Uppföljnings- och åtgärdsgruppen för byggbranschen, som tillsatts av miljöministeriet, har i samråd med aktörerna i fastighets- och byggbranschen och andra aktörer sammanställt en första lägesbild av coronakrisens konsekvenser för byggandet. Situationen inom byggbranschen är för närvarande relativt god. Byggvolymerna väntas dock sjunka betydligt redan i år, till exempel när det gäller bostadsbyggande.

Byggaktiviteten upprätthålls av de projekt som inletts före krisen, och den nuvarande arbetsstocken är god. Verksamheten på byggarbetsplatserna är i gång och projekten framskrider. Arbetskraften har räckt till, eftersom utländska arbetstagare stannade kvar i Finland när begränsningarna i rörelsefriheten trädde i kraft. Tillgången på arbetskraft väntas också förbli på god nivå, eftersom pendlingstrafik mellan Finland och Estland åter är tillåten.

Hittills har antalet fall av coronasmitta på byggarbetsplatserna inte varit särskilt påtagligt, och man strävar efter att förebygga smitta genom olika arbetsarrangemang och anvisningar. Myndighetsprocesserna inom byggandet har fungerat; inom byggnadstillsynen har man till exempel förrättat syn genom distansuppkoppling.

På bostadsmarknaden har coronakrisen lett till avmattad bostadshandel. Antalet bostadsaffärer minskade i april med 30–50% jämfört med året innan. Investerares intresse för nybyggda bostäder har tills vidare hållits nästan oförändrat. Det har inte skett några betydande förändringar i priset på bostäder. Utbudet på hyresbostäder har ökat betydligt, och denna utveckling väntas fortsätta.

Mindre byggvolymer innebär minskad sysselsättning

Konjunkturutsikterna inom byggandet har sjunkit snabbt och kraftigt. Finansministeriet bedömer att volymen inom byggbranschen sjunker med 5,5 procent i år och med 3 procent nästa år. Det kan bli fråga om en ännu brantare nedgång, om nya projekt inte inleds på hösten. Inom byggproduktsindustrin beräknas den största nedgången komma 2021.

Antalet nya bostadsbyggnadsprojekt minskade under årets andra kvartal med en fjärdedel jämfört med början av året. Bostadsproduktionen beräknas avta mer än väntat, från ca 39 000 bostäder år 2019 till ca 28 000–30 000 bostäder år 2020. Från och med 2020 täcker bostadsproduktionen nätt och jämnt det årliga behov, men det räcker inte till för att minska bristen på bostäder i de största stadsregionerna.

Nedgången i bostadsbyggandet beror på att det byggs färre fritt finansierade bostäder. År 2020 ökar däremot ARA-produktionen och antalet nya ARA-projekt. Utöver bostadsbyggandet beräknas också byggandet av andra nya hus, såsom offentliga servicebyggnader och lokalprojekt, samt byggandet inom trafiksektorn och industrin mattas av.

Mängden ombyggnadsarbeten beräknas förbli på stabil nivå under innevarande år och fortsätta stå för en stigande trend. I och med att husbolagens bolagsstämmor har skjutits upp fördröjs dock besluten om reparationer, och det är osäkert om reparationer kan inledas planenligt.

Sysselsättningen inom byggandet minskar i takt med att byggvolymerna minskar, åren 2020–2021 kan sysselsättningen minska med uppemot 20 000 personer. Byggandet sysselsätter cirka 200 000 personer och hela den byggda miljön sammanlagt cirka 500 000 personer. Förädlingsvärdet inom byggandet beräknas innevarande år minska med ca 3 procent. År 2021 beräknas förädlingsvärdet minska något mindre, men det kan eventuellt också uppvisa en större minskning än 2020, om coronakrisen drar ut på tiden och inverkar negativt på företagens verksamhet i högre grad än utsikterna våren 2020 förutspår.

Fortsatt uppföljning av situationen

Uppföljnings- och åtgärdsgruppen för byggbranschen fortsätter att sammanställa lägesbilder. Dessutom kommer man att bedöma hur byggandet utvecklas på längre sikt och lägga fram förslag till behövliga åtgärder. Arbetsgruppen består av representanter för miljöministeriet, finansministeriet, inrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet, kommunikationsministeriet, Finlands Kommunförbund, Byggnadsindustrin RT rf och RAKLI ry.

”Med tanke på sysselsättningen och boendet är det viktigt att verksamheten på byggarbetsplatserna har upprätthållits och att projekten har framskridit också under undantagsförhållandena. Ett stort tack till alla som arbetar inom byggbranschen. Vi följer noggrant utsikterna när det gäller byggande och boende för att framtida utmaningar ska kunna lösas proaktivt och snabbt”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Mer information

Teppo Lehtinen, överdirektör, arbetsgruppens ordförande, tfn 0295 250 157, teppo.lehtinen@ym.fi

Bostadsmarknaden: Tommi Laanti, bostadsråd, tfn 0295 250 146, tommi.laanti@ym.fi

Byggande: Kirsi Martinkauppi, regeringsråd, tfn 0295 250 177, kirsi.martinkauppi@ym.fi

Uppföljnings- och åtgärdsgruppen för byggbranschen, som tillsatts av miljöministeriet, har i samråd med aktörerna i fastighets- och byggbranschen och andra aktörer sammanställt en första lägesbild av coronakrisens konsekvenser för byggandet. Situationen inom byggbranschen är för närvarande relativt god. Byggvolymerna väntas dock sjunka betydligt redan i år, till exempel när det gäller bostadsbyggande.

Rundabordsforumet för klimatpolitik, som har tillsatts av statsrådet, sammanträder första gången torsdagen den 28 maj. Temat för det virtuella mötet är stimulansåtgärder som är hållbara med tanke på klimatet och naturen. Inledande anföranden hålls av ordförandena för arbetsgruppen för hållbar återhämtning, Mari Pantsar och Hannele Pokka, samt av ordföranden för Finlands klimatpanel, Markku Ollikainen.

”Att lösa klimatkrisen är mänsklighetens största och viktigaste kraftansträngning. I regeringsprogrammet har vi förbundit oss till att bygga ett fossilfritt välfärdssamhälle”, säger ordföranden för rundabordsforumet, statsminister Sanna Marin.

”För att vi ska kunna begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till 1,5 grader, bör utsläppen från och med nu årligen minska minst lika mycket som de nu minskar till följd av coronakrisen. Detta visar hur omfattande utmaningen är. Vi får inte låta tillfället till energiomställning och strukturomvandling gå obemärkt förbi. Rundabordsforumet för klimatpolitik för på ett mångsidigt sätt samman olika samhällsaktörer och är därför ett viktigt forum för diskussion om hållbara metoder för återuppbyggnaden efter coronakrisen”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Statsrådet tillsatte rundabordsforumet för klimatpolitik i slutet av februari. I forumet deltar ett stort antal påverkare från många olika samhällssektorer. Rundabordsforumet för klimatpolitik syftar till att skapa en gemensam syn på hur Finland på ett rättvist sätt och med en snabbare tidsplan än i nuläget kan ställa om till ett klimatneutralt samhälle. Rundabordsforumet fattar inga beslut, utan stöder den nationella beredningen och verkställigheten av klimatpolitiken. Avsikten är att stärka acceptansen för klimatpolitiken och ge intressegrupper möjlighet att i högre grad delta i den nationella beredningen av klimatåtgärder.

Ordförande för rundabordsforumet för klimatpolitik är statsminister Sanna Marin. Vice ordförande är miljö- och klimatminister Krista Mikkonen, finansminister Katri Kulmuni, de ungas klimatdelegat vid Ungdomssektorns takorganisation i Finland Allians Sara Nyman och verkställande direktören för Climate Leadership Coalition Jouni Keronen. Rundabordsforumet är verksamt under denna regeringsperiod.

Mer information:

Matti Niemi, statsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 160 165, matti.niemi(at)vnk.fi

Riikka Yliluoma, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare, tfn 0295 250 091, riikka.yliluoma(at)ym.fi

Sara Nyman, de ungas klimatdelegat, Allians, tfn 040 731 4818, sara.nyman6@gmail.com

Jouni Keronen, verkställande direktör, Climate Leadership Coalition, 050 453 4881, jouni.keronen@clc.fi

Merja Turunen, miljöråd, generalsekreterare för rundabordsforumet för klimatpolitik, tfn 0295 250 387, merja.turunen@ym.fi

Rundabordsforumet för klimatpolitik, som har tillsatts av statsrådet, sammanträder första gången torsdagen den 28 maj. Temat för det virtuella mötet är stimulansåtgärder som är hållbara med tanke på klimatet och naturen. Inledande anföranden hålls av ordförandena för arbetsgruppen för hållbar återhämtning, Mari Pantsar och Hannele Pokka, samt av ordföranden för Finlands klimatpanel, Markku Ollikainen.

Jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet

Jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet rekommenderar att såväl kommersiella fiskare som fritidsfiskare undviker nätfiske i havsområden där det förekommer flasknosdelfiner. Djuren får inte heller störas. För närvarande har delfiner upptäckts i Skärgårdshavet på Kimitoön vid Bruksfjärden öster och sydöst om Dalsbruk.

Flasknosdelfiner kan trassla in sig i näten och skada sig eller drunkna. Detta hände när delfinerna besökte Skärgårdshavet år 2006.

Flasknosdelfiner kan flytta sig snabbt från ett havsområde till ett annat. Rekommendationen gäller alla havsområden där man enligt de senaste uppgifterna upptäckt delfiner.

Rekommendationer för skådning av delfinerna

Flasknosdelfinerna ska helst skådas från stranden så att uppmärksamheten inte stör djuren. Skådningen får inte heller störa de lokala invånarna.

Om man skådar eller rör sig i närheten av djuren i en båt ska man följa dessa anvisningar:

1. Om det finns flera båtar på plats får djuren inte omringas utan de ska erbjudas en tydlig utrymningsväg.
2. Körhastigheten i hela området ska hållas måttlig, helst cirka 10 knop, för att djuren vid behov ska hinna undan.
3. Man ska hålla sig på minst 100 meters avstånd från djuren – delfinerna närmar sig ofta båtarna själva om de vill.
4. Djuren får inte störas när de äter och man får inte heller närma sig djuren rakt framifrån eller bakifrån i förhållande till deras färdriktning. Det bästa sättet att följa dem är att hålla sig vid sidan om djuren och åka i samma riktning med dem.
5. Ekolod ska stängas av i omedelbar närhet av djuren.
6. Djuren får följas på nära håll högst en halv timme per båt (helst en kortare tid om det finns många båtar på plats).

Mer information:

Orian Bondestam, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 162 494, orian.bondestam@mmm.fi

Penina Blankett, konsultativ tjänsteman, miljöministeriet, tfn 0295 250 058, penina.blankett@ym.fi

Olli Loisa, specialsakkunnig, Åbo yrkeshögskola, tfn 050 598 5 743, olli.loisa@turkuamk.fi

Jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet rekommenderar att såväl kommersiella fiskare som fritidsfiskare undviker nätfiske i havsområden där det förekommer flasknosdelfiner. Djuren får inte heller störas. För närvarande har delfiner upptäckts i Skärgårdshavet på Kimitoön vid Bruksfjärden öster och sydöst om Dalsbruk.

Miljöministeriet och Forststyrelsen informerar

Friluftstjänsterna i nationalparkerna och i många andra populära statliga naturskyddsområden iståndsätts nu i stor utsträckning. Det eftersatta underhållet av den friluftsinfrastruktur som är i dåligt skick minskas med över 16 miljoner euro under föregående och innevarande år. Goda konstruktioner i friluftsområdena hjälper människor att bekanta sig med naturen, skyddar den känsliga naturen genom att styra människornas sätt att röra sig i områdena samt förbättrar väsentligt verksamhetsförutsättningarna för många naturturismföretag. 

– Det är ytterst viktigt att återuppbyggnaden av ekonomin efter coronakrisen är hållbar med tanke på sysselsättningen, den biologiska mångfalden och koldioxidneutraliteten. När vi investerar i att minska det eftersatta underhållet av nationalparker och andra värdefulla naturobjekt investerar vi samtidigt i naturen, ekonomin och människornas välfärd. En bra friluftsinfrastruktur är också ett svar på intresset för naturutflykter. I dessa exceptionella tider ger naturen styrka och sinnesro, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Statens budgetfinansiering för skötseln av nätverket av naturskyddsområden har ökat betydligt i år. Miljöministeriets basfinansiering för Forststyrelsens Naturtjänster ökade med 7,5 miljoner euro jämfört med året innan. Dessutom har det anvisats en framtidsinvestering på 19,2 miljoner euro för iståndsättning och utveckling av friluftstjänsterna samt för naturvård, återställande av områden i naturtillstånd och naturinventeringar. Efter de arbeten som utförs i år kvarstår ytterligare 16 miljoner euro av det eftersatta underhållet av friluftsinfrastrukturen. Detta försöker man åtgärda under de närmaste åren.

Sysselsättningsfördelar på kort och lång sikt

I iståndsättnings- och restaureringsprojekten deltar anställda vid Forststyrelsens Naturtjänster samt ett stort antal små och medelstora företag runt om i landet. Det uppskattas att investeringarna i det eftersatta underhållet ger en sysselsättande effekt på sammanlagt 190 årsverken. De direkta sysselsättande effekterna när det gäller byggobjekt är cirka 130 årsverken. Dessutom uppstår indirekta effekter på uppskattningsvis 60 årsverken inom byggtjänsterna och industrin.  

Minskningen av det eftersatta underhållet och förbättringen av tjänsterna för besökare bidrar till att upprätthålla besökarnas intresse för områdena. Samtidigt skapar man möjligheter till sysselsättning i form av underhåll av områdena och kundservice. De nya tjänster och produkter som tas fram av företag med koppling till områdena erbjuder också sysselsättningsmöjligheter. Den ökande efterfrågan ökar de positiva effekterna på den lokala ekonomin och därigenom också på sysselsättningen, bland annat inom tjänstesektorn överlag.

– De investeringar som nu görs stöder direkt turistsektorn, som drabbats av coronakrisen, och förbättrar medborgarnas rekreationsmöjligheter på olika håll i Finland. Efter coronakrisen förutspås den inhemska naturbaserade turismen öka kraftigt. Användningen av områden för närrekreation har redan under coronakrisen ökat kraftigt. De investeringar som nu görs och planeras ökar återhämtningen och minskar kostnaderna under de kommande åren, konstaterar naturtjänstdirektören Timo Tanninen från Forststyrelsen. 

En god infrastruktur skyddar den känsliga naturen

Ett centralt mål för iståndsättnings- och restaureringsprojekt i naturskyddsområdena är att skydda känsliga naturobjekt mot slitage och störningar samtidigt som man möjliggör en hållbar observation av naturen och hållbara naturupplevelser i en trygg miljö. Det är ytterst viktigt att de naturvärden som ligger till grund för naturskyddsområdena kan bevaras och områdenas tillstånd förbättras samtidigt som besökarna erbjuds tjänster. Man bör också satsa på att skydda miljön. Iståndsättningen och moderniseringen av byggnader och konstruktioner för avfalls- och toaletthantering samt insatserna för att göra rutterna mer hållbara minskar avsevärt belastningen på miljön. 

Det totala antalet besök i nationalparker och andra för allmänheten öppna områden som underhålls av Forststyrelsens naturtjänster uppgick till cirka 8,2 miljoner 2019. Under de senaste 5 åren har antalet besök i Forststyrelsens områden ökat med cirka 3 procent per år, vilket betyder 200 000 fler besök på årsnivå. 

Regionala exempel på förbättring av friluftsinfrastrukturen kan begäras av de regiondirektörer för Forststyrelsens naturtjänster som nämns nedan. 

Ytterligare information: 

Antti Heikkinen, minister Mikkonens specialmedarbetare, tfn 050 348 1406

Timo Tanninen, naturtjänstdirektör, Forststyrelsen, tfn 040 661 0033

Kalkyler över det eftersatta underhållet och de sysselsättande effekterna: Sakari Kokkonen, chef för rekreation och turism i naturen, Forststyrelsen, tfn 0400 241 411

Regiondirektörer för Forststyrelsens naturtjänster:
Kustområdet (Vasa-Kotka-kustområdet och huvudstadsregionen): Henrik Jansson, tfn 0400 328 759
Insjöfinland: Jouni Aarnio, tfn 040 735 2804
Österbotten-Kajanaland: Pirkko Siikamäki, tfn 040 735 2804
Lappland: Pirjo Seurujärvi, tfn 0400 125 782

Friluftstjänsterna i nationalparkerna och i många andra populära statliga naturskyddsområden iståndsätts nu i stor utsträckning. Det eftersatta underhållet av den friluftsinfrastruktur som är i dåligt skick minskas med över 16 miljoner euro under föregående och innevarande år. Goda konstruktioner i friluftsområdena hjälper människor att bekanta sig med naturen, skyddar den känsliga naturen genom att styra människornas sätt att röra sig i områdena samt förbättrar väsentligt verksamhetsförutsättni

Programmet för hållbara städer, som ska påskynda städernas och kommunernas arbete för hållbar utveckling, inleder åtta försöksprojekt. Inom försöken testas nya lösningar för att man ska kunna dra nytta av och stärka hälsoeffekterna av grönmiljöer. Inom programmet utarbetas också en handledning som lyfter fram hälsofördelarna med en grön närmiljö.

Försöken ska stödja hälsofördelarna med gröna miljöer

Inom ramen för de försök som inleds kommer man bland annat att testa gemenskapsbaserad utveckling av gröna områden inom social- och hälsovårdstjänsterna, en grönvägg med trästomme som lämpar sig för urban odling utomhus, en inkluderande konstträdgård och insatser för att öka välmåendet i arbetet genom grönmiljöer.

I samband med utlysningen efterlystes försöksprojekt som utvecklar till exempel grönstrukturer som stöder invånarnas hälsa, lokala gröna lösningar som ökar trivseln eller större användning av grönmiljöer i tjänster inom social-, hälso-. utbildnings- och kultursektorn. Det kom sammanlagt in 23 ansökningar som bedömdes av en jury bestående av representanter från miljöministeriet och social- och hälsovårdsministeriet.

Miljöministeriet beviljar sammanlagt ca 190 000 euro för de försök som nu inleds. Utöver finansiellt stöd tillhandahåller programmet för hållbara städer även expertis för projektgenomförandet, kommunikationen och försökens genomslag.

Projekt som får understöd

Sökande, projekt, understöd

• 3point Oy. AI och maskinsyn för förbättrande av den regionala marktäckesklassificeringen. 12 000 e.
• Esbo stad. Användbara allmänna områden i tätare stadsstruktur. 30 000 e.
• Green House Effect Oy. Vertikal odling i gemenskap. 40 000 e.
• Ijo kommun. En inkluderande konstträdgård (Lähde-puisto). 15 000 e.
• Jämsä stad. En tillgänglig stig för olika sinnen. 18 000 e.
• Lappo stad. Satsningar på friluftsområden för grupper med särskilda behov. 21 300 e.
• Uleåborgs universitet. Teamanda och välbefinnande i arbetet i naturmiljön. 40 398 e.
• Porvoo Event Factory Oy Ab/Konstfabriken. Ekologisk njutning på takhöjd. 12 000 e.

Sammanlagt 188 698 euro

Handledning om hälsofördelarna med en grön närmiljö

Inom ramen för programmet kommer det också att utarbetas en handledning som lyfter fram den nytta för hälsan och välbefinnandet som gröna närmiljöer och naturupplevelser ger. Handledningen ska innehålla både forskningsinformation och praktiska exempel i ämnet. Informationspaketet offentliggörs på hösten.

Handledningen finansieras av miljöministeriet och genomförs av Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet och Tapio Ab. Informationspaketet riktar sig framför allt till anställda och beslutsfattare i kommunerna och städerna.

Programmet för hållbara städer, som samordnas av miljöministeriet, påskyndar städernas och kommunernas arbete för hållbar utveckling i samarbete med ministerier, kommuner och andra aktörer. Arbetet är bland annat inriktat på att behandla städernas gemensamma hållbarhetsutmaningar, ta fram nya lösningar genom praktiska försök och utvecklingsprojekt, främja spridning och bredare tillämpning av god praxis och stärka det internationella utbytet av erfarenheter.

Huvudteman för programmet är koldioxidsnåla städer, smarta städer, friska städer och socialt hållbara städer, och man söker framför allt nya lösningar på frågor tangerar alla dessa teman.

Webbplatsen för programmet för hållbara städer (kestavakaupunki.fi)

Mer information
Virve Hokkanen, programchef, miljöministeriet, programmet för hållbara städer, tfn 0295 250 034, virve.hokkanen@ym.fi

Programmet för hållbara städer, som ska påskynda städernas och kommunernas arbete för hållbar utveckling, inleder åtta försöksprojekt. Inom försöken testas nya lösningar för att man ska kunna dra nytta av och stärka hälsoeffekterna av grönmiljöer. Inom programmet utarbetas också en handledning som lyfter fram hälsofördelarna med en grön närmiljö.

Statsrådet har utnämnt Ismo Tiainen till direktör för förvaltning och internationella ärenden vid miljöministeriet för tiden 1.6.2020–31.5.2025. Tiainen är chef för ministeriets resultatområde för förvaltning och internationella ärenden.

Resultatområdet för förvaltning och internationella ärenden svarar bland annat för ärenden som gäller utveckling av ministeriets förvaltning, styrning av miljöförvaltningen, styrning av verksamheten och ekonomin samt ärenden som gäller sammanjämkning av ministeriets multilaterala samarbete, Europeiska unionens yttre förbindelser i miljöfrågor, territoriellt samarbete, det nordiska samarbetet och det bilaterala samarbetet.

Ismo Tiainen är diplomingenjör till utbildningen. Tiainen har arbetat som direktör för förvaltning och internationella ärenden vid miljöministeriet sedan 2014 och tidigare varit chef för miljöministeriets enhet för internationella ärenden och EU-frågor (2013–2014), chef för gruppen för internationella ärenden (2010–2013) och chef för den grupp som ansvarat för FN-samarbete och annat multilateralt samarbete (2010). Innan Tiainen började arbeta på miljöministeriet innehade han bland annat olika uppgifter vid Finlands miljöcentral.

Tjänsten som direktör för förvaltning och internationella ärenden söktes av 16 personer.

Mer information

Hannele Pokka
kanslichef
0295 250 234
hannele.pokka@ym.fi

Statsrådet har utnämnt Ismo Tiainen till direktör för förvaltning och internationella ärenden vid miljöministeriet för tiden 1.6.2020–31.5.2025. Tiainen är chef för ministeriets resultatområde för förvaltning och internationella ärenden.

”Den strategi för biologisk mångfald 2030 som Europeiska kommissionen offentliggjorde i dag utgör en viktig del av Den europeiska gröna given och övergången till en grön ekonomi. Målen för biologisk mångfald måste få större effekt genom gemensamma europeiska politikåtgärder som samtidigt bidrar till en strukturell omställning till ett koldioxidsnålt samhälle”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen. 

Det centrala budskapet i Europeiska kommissionens meddelande är att man bör påskynda åtgärderna för att stoppa förlusten av biologisk mångfald och se till att verkställandet får större genomslag. Strategins huvudsakliga innehåll omfattar såväl åtgärder för nätverket av naturskyddsområden som åtgärder för ekologisk hållbarhet inom olika sektorer. Målet är att förbättra den ekologiska statusen i olika livsmiljöer på land och i vatten genom ett omfattande restaureringsprogram. I kommissionens meddelande framhålls vikten av samhälleliga strukturomvandlingar. 

”Vi måste ta tag i orsakerna till att mångfalden minskar. Det är viktigt att i all verksamhet sträva efter att minimera eller kompensera de negativa konsekvenserna för den biologiska mångfalden. På EU-nivå bör mångfalden beaktas bättre särskilt inom den gemensamma jordbruks- och fiskeripolitiken. Konsumtionens negativa inverkan på den biologiska mångfalden bör minskas, även utanför EU. När det gäller den inre marknaden måste vi hitta verktyg för att öka den privata sektorns roll i arbetet för biologisk mångfald”, säger minister Mikkonen.

”Den färska utvärderingen av det nationella genomförandet av strategin och handlingsprogrammet för biologisk mångfald samt hotbedömningarna av arter och naturtyper i Finland visar att det också återstår en hel del arbete här i hemlandet. Utvärderingen visar dock glädjande nog att Finland för första gången under detta årtionde har goda förutsättningar att vända riktningen när det gäller förlusten av biologisk mångfald och införa ekologiskt hållbara lösningar”, konstaterar minister Mikkonen.

EU:s strategi för biologisk mångfald 2030 ger Europa en tydlig position i de förhandlingar om målen för den biologiska mångfalden efter 2020 som förs inom ramen för FN:s konvention om biologisk mångfald. Världens länder ska våren 2021 fastställa nya mål för den biologiska mångfalden. De nuvarande målen ses över, eftersom de inte har kunnat uppnås.

”Det är verkligen oroväckande att FN:s konvention om biologisk mångfald inte har verkställts i tillräcklig utsträckning. Det har lett till att naturens tillstånd har försämrats, och dessutom innebär det att det blir svårare att uppnå de globala målen för hållbar utveckling 2030 och klimatmålen. Enligt strategin ska Europa leda med exempel och styra de internationella förhandlingarna om biologisk mångfald in i en ny era. EU:s strategi för biologisk mångfald ligger helt i linje med de slutsatser som antogs under Finlands ordförandeskap i Europeiska unionens råd”, säger minister Mikkonen.

EU:s strategi för biologisk mångfald utgör en del av Den europeiska gröna given (European Green Deal). Den 20 maj publicerade EU dessutom ett meddelande om livsmedelsstrategin Från jord till bord, som också innehåller åtgärder för ökad biologisk mångfald i jordbruksmiljöer.

Mer information: 

Kristiina Niikkonen, miljöråd, kristiina.niikkonen@ym.fi, 0295 250 198
Antti Heikkinen, minister Mikkonens specialmedarbetare, antti.heikkinen@ym.fi, 050 348 1406

”Den strategi för biologisk mångfald 2030 som Europeiska kommissionen offentliggjorde i dag utgör en viktig del av Den europeiska gröna given och övergången till en grön ekonomi. Målen för biologisk mångfald måste få större effekt genom gemensamma europeiska politikåtgärder som samtidigt bidrar till en strukturell omställning till ett koldioxidsnålt samhälle”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen. 

Miljöministeriet ber om utlåtanden om ett lagförslag som ska leda till skäligare boendekostnader i bostadsrättssystemet, stärka de boendes ställning och förenkla processen för val av boende. Syftet är att säkerställa att bostadsrättsbostäder är en fungerande och lockande boendeform även i framtiden.

Enligt förslaget ska man vid valet av boende övergå till tidsbundna ordningsnummer och ett riksomfattande kösystem. Systemet upprätthålls av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA), och bostadsrättsbolagen väljer ut de boende utifrån de könummer som ARA beviljar. För dem som redan står i kö för en bostad fastställs en skälig övergångsperiod med tanke på övergången till det nya systemet. I och med reformen stärks ARA:s ställning som övervakare av systemet.

De som bor i bostadsrättsbostäder ska på flera sätt få bättre tillgång till information och möjligheter att påverka. Den information som förmedlas till boendeförvaltningen ska i fortsättningen vara elektroniskt tillgänglig för de boende. Antalet boenderepresentanter i husbolagets styrelse ska enligt förslaget höjas till 40 procent. Samarbetsorganet för de boende och ägaren kan delta i behandlingen av bolagets ärenden, till exempel när det gäller reparations- och finansieringsplanen, konkurrensutsättningar och principerna för utjämning av bruksvederlag. De boende kan också utse en övervakare som övervakar bolagets verksamhet. I lagförslaget föreslås också att det ska inrättas en riksomfattande delegation för bostadsrättsärenden.

Bostadsrättsbolagen ska ges möjlighet att avstå från förlustbringande, underutnyttjade hus och omvandla återstående bostadsrättsavtal till hyreskontrakt i vissa noggrant avgränsade undantagsfall. ARA kan efter egen bedömning bevilja tillstånd för detta, om färre än hälften av husets boende bor kvar, om de ekonomiska svårigheterna för ett hus som är underutnyttjat beror på ett utmanande marknadsläge och om bolaget redan har vidtagit åtgärder för att sanera ekonomin. Om bolaget avstår från underutnyttjade bostadsrättshus med ekonomiska problem kan ökningen i utgifter och boendekostnader bromsas upp samtidigt som man förhindrar att de ekonomiska problemen belastar andra bostadsrättshus.

Boendetrygghet är en av de grundläggande principerna i bostadsrättssystemet och den bör förverkligas också i ovan nämnda undantagssituationer. Bolaget ska enligt förslaget erbjuda de boende en annan bostadsrättsbostad eller hyresbostad, bostadsrättsavgiften ska återbetalas och den boende ska ha rätt att lösa in bostaden när huset omvandlas från ett bostadsrättshus till ett vanligt bostadsaktiebolag.

I Finland finns ca 50 000 bostadsrättsbostäder, och i dessa bor ca 100 000 personer. Bostadsrättssystemet, som har funnits i 30 år, erbjuder ett viktigt och kostnadsmässigt skäligt alternativ till hyres- och ägarbostäder i synnerhet i stadscentrum. Enligt en utredning från 2016 är några av de största utmaningarna med systemet att husen blivit gamla, att underhållet blivit allt mer eftersatt, att begränsningarna är eviga och att det har rått misstro mellan aktörerna. I samband med reformen har man försökt hitta lösningar som är rättvisa både för de boende och för ägarna.

Utlåtanden kan lämnas fram till den 15 juli på adressen Utlåtande.fi.

Mer information:

Anu Karjalainen, lagstiftningsråd, tfn 0295 250 067, anu.karjalainen@ym.fi

Miljöministeriet ber om utlåtanden om ett lagförslag som ska leda till skäligare boendekostnader i bostadsrättssystemet, stärka de boendes ställning och förenkla processen för val av boende. Syftet är att säkerställa att bostadsrättsbostäder är en fungerande och lockande boendeform även i framtiden.

Allmänheten och intressegrupper önskar sig en mer öppen, konkret och begriplig klimatlag, framgår av ett sammandrag av de diskussionsmöten och samråd som hittills har ordnats. Tusentals människor runt om i Finland har deltagit i diskussionerna. Redan webbenkäten om revideringen av lagen besvarades av uppemot 2 500 personer.

Enligt regeringsprogrammet ska klimatlagen uppdateras så att målet om klimatneutralitet före 2035 uppnås. Reformen inleddes i höstas och har fortsatt i vår med omfattande samråd med allmänheten och intressegrupper på olika forum: allmänna informationsmöten, webbenkäter, webbinarier, biblioteksturnéer i olika regioner, skolbesök, sociala medier och möten som ordnats för specifika intressegrupper.

Ett centralt budskap som förmedlats via diskussionerna är att det behövs mer transparens i klimatpolitiken. Allmänheten efterlyser också ett tydligt språk och bindande mål i klimatlagen – målen bör vara konkreta och lagen ska gälla alla. Allmänheten och intressegrupperna har lyft fram kommunernas och landskapens roll i den kommande klimatlagen och gett synpunkter på hur näringslivet kan stödja målet om klimatneutralitet. Man vill också att klimatlagen ska vara rättvis för alla, och därför bör aspekter på social rättvisa tydligare beaktas i samband med revideringen. Det framfördes också många kommentarer om klimatlagens roll när det gäller att stärka de grundläggande och mänskliga rättigheterna.

”Jag vill tacka alla privatpersoner och intressegrupper för det aktiva deltagandet. Att samråden väckte så här stort intresse visar att klimatkrisen berör oss alla och att klimatfrågor upplevs som viktiga i hela samhället. Klimatlagen är en av grundpelarna i Finlands klimatpolitik – med ett brett deltagande säkerställer vi att den stöder vår ambitiösa klimatpolitik på bästa möjliga sätt”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

”Alla synpunkter har sammanställts och förmedlats till den arbetsgrupp som bereder revideringen av klimatlagen, och synpunkterna har också presenterats för ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik. Vi har fäst särskild vikt vid att de unga och samerna ska få sin röst hörd under beredningen. Varje enskilt önskemål kan inte uppfyllas, men arbetsgruppen gör sitt bästa för att de stora linjerna ska beaktas i revideringen av lagen”, säger överdirektören Leena Ylä-Mononen, som är ordförande för den arbetsgrupp som reviderar klimatlagen.

Diskussionsmötena och samråden fortsätter på hösten. Regeringens proposition med förslag till revidering av klimatlagen ska enligt planerna överlämnas i början av 2021.

Mer information

Riikka Yliluoma, ministerns specialmedarbetare, tfn 050 414 1682, riikka.yliluoma@ym.fi

Leena Ylä-Mononen, överdirektör, ordförande för den arbetsgrupp som reviderar klimatlagen, tfn 0295 250 023, leena.yla-mononen@ym.fi

Allmänheten och intressegrupper önskar sig en mer öppen, konkret och begriplig klimatlag, framgår av ett sammandrag av de diskussionsmöten och samråd som hittills har ordnats. Tusentals människor runt om i Finland har deltagit i diskussionerna. Redan webbenkäten om revideringen av lagen besvarades av uppemot 2 500 personer.