärder för ökad biologisk mångfald i jordbruksmiljöer.

Mer information: 

Kristiina Niikkonen, miljöråd, kristiina.niikkonen@ym.fi, 0295 250 198
Antti Heikkinen, minister Mikkonens specialmedarbetare, antti.heikkinen@ym.fi, 050 348 1406

”Den strategi för biologisk mångfald 2030 som Europeiska kommissionen offentliggjorde i dag utgör en viktig del av Den europeiska gröna given och övergången till en grön ekonomi. Målen för biologisk mångfald måste få större effekt genom gemensamma europeiska politikåtgärder som samtidigt bidrar till en strukturell omställning till ett koldioxidsnålt samhälle”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen. 

Miljöministeriet ber om utlåtanden om ett lagförslag som ska leda till skäligare boendekostnader i bostadsrättssystemet, stärka de boendes ställning och förenkla processen för val av boende. Syftet är att säkerställa att bostadsrättsbostäder är en fungerande och lockande boendeform även i framtiden.

Enligt förslaget ska man vid valet av boende övergå till tidsbundna ordningsnummer och ett riksomfattande kösystem. Systemet upprätthålls av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA), och bostadsrättsbolagen väljer ut de boende utifrån de könummer som ARA beviljar. För dem som redan står i kö för en bostad fastställs en skälig övergångsperiod med tanke på övergången till det nya systemet. I och med reformen stärks ARA:s ställning som övervakare av systemet.

De som bor i bostadsrättsbostäder ska på flera sätt få bättre tillgång till information och möjligheter att påverka. Den information som förmedlas till boendeförvaltningen ska i fortsättningen vara elektroniskt tillgänglig för de boende. Antalet boenderepresentanter i husbolagets styrelse ska enligt förslaget höjas till 40 procent. Samarbetsorganet för de boende och ägaren kan delta i behandlingen av bolagets ärenden, till exempel när det gäller reparations- och finansieringsplanen, konkurrensutsättningar och principerna för utjämning av bruksvederlag. De boende kan också utse en övervakare som övervakar bolagets verksamhet. I lagförslaget föreslås också att det ska inrättas en riksomfattande delegation för bostadsrättsärenden.

Bostadsrättsbolagen ska ges möjlighet att avstå från förlustbringande, underutnyttjade hus och omvandla återstående bostadsrättsavtal till hyreskontrakt i vissa noggrant avgränsade undantagsfall. ARA kan efter egen bedömning bevilja tillstånd för detta, om färre än hälften av husets boende bor kvar, om de ekonomiska svårigheterna för ett hus som är underutnyttjat beror på ett utmanande marknadsläge och om bolaget redan har vidtagit åtgärder för att sanera ekonomin. Om bolaget avstår från underutnyttjade bostadsrättshus med ekonomiska problem kan ökningen i utgifter och boendekostnader bromsas upp samtidigt som man förhindrar att de ekonomiska problemen belastar andra bostadsrättshus.

Boendetrygghet är en av de grundläggande principerna i bostadsrättssystemet och den bör förverkligas också i ovan nämnda undantagssituationer. Bolaget ska enligt förslaget erbjuda de boende en annan bostadsrättsbostad eller hyresbostad, bostadsrättsavgiften ska återbetalas och den boende ska ha rätt att lösa in bostaden när huset omvandlas från ett bostadsrättshus till ett vanligt bostadsaktiebolag.

I Finland finns ca 50 000 bostadsrättsbostäder, och i dessa bor ca 100 000 personer. Bostadsrättssystemet, som har funnits i 30 år, erbjuder ett viktigt och kostnadsmässigt skäligt alternativ till hyres- och ägarbostäder i synnerhet i stadscentrum. Enligt en utredning från 2016 är några av de största utmaningarna med systemet att husen blivit gamla, att underhållet blivit allt mer eftersatt, att begränsningarna är eviga och att det har rått misstro mellan aktörerna. I samband med reformen har man försökt hitta lösningar som är rättvisa både för de boende och för ägarna.

Utlåtanden kan lämnas fram till den 15 juli på adressen Utlåtande.fi.

Mer information:

Anu Karjalainen, lagstiftningsråd, tfn 0295 250 067, anu.karjalainen@ym.fi

Miljöministeriet ber om utlåtanden om ett lagförslag som ska leda till skäligare boendekostnader i bostadsrättssystemet, stärka de boendes ställning och förenkla processen för val av boende. Syftet är att säkerställa att bostadsrättsbostäder är en fungerande och lockande boendeform även i framtiden.

Allmänheten och intressegrupper önskar sig en mer öppen, konkret och begriplig klimatlag, framgår av ett sammandrag av de diskussionsmöten och samråd som hittills har ordnats. Tusentals människor runt om i Finland har deltagit i diskussionerna. Redan webbenkäten om revideringen av lagen besvarades av uppemot 2 500 personer.

Enligt regeringsprogrammet ska klimatlagen uppdateras så att målet om klimatneutralitet före 2035 uppnås. Reformen inleddes i höstas och har fortsatt i vår med omfattande samråd med allmänheten och intressegrupper på olika forum: allmänna informationsmöten, webbenkäter, webbinarier, biblioteksturnéer i olika regioner, skolbesök, sociala medier och möten som ordnats för specifika intressegrupper.

Ett centralt budskap som förmedlats via diskussionerna är att det behövs mer transparens i klimatpolitiken. Allmänheten efterlyser också ett tydligt språk och bindande mål i klimatlagen – målen bör vara konkreta och lagen ska gälla alla. Allmänheten och intressegrupperna har lyft fram kommunernas och landskapens roll i den kommande klimatlagen och gett synpunkter på hur näringslivet kan stödja målet om klimatneutralitet. Man vill också att klimatlagen ska vara rättvis för alla, och därför bör aspekter på social rättvisa tydligare beaktas i samband med revideringen. Det framfördes också många kommentarer om klimatlagens roll när det gäller att stärka de grundläggande och mänskliga rättigheterna.

”Jag vill tacka alla privatpersoner och intressegrupper för det aktiva deltagandet. Att samråden väckte så här stort intresse visar att klimatkrisen berör oss alla och att klimatfrågor upplevs som viktiga i hela samhället. Klimatlagen är en av grundpelarna i Finlands klimatpolitik – med ett brett deltagande säkerställer vi att den stöder vår ambitiösa klimatpolitik på bästa möjliga sätt”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

”Alla synpunkter har sammanställts och förmedlats till den arbetsgrupp som bereder revideringen av klimatlagen, och synpunkterna har också presenterats för ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik. Vi har fäst särskild vikt vid att de unga och samerna ska få sin röst hörd under beredningen. Varje enskilt önskemål kan inte uppfyllas, men arbetsgruppen gör sitt bästa för att de stora linjerna ska beaktas i revideringen av lagen”, säger överdirektören Leena Ylä-Mononen, som är ordförande för den arbetsgrupp som reviderar klimatlagen.

Diskussionsmötena och samråden fortsätter på hösten. Regeringens proposition med förslag till revidering av klimatlagen ska enligt planerna överlämnas i början av 2021.

Mer information

Riikka Yliluoma, ministerns specialmedarbetare, tfn 050 414 1682, riikka.yliluoma@ym.fi

Leena Ylä-Mononen, överdirektör, ordförande för den arbetsgrupp som reviderar klimatlagen, tfn 0295 250 023, leena.yla-mononen@ym.fi

Allmänheten och intressegrupper önskar sig en mer öppen, konkret och begriplig klimatlag, framgår av ett sammandrag av de diskussionsmöten och samråd som hittills har ordnats. Tusentals människor runt om i Finland har deltagit i diskussionerna. Redan webbenkäten om revideringen av lagen besvarades av uppemot 2 500 personer.

Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik diskuterade tisdagen den 19 maj statsrådets ägarpolitiska riktlinjer utifrån en presentation av Europa- och ägarstyrningsminister Tytti Tuppurainen. Statsrådets nya ägarpolitiska riktlinjer godkändes den 8 april. De beaktar nu för första gången målen i klimatavtalet från Paris, Finlands mål om att bli klimatneutralt före 2035 och arbetet för att stärka den biologiska mångfalden.

”I de principer för ägarstyrningen som utarbetats under ledning av minister Tuppurainen lyfts klimatmålen fram för första gången. Staten förutsätter att statsägda bolag utreder vilka konsekvenser klimatförändringen har för affärsverksamheten och beaktar dem i sitt strategiarbete. På så sätt kan bolagen vara föregångare och aktivt ta fram lösningar som bidrar till att stoppa klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Merparten av de sektorspecifika färdplanerna för ett koldioxidsnålt samhälle klara i juni

Ministerarbetsgruppen fick också en lägesrapport om beredningen av de sektorspecifika färdplanerna för ett koldioxidsnålt samhälle. Arbetet med färdplanerna, som inleddes i höstas, har i stort framskridit planenligt, trots coronakrisen. Färdplanerna för de stora energiintensiva sektorerna (kemi, skog, teknik och energi) färdigställs i juni. Före ingången av juni sammanställs också de främsta resultaten av arbetet med färdplanerna för nio andra sektorer. De preliminära resultaten visar att många industriprocesser måste elektrifieras, vilket förutsätter att det finns tillräckligt med el som producerats utan utsläpp. Färdplanerna lyfter fram lovande utvecklingstrender som har en betydande roll i Finlands strävan efter att uppnå klimatneutralitet 2035.

Resultaten av arbetet med färdplanerna kommer att utnyttjas i beredningen av regeringens klimat- och energistrategi och den klimatpolitiska planen på medellång sikt. De kommer också att vara till nytta i arbetet med en klimatsäker återuppbyggnad av ekonomin efter coronakrisen. Vissa sektorer planerar redan hur färdplanerna kan verkställas.

Diskussioner med allmänheten och intressegrupper i samband med revideringen av klimatlagen, programmet för klimatvänlig mat har börjat beredas

Ministrarna fick ta del av en översikt över de samråd som ordnats om revideringen av klimatlagen. Allmänheten och centrala intressegrupper har hörts om revideringen av klimatlagen i flera olika forum: via allmänna informationsmöten, webbenkäter, webbinarier, biblioteksturnéer i olika regioner, skolbesök, sociala medier och möten som ordnats för specifika intressegrupper. Deltagandet har varit aktivt och lagberedarna har fått rikligt med material. Regeringens proposition om revidering av klimatlagen ska enligt planerna lämnas i början av 2021.

Jord- och skogsbruksministeriet gav ministerarbetsgruppen en översikt över beredningen av programmet för klimatvänlig mat. Programmet tar särskilt fasta på odlingen och de arbetsfaser som följer efter det. Målet är att stödja samhällets omställning till ett klimatsäkert livsmedelssystem. Beredningen av programmet inleddes i februari, och i maj förs lokala dialoger kring programmet bland annat i Kemijärvi, Tammerfors och Raseborg. Diskussionerna fortsätter på hösten. Programmet ska färdigställas före sommaren 2021.

Bioekonomistrategin uppdateras, i juni fastställs nationella mål för offentligt byggande i trä

Ministrarna diskuterade också utgångspunkterna och målen för uppdateringen av bioekonomistrategin med grund i en presentation av arbets- och näringsministeriet. Målet med uppdateringen av Finlands nationella bioekonomistrategi är att vi i Finland med gedigen kunskap och med hjälp av förnybara naturresurser ska förädla produkter och tjänster med högt mervärde. Detta ska också bidra till Finlands mål om klimatneutralitet före 2035.

Ministrarna fick också en lägesrapport om den åtgärdshelhet som gäller träprodukter och träbyggande. I enlighet med regeringsprogrammet kommer det att ställas upp mål för träbyggande inom det offentliga byggandet. Målen ska offentliggöras i början av juni. Arbetet fortsätter med uppställande av regionala mål. Den offentliga sektorn är i nyckelställning när det gäller att främja utvecklingen av byggandet, avseende både det egna byggnadsbeståndet och styrningen av byggandet.

Ytterligare information:

Riikka Yliluoma, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare 050 414 1682, riikka.yliluoma@ym.fi

Tino Aalto, ägarstyrningsministerns specialmedarbetare, 029 516 0916, tino.aalto@vnk.fi (ägarstyrningsärenden)

Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik diskuterade tisdagen den 19 maj statsrådets ägarpolitiska riktlinjer utifrån en presentation av Europa- och ägarstyrningsminister Tytti Tuppurainen. Statsrådets nya ägarpolitiska riktlinjer godkändes den 8 april. De beaktar nu för första gången målen i klimatavtalet från Paris, Finlands mål om att bli klimatneutralt före 2035 och arbetet för att stärka den biologiska mångfalden.

Det utarbetas för första gången en omfattande havsplan för Finlands havsområde. I planen anvisas på översiktlig nivå områden som potentiellt lämpar sig för olika användningsändamål, till exempel fiske, vattenbruk, rekreation, turism och sjöfart. Målet är att samordna olika branschers behov och på så sätt förbättra dels förutsättningarna att idka marina näringar, dels den marina miljöns tillstånd.

Planen utarbetas av de åtta landskapsförbunden vid kusten för områdena Finska viken, Skärgårdshavet, södra delen av Bottenhavet, norra delen av Bottenhavet, Kvarken och Bottenviken. Planen omfattar territorialvattnet och den ekonomiska zonen. Ett samråd om utkasten till havsplaner ordnas 18.5–17.6.2020.

I tre års tid har man bedrivit havsplanering i mycket nära samarbete med olika intressegrupper. Tack vare det breda samarbetet har man i planeringsskedet fått mycket ny information om havet redan genom att föra samman informationen från olika parter. Informationen och samarbetet är dessutom till hjälp i arbetet med att utveckla områdena och i utarbetandet av mer detaljerade regionala planer, såsom landskapsplaner. Resultaten kan också utnyttjas inom olika branscher.

Finland har i planeringen kunnat utnyttja de goda forskningsrön som tagits fram inom Programmet för inventering av den marina undervattensmiljön (VELMU), vilket innebär att man i planeringslösningarna i hög grad har beaktat naturvärdena och bevarandet av dem.

Havsplaner utarbetas i vart och ett av de EU-länder som har marina vatten. Staten ansvarar för utarbetandet av havsplanen i de andra EU-länderna. I Finland har samarbetet mellan landskapsförbunden varit en bra lösning, eftersom man på detta sätt har fått till stånd ett brett och mångsidigt samarbete mellan olika förvaltningsnivåer, organisationer och intressegrupper. Havsplanerna ska färdigställas före utgången av 2020.

Läs mer utkasten till havsplaner och om havsplaneringen:

Länkar till landskapsförbundens pressmeddelanden:

Mer information:

Landskapsförbunden (kontaktuppgifter i pressmeddelandena)

Tiina Tihlman, konsultativ tjänsteman, tiina.tihlman@ym.fi, tfn 0295 250 296

Det utarbetas för första gången en omfattande havsplan för Finlands havsområde. I planen anvisas på översiktlig nivå områden som potentiellt lämpar sig för olika användningsändamål, till exempel fiske, vattenbruk, rekreation, turism och sjöfart. Målet är att samordna olika branschers behov och på så sätt förbättra dels förutsättningarna att idka marina näringar, dels den marina miljöns tillstånd.

Det föreslås att det i naturvårdslagen ska tas in bestämmelser om stödinsatser för iståndsättnings-, restaurerings- och vårdåtgärder på privat mark för att främja skyddet av den biologiska mångfalden. Genom förordning av statsrådet får det utfärdas närmare bestämmelser om beviljande av behovsprövat stöd för restaurerings- och vårdåtgärder i vårdbiotoper. Ändringarna möjliggör i synnerhet restaurering och vård inom livsmiljöprogrammet Helmi.

I dagens läge innehåller naturvårdslagen inga bestämmelser om ekonomiska stödinsatser eller incitament för restaurerings- och vårdåtgärder. Inom ramen för det nya stödsystem som enligt lagförslaget ska tas in i naturvårdslagen kan skyddet och vården av den biologiska mångfalden verkställas effektivare.

Förslaget bidrar till genomförandet av regeringsprogrammet för statsminister Marins regering – det utgör nämligen ett led i genomförandet av Helmi-programmet och revideringen av naturvårdslagstiftningen. Målet med Helmi-programmet är att på frivillig basis stärka den biologiska mångfalden i Finland och förbättra livsmiljöernas tillstånd, bland annat genom att skydda och restaurera myrar, återställa och vårda fågelvatten, vårdbiotoper och skogliga livsmiljöer samt iståndsätta vatten- och strandnatur.

Det nya stödet gör det möjligt att i större utsträckning restaurera och vårda viktiga naturvärden på privatägd mark. Nya stödformer är stöd som anvisas i form av varor eller tjänster. Med tjänster avses vård och restaurering av livsmiljöer och naturtyper, till exempel slåtter, röjning av träd och ordnande av betesgång, och med varor avses exempelvis sådana förnödenheter som behövs för inhägnader i samband med skötsel av vårdbiotoper.

Avsikten är att göra det så lätt och sporrande som möjligt för markägaren att ansöka om och erhålla stöd.  Enligt propositionen får stöd beviljas av de regionala närings-, trafik- och miljöcentralerna på ansökan av markägarna eller med deras samtycke. 

Lagen ska innehålla grundläggande bestämmelser och bemyndiganden att utfärda förordning om ett system för ekonomiskt stöd för vård, restaurering och iståndsättning av naturtyper, av livsmiljöerna för de arter som avses i naturvårdslagen samt av naturlandskap eller kulturlandskap. I propositionen ingår också bestämmelser om iakttagande av EU:s regler för statligt stöd, ansökan om stöd och förutsättningar för beviljande av stöd samt beslut.

Utlåtanden kan ges t.om. den 8.6.2020.

Mer information:

Johanna Korpi, lagstiftningsråd, johanna.korpi@ym.fi, tfn 0295 250 278

Det föreslås att det i naturvårdslagen ska tas in bestämmelser om stödinsatser för iståndsättnings-, restaurerings- och vårdåtgärder på privat mark för att främja skyddet av den biologiska mångfalden. Genom förordning av statsrådet får det utfärdas närmare bestämmelser om beviljande av behovsprövat stöd för restaurerings- och vårdåtgärder i vårdbiotoper. Ändringarna möjliggör i synnerhet restaurering och vård inom livsmiljöprogrammet Helmi.

Miljöministeriet föreslår ändringar i lagstiftningen om skyddande av byggnadsarvet. I samband med det samråd som nu inleds begärs utlåtanden om en ändring av lagen om skyddande av byggnadsarvet och av 48 kap. 6 § i strafflagen. Remisstiden går ut den 24 Maj 2020. De nya lagarna är avsedda att träda i kraft i början av 2021.

Syftet med ändringarna är att främja smidiga förfaranden vid skyddande av byggnader, undantag från skyddsbeslut och sökande av ändring samt förtydliga arbetsfördelningen mellan myndigheterna och parternas ställning.

Enligt förslaget till ändring av lagen om skyddande av byggnadsarvet ska de beslut om byggnadsskydd som närings-, trafik och miljöcentralen fattar inte längre underställas miljöministeriet för fastställelse. I fråga om alla beslut får ändring sökas genom besvär direkt hos den regionala förvaltningsdomstolen i stället för miljöministeriet.

Miljöministeriet föreslår också att det i lagen ska tas in ett förfarande för undantag och att ersättningsbestämmelserna ska revideras. Dessutom föreslås det att närings-, trafik- och miljöcentralen ska ha skyldighet att anmäla lagstridiga gärningar till förundersökningsmyndigheten.

Det föreslås att de grunder för straff som föreskrivs i strafflagen ska utvidgas till att gälla brott mot villkoren i undantagslov.

Ytterligare information:
Regeringssekreterare Matleena Haapala, matleena.haapala@ym.fi, tf. 0295 250 332

Miljöministeriet föreslår ändringar i lagstiftningen om skyddande av byggnadsarvet. I samband med det samråd som nu inleds begärs utlåtanden om en ändring av lagen om skyddande av byggnadsarvet och av 48 kap. 6 § i strafflagen. Remisstiden går ut den 24 Maj 2020. De nya lagarna är avsedda att träda i kraft i början av 2021.

Miljöministeriet beviljar understöd till bevarings-, restaurerings- och vårdprojekt samt till sådant investerings- och planeringsarbete som är i nära anknytning till förbättring av livsmiljöer. Helmi-livsmiljöprogrammet är ett viktigt verktyg i arbetet med att stoppa utarmningen av naturen i Finland.

– Försvagningen av livsmiljöer är den största direkta orsaken till att vår natur utarmas. Helmi-programmet främjar den biologiska mångfalden och förbättrar de värdefulla livsmiljöerna. Vi ville rikta en del av programmet till kommunerna, eftersom vi fått mycket önskemål från kommunerna om att få vara aktivare med i arbetet för den biologiska mångfalden. Handlingarna för naturen är brådskande. Därför uträttar vi en del av Kommun-Helmis projekt redan i sommar, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Understöd beviljas inom fem teman: restaurering av myrar; restaurering av fågelvatten och våtmarker; restaurering och vård av vårdbiotoper; vård av skogsmiljöer; samt restaurering av småvatten och strandnaturen. De projekt som beviljas understöd förväntas också utveckla nya metoder och verksamhetsmodeller för vård av livsmiljöer. Kommun-Helmi-understödet riktas i första hand till marker som ägs eller innehas av kommunerna.

De projekt som beviljats understöd ska innefatta konkreta bevarings-, restaurerings- och vårdåtgärder som förbättrar livsmiljöer inom ramen för programmet Helmi. Genom Kommun-Helmi finansieras till exempel strukturerna för rekreationsbruk eller guider. Kartläggningar, planer och tillståndsprocesser kan ingå i Kommun-Helmi-projekten om de konkreta restaurerings- eller vårdåtgärderna vidtas samtidigt eller om de finansieras på något annat sätt och följer en viss tidtabell. 

Miljöministeriet uppmuntrar också kommunerna att skapa lokala konsortier som kan planera gemensamma projekt. Man önskar också ansökningar där flera olika teman kopplas samman och där man genom restaureringsåtgärder utnyttjar omfattande ekologiska livsmiljöhelheter. Åtgärder av genomgripande karaktär och kommuners gemensamma ansökningar bedöms positivt vid valet av understödsobjekt. 

Ansökan om specialunderstödet för Kommun-Helmi genomförs under tiden 11.5 – 31.8.2020. 
Av de ansökningar som lämnats in före den 1 juni väljs de projekt som kan genomföras redan under sommaren 2020. De resterande projekten väljs ut efter att ansökningstiden har gått ut. Det anslag som reserverats för Kommun-Helmi 2020 kan användas fram till utgången av 2022. 

Ett centralt mål i statsminister Marins regeringsprogram är att stoppa utarmningen av naturens biologiska mångfald. Regeringsprogrammet innehåller flera åtgärder för att skydda den biologiska mångfalden, och en av de viktigaste åtgärderna gäller att genomföra ett program för att förbättra livsmiljöerna. 

Det huvudsakliga syftet med livsmiljöprogrammet Helmi är att stärka den biologiska mångfalden och förbättra livsmiljöerna bland annat genom att skydda och restaurera myrmarker, restaurera och vårda fågelvatten, vårdbiotoper och skogliga livsmiljöer samt restaurera vatten- och strandnatur. Utöver förbättrandet av den biologiska mångfalden strävar man också efter att främja ekosystemtjänsterna, vattenskyddet, kolbindningen, bekämpningen av klimatförändringen och anpassningen till förändringar. 

Ytterligare information:

Hanna-Leena Keskinen, specialsakkunnig, hanna-leena.keskinen@ym.fi, tfn 0295 250 096

Päivi Gummerus-Rautiainen, miljöråd, paivi.gummerus-rautiainen@ym.fi, tfn 0295 250 240

Miljöministeriet beviljar understöd till bevarings-, restaurerings- och vårdprojekt samt till sådant investerings- och planeringsarbete som är i nära anknytning till förbättring av livsmiljöer. Helmi-livsmiljöprogrammet är ett viktigt verktyg i arbetet med att stoppa utarmningen av naturen i Finland.

Spillolja är en värdefull råvara, eftersom olja kan återvinnas flera gånger och återanvändas som smörjmedel. En del spillolja som klassificeras som farligt avfall, t.ex. smörjoljor som använts för bilar, traktorer och maskiner, faller dock utanför den lagstadgade avfallshanteringen. Behovet av rådgivning när det gäller spillolja är störst på landsbygden.

Spillolja är en värdefull råvara, eftersom olja kan återvinnas flera gånger och återanvändas som smörjmedel. En del spillolja som klassificeras som farligt avfall, t.ex. smörjoljor som använts för bilar, traktorer och maskiner, faller dock utanför den lagstadgade avfallshanteringen. Behovet av rådgivning när det gäller spillolja är störst på landsbygden.

Motiva har utvecklat en energiassistenttjänst som ger husbolag råd för att förbättra energieffektiviteten. Denna AI-robot svarar bland annat på frågor som gäller uppvärmning och ventilation, energiunderstöd och energicertifikat samt hänvisar frågeställarna till källor för närmare information. Energiroboten är miljöministeriets och Motivas gemensamma pilotprojekt och även HRM klimatinfo har medverkat i arbetet.

Det nya energieffektivitetsdirektivet skapar behov av rådgivningstjänster som hjälper att nå målet om ett koldioxidsnålt samt energi- och materialeffektivt boende. Husbolagen utsågs inte av en slump till en målgrupp för försöket.

– Bostadsaktiebolag är i stort behov av reparationer, men samtidigt har bolagen också möjligheter att förbättra energieffektiviteten. Vi måste hjälpa husbolagen att hitta tillförlitlig och opartisk information för att husbolagens styrelser ska kunna rikta reparationsresurserna på bästa möjliga sätt, säger byggnadsrådet Jyrki Kauppinen vid miljöministeriet.

Kauppinen påpekar att en planenlig fastighetsskötsel gagnar husbolagen.

Utöver energirenoveringar ger energiassistenten information om husbolagens energiunderstöd samt om informationskällorna vid Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) som beviljar understöd. ARA:s nya understöd har väckt stort intresse och frågor som i fortsättningen till en del kan skötas av AI-roboten.

I år testas om den automatiserade rådgivningen ger ny effekt och bättre kundservice samt hur rådgivningen med hjälp av artificiell intelligens påverkar annan energi-, renoverings- och energiunderstödsrådgivning. Försöket på ett begränsat område ger information om vilken användning artificiell intelligens lämpar sig för och vad ett mer omfattande införande av artificiell intelligens förutsätter.

– I framtiden anlitar man olika aktörers AI-rådgivare som kan diskutera sinsemellan. Det är viktigt att också rådgivningen som gäller energieffektivt och hållbart boende utvecklas i denna riktning, säger specialsakkunnig Saku Härkönen vid miljöministeriet.

Målet är en informationstjänst om hållbart boende

Energiassistenten kompletterar Motivas konsumentrådgivning och bidrar också till energi- och reparationskonsulternas arbete i olika organisationer.

– Vi planerar tillsammans med våra samarbetspartner en informationstjänst om hållbart boende som gör det enklare för konsumenterna att hitta olika organisationers informations- och rådgivningstjänster samt lösningsleverantörer. Pilotprojektet har ökat vetskapen om hur man lär robotar och vilka tekniska krav det ställer samt hur man bygger upp ett ekosystem inom plattformsekonomin, säger projektchef Jaakko Ketomäki vid Motiva.

Koldioxidutsläppen från boendet utgör en dryg fjärdedel av konsumenternas koldioxidutsläpp. Målen för koldioxidsnålhet förutsätter att en betydande del av finländarna minskar koldioxidavtrycket från boendet bland annat genom energireformer, förnybar energi och hållbara boendevanor. Med hjälp av informationstjänsten om hållbart boende är det möjligt att nå hundratusentals finländare och hjälpa till att fatta förnuftiga beslut med tanke på miljön, människors hälsa och ekonomin.

Testa energiassistenten i Motivas webbtjänst

Energiassistenten kan testas på Motiva.fi/taloyhtiot. Ketomäki påpekar att AI-roboten tränar ännu och kan inte svara på särskilt komplicerade frågor. Tjänsten är uppbyggd så att den efter att ha berättat om några grundläggande fakta hänvisar användarna till mer omfattande, tillförlitlig information.

– Fråga roboten om temaområden som du upplever som intressanta med tanke på att minska husbolagets energianvändning. Utvecklingen av AI-roboten fortsätter och den får lära sig nya saker som användarna är intresserade av, säger Ketomäki.

Ytterligare information:

Saku Härkönen, miljöministeriet, tfn 0295 250 183, saku.j.harkonen@ym.fi

Jyrki Kauppinen, miljöministeriet, tfn 0295 250 122, jyrki.kauppinen@ym.fi

Jaakko Ketomäki, Motiva Oy, tfn 050 3000 119, jaakko.ketomaki@motiva.fi

Tjänsten finns tillgänglig på finska.

Motiva har utvecklat en energiassistenttjänst som ger husbolag råd för att förbättra energieffektiviteten. Denna AI-robot svarar bland annat på frågor som gäller uppvärmning och ventilation, energiunderstöd och energicertifikat samt hänvisar frågeställarna till källor för närmare information. Energiroboten är miljöministeriets och Motivas gemensamma pilotprojekt och även HRM klimatinfo har medverkat i arbetet.