NordenBladet — Regeringen föreslår att statsandelarna för kommunal basservice höjs engångsmässigt med 400 miljoner euro för år 2020 på grund av coronavirusepidemins ekonomiska konsekvenser och med 350 miljoner på grund av kostnaderna med testning och spårning av coronaviruset.Avsikten är att 128,7 miljoner euro av tillägget på 400 miljoner allokeras till kommunerna på basis av invånarantalet (23,45 euro per invånare) och 267 miljoner euro i proportion till den utdelning av kommunalskatten som tillämpas vid skatteredovisningarna för skatteåret 2020. Dessutom föreslås det att 4,3 miljoner euro allokeras enligt antalet invånare i åldern 13—15 år i kommunen med anledning av kostnaderna för anskaffning av munskydd för elever och studerande (0,78 euro per invånare i åldern 13—15 år).Regeringen föreslår också att statsandelarna för 2020 utökas sammanlagt med 350 miljoner euro för att ersätta kostnaderna för tester som utförts för konstaterande av coronavirussmitta och kostnaderna för spårning av smittkedjor. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt. Propositionen hänför sig till den sjunde tilläggsbudgetpropositionen för 2020 och avses bli behandlad i samband med den.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet godkände utrednings- och forskningsplanen till stöd för statsrådets beslutsfattande 2020 vid sitt allmänna sammanträde torsdagen den 5. november.Målet för utrednings- och forskningsplanen till stöd för statsrådets beslutsfattande är att säkerställa en stark och horisontell kunskapsbas som stöder det samhälleliga beslutsfattandet. Med hjälp av planen riktas utrednings- och forskningsverksamheten in på de fokusområden som är väsentliga med tanke på genomförandet av regeringsprogrammet för statsminister Marins regering.Informationsbehoven i planen har identifierats vid ministerierna. Dessutom har en del av informationsbehoven tagits fram genom öppen samutveckling.Planen omfattar nio fokusområden och för dem valda utrednings- och forskningsteman samt reserver för informationsbehov som fastställs senare:Ett ekonomiskt hållbart FinlandEtt klimatneutralt Finland som tryggar den biologiska mångfalden samt bostadspolitikenFinland – större än sin storlek i världenDen trygga rättsstaten Finland, utvecklingen av rättsstaten samt försvarspolitikenEtt livskraftigt Finland, utvecklingen av transportnätet samt jordbruketEtt Finland där förtroende och en jämlik arbetsmarknad råderEtt rättvist, jämlikt och inkluderande FinlandKunnandets, bildningens och innovationernas FinlandStyrningssättInformationsbehov som fastställs senareStatsrådets kansli och ministerierna med ansvar för de olika temana ansvarar för genomförandet av utrednings- och forskningsplanen i samarbete med den arbetsgrupp som samordnar statsrådets forsknings-, framsyns- och utvärderingsverksamhet. För genomförandet av planen anvisas ett anslag på 10,03 miljoner euro. Planen omfattar fokusområden och teman inklusive kostnadsförslag för utrednings- och forskningsverksamheten och anger fördelningen av berednings- och styrningsansvar.Urvalskriterierna för de utrednings- och forskningsprojekt som upphandlas är relevans och användbarhet, projektets kvalitet, projektgenomförarnas expertis och tillräckliga resurser samt kommunikation och informationshantering. Utrednings- och forskningsprojekten upphandlas genom öppen ansökan. Ansökningsomgången inleds den 9 november 2020, och det kommer att informeras separat om detta.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen har berett en lag om tryggande av försäkringsskydd i fråga om coronavirusvacciner. Försäkringsskyddet ska också gälla de som fått vaccination mot coronaviruset.  Ersättning för de skador på personer som följer av vacciner och läkemedel betalas i Finland från privata läkemedelsskadeförsäkringar som tecknas av tillverkare, importörer och marknadsförare av läkemedel. Från läkemedelsskadeförsäkringen betalas ersättning bland annat för sjukvårdskostnader och inkomstbortfall samt tillfälliga och bestående men. Försäkringsgarantin kan ställas för högst ett kalenderår åt gången. På basis av den garanti som beviljas ett försäkringsbolag kan statens ansvar uppgå till sammanlagt högst 30 miljoner euro per kalenderår och om försäkringsgarantin beviljas för flera kalenderår eller flera försäkringsbolag, sammanlagt till 300 miljoner euro. Försäkringsbolaget ska betala staten en avgift för beviljande av försäkringsgarantin. Det försäkringsbolag som fått försäkringsgarantin svarar för ersättningarna till de skadelidande även efter det att statsgarantin har ställts.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har fastställt att maximiantalet vikariehjälpstimmar som ersätts för renskötare ska vara 200 timmar per renskötare år 2020. Social- och hälsovårdsministeriets för-ordning utfärdades den 5 november 2020. Genom den tidigare förordningen av social- och hälsovårdsministeriet fastställdes maximiantalet vikariehjälpstimmar för 2020 undantagsvis till endast 120 timmar per renskötare. I samband med detta konstaterade man dock att det är möjligt att ändra förordningen senare och höja maximiantalet vikariehjälpstimmar ifall man får ytterligare anslag för vikariehjälpssystemet under år 2020.  De ytterligare anslag som behövdes har nu beviljats. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En ny lag om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården, den så kallade klientuppgiftslagen, är under beredning. Enligt lagförslaget ska utöver hälso- och sjukvårdens patientuppgifter även socialvårdens klientuppgifter och välfärdsinformation lagras i det riksomfattande klientdatalagret för social- och hälsovården, dvs. Kanta-arkivet.Utkastet till lagen var på remiss 15.11.2019–14.2.2020. I propositionen har gjorts några preciseringar på basis av remissvaren. Genom den nya lagen upphävs den gällande lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården.I lagförslaget ingår i regel en skyldighet för alla tjänstetillhandahållare att ansluta sig som användare av de riksomfattande informationssystemtjänsterna. Detta möjliggör överföring av uppgifter mellan tjänstetillhandahållarna förutsatt att uppgifterna är nödvändiga och de har rätt att behandla dem.Klienter kan själva föra in sin välfärdsinformation i informationssystemenI propositionen föreslås det att innehållet i de riksomfattande informationssystemtjänsterna ska utvidgas så att klienternas egen välfärdsinformation och information som olika applikationer för välfärdsinformation producerat kan föras in i datalagret för egna uppgifter av klienterna själva.  Välfärdsinformationen ska vara tillgänglig för yrkesutbildade personer, som kan använda uppgifterna på ett datatekniskt tillförlitligt sätt med klientens samtycke. En klient ska också kunna ge en annan person fullmakt att använda elektroniska tjänster för sin räkning.Receptarkivet läggs nedEnligt den föreslagna ändringen av lagen om elektroniska recept ska receptarkivet läggas ned. I fortsättningen ska uppgifterna införas endast i receptcentralen, där de också ska lagras. Grunderna för behandlingen av uppgifter ska förenhetligas enligt den föreslagna nya lagen. Avsikten är att lagarna ska träda i kraft den 1 april 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Syftet med lagändringarna är att förbättra försäkringsbeslutens kvalitet och att öka öppenheten och kännedomen om handläggningsprocessen samt att göra den snabbare. Samtidigt stärks transparensen i systemet med försäkringsläkare och medborgarnas förtroende för systemet.I lagutkastet föreslås ändringar genom vilka regeringsprogrammets föresats om avhjälpande av missförhållandena i systemet med försäkringsläkare genomförs i enlighet med social- och hälsovårdsutskottets enhälliga betänkande (ShUB 33/2018 rd).Sakkunnigläkaren ska utarbeta sina ställningstaganden på ett klart och enhetligt sätt, med beaktande av de centrala och väsentliga medicinska omständigheter som förutsätts enligt villkoren i respektive lag om den aktuella förmånen. Sakkunnigläkarens ställningstagande ingår i motiveringen till försäkringsanstaltens beslut, så de närmare föreskrifterna om ställningstagandet förbättrar också samarbetet mellan de sakkunniga som deltar i handläggningen av förmånsärenden vid försäkringsanstalterna. Dessutom föreslås det att sakkunnigläkaren bestyrker sitt ställningstagande med orden ”med stöd av befintlig information och min sakkunskap samt på mitt samvete”. Det föreslagna bestyrkandet är nytt i lagstiftningen. Hänvisningarna i lagen om att sakkunnigläkaren kan anteckna sin bedömning utan att följa formkraven för rättsmedicinska intyg och utlåtanden i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården blir i och med bestyrkandet onödiga. I propositionen föreslås det att lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, vissa arbetspensionslagar och lagen om Folkpensionsanstalten ändras.Inte alltid nödvändigt att försäkringsläkaren deltar i handläggningen av ersättningsärendeI propositionen föreslås det också att försäkringsanstaltens prövningsrätt i ärenden som gäller olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar ska utökas i fråga om när det är nödvändigt att försäkringsanstaltens sakkunnigläkare deltar i handläggningen av ett ersättningsärende. I nuläget finns ingen prövningsrätt, utan en medicinsk fråga ska alltid bedömas av en sakkunnigläkare. För att göra handläggningen av ersättningsärenden effektivare och snabbare och för en ändamålsenlig användning av den resurs som sakkunnigläkarna utgör, föreslås det att försäkringsbolagets sakkunnigläkare inte ska behöva delta i handläggningen av ett ärende, om deltagandet är uppenbart onödigt. Om försäkringsanstalten till exempel beviljar ersättningen till fullt belopp i enlighet med ansökan äventyras inte rättsskyddet för den som ansöker om ersättning, trots att sakkunnigläkaren inte har bedömt ärendet. I ett besvärsärende är det däremot nödvändigt att sakkunnigläkaren på basis av besvären omprövar de medicinska frågorna i det överklagade beslutet. Lagarna ska träda i kraft så snart som möglight.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Torsdagen den 5 november beslutade statsrådet ge Gränsbevakningsväsendet sitt samtycke till att bevakningsfartyget Merikarhu överlåts till Kotka-Fredrikshamnregionens samkommun för utbildning (Ekami).Bevakningsfartyget Merikarhu har nått slutet på livslängden, och Gränsbevakningsväsendet slutade använda fartyget 2019. Fartyget orsakar Gränsbevakningsväsendet årliga kostnader även efter att det har tagits ur drift, och därför är det ekonomiskt motiverat att överlåta fartyget för ett allmännyttigt ändamål.Mot överlåtelsen producerar Ekami tills vidare sjöfartsutbildning för Gränsbevakningsväsendet. Dessutom ger Ekami fartyget till Gränsbevakningsväsendet för marina övningar som målfartyg i den omfattning man särskilt kommer överens om.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har utnämnt juris doktor, politices magister Natalia Ollus till direktör för Europeiska institutet för kriminalpolitik (HEUNI), verksamt i anslutning till Förenta nationerna, från och med ingången av 2021. Tjänsten tillsattes för en tidsperiod på tre år.Natalia Ollus har varit direktör för HEUNI sedan 2018. Hon har tidigare arbetat som specialplanerare vid HEUNI och som sakkunnig vid Finlands FN-representation och vid FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå UNODC.HEUNI är ett självständigt forsknings- och utvecklingsinstitut inom justitieministeriets förvaltningsområde. Institutet undersöker och utvecklar kriminalpolitiken och deltar i det internationella samarbetet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet fattade den 5 november beslut om inreserestriktioner som träder i kraft måndagen den 9 november. Restriktionerna avvecklas för invånare i Singapore som reser från sitt hemland till Finland. Inreserestriktionerna avvecklas också för invånare i de särskilda administrativa regionerna Hongkong och Macao som reser från dessa områden till Finland, förutsatt att Europeiska unionens råd konstaterar att ömsesidigheten tillgodoses tillräckligt.Alla de gällande inreserestriktionerna gäller fram till den 22 november. Målet är att de nya kompenserande åtgärderna finns att tillgå då.I beslutet tillämpas gränsvärdet 25 nya sjukdomsfall per 100 000 personer under de föregående 14 dagarna. Skillnaderna mellan epidemiläget i Finland och det övriga Europa, liksom den pågående nya accelerationsfasen i smittspridningen, kräver att kontrollen vid de inre gränserna upprätthålls tills de kompenserande åtgärder som är under beredning finns att tillgå i tillräcklig utsträckning.Begränsningarna i trafiken över de inre gränserna ändras inteMed trafik över de inre gränserna avses trafik mellan Finland och en stat som hör till Schengenområdet. Gränskontrollen har återinförts vid de inre gränserna mellan Finland och alla Schengenländer.Inreserestriktionerna i trafiken över de inre gränserna gäller i trafiken mellan Finland och Belgien, Danmark, Estland, Frankrike, Grekland, Island, Italien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike, med vissa undantag. Den dagliga trafiken mellan gränsorterna vid landgränserna mellan Finland och Sverige samt Finland och Norge är fortfarande möjlig. Från Sverige och Estland kan man pendla till arbete i Finland utan att det krävs karantän i 10 dygn på eget initiativ. Fritidsbåtstrafiken från EU-länderna och Schengenländerna till Finland begränsas inte heller. Vid de inre gränserna möjliggör inreserestriktionerna, bortsett från nämnda undantag, endast återresor till Finland, transittrafik, arbetsresor och resor på grund av andra nödvändiga skäl. De som anländer till landet rekommenderas att hålla sig i karantän i 10 dygn på eget initiativ. Den som så önskar kan förkorta den frivilliga karantänen genom två frivilliga coronatester.Ändringar i begränsningarna i trafiken över de yttre gränsernaMed trafik över de yttre gränserna avses trafik mellan Finland och en stat som inte hör till Schengenområdet. Från och med den 9 november har inreserestriktionerna i trafiken över de yttre gränserna avvecklats endast i trafiken från Vatikanstaten till Finland samt i trafiken mellan Finland och Australien, Japan, Nya Zeeland, Rwanda, Singapore, Sydkorea, Thailand och Uruguay i fråga om invånarna i dessa länder.Inreserestriktionerna avvecklas också för invånare i de särskilda administrativa regionerna Hongkong och Macao som reser från dessa områden till Finland, förutsatt att Europeiska unionens råd konstaterar att ömsesidigheten tillgodoses tillräckligt.Från följande europeiska länder kan man dessutom komma till Finland på arbetsresa eller av någon annan nödvändig orsak: Andorra, Bulgarien, Cypern, Förenade kungariket, Irland, Kroatien, Monaco, Rumänien och San Marino. De som anländer till landet rekommenderas att hålla sig i karantän i 10 dygn på eget initiativ. Den som så önskar kan förkorta den frivilliga karantänen genom två frivilliga coronatester.När det gäller övriga länder som inte hör till Schengenområdet möjliggör inreserestriktionerna endast återresor till Finland och andra EU- och Schengenländer, transittrafik på Helsingfors-Vanda flygplats och annan nödvändig trafik. Dessutom rekommenderas det att de som anländer till landet håller sig i karantän i 10 dygn på eget initiativ. Den som så önskar kan förkorta den frivilliga karantänen genom två frivilliga coronatester. Gällande hälsosäkerhetsåtgärderFör resenärer som kommer till Finland från länder med högre incidens av coronavirus rekommenderas en frivillig 10 dygns karantän. Resenären kan förkorta den frivilliga karantänen genom två frivilliga negativa coronatester. Ett andra test eller karantän på eget initiativ krävs inte för en vistelse i landet som är kortare än 72 timmar.Rättigheter för finska medborgare och personer bosatta i FinlandEnligt 9 § i grundlagen har finska medborgare och de som bor i Finland alltid rätt att återvända till Finland, och var och en har rätt att lämna landet, förutsatt att rätten inte har begränsats med stöd av lag. Regeringen rekommenderar dock fortfarande att man undviker resor som inte är nödvändiga till andra länder än de som inte längre omfattas av inreserestriktioner.Den som åker på resa ska själv ta reda på vilka inrese- och karantänbestämmelser som gäller i destinationslandet vid tidpunkten för resan och beakta de karantän- och testningsrekommendationer som gäller vid återkomsten till Finland. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Lagen om identitetskort uppdateras till följd av EU:s förordning om identitetskort. Till lagen om identitetskort fogas en bestämmelse om tagande av fingeravtryck som kompletterar förordningen. Den 5 november lämnade statsrådet en regeringsproposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om identitetskort.Fingeravtryck ska inte tas av personer under 12 år och inte heller av personer som det inte är möjligt att ta fingeravtryck av på grund av exempelvis ett fysiskt hinder. 
I och med EU-förordningen om identitetskort kommer också identitetskortets datainnehåll och visuella form att ändras. Syftet med förordningen är att förbättra tillförlitligheten och säkerheten i fråga om EU-medborgares identitetskort.Fingeravtryck som tagits för pass kan användas i samband med ansökan om identitetskortEtt fingeravtryck är som biometriskt kännetecken en permanent, oföränderlig och oåterkallelig del av en individ. Biometriska kännetecken ställer särskilda krav på informationssäkerheten för att skyddet för privatlivet ska kunna säkerställas. Därför ska det i lagen om identitetskort föreskrivas om informationssäkerheten när det gäller identitetskortets chipp. Fingeravtryck och ansiktsbilder som särskilt känsliga uppgifter får avläsas av polisinrättningar och finska beskickningar som utfärdande myndigheter. Rätt att avläsa uppgifter har dessutom polisen, Gränsbevakningsväsendet samt Tullen när den fullgör uppgifter som gränskontrollmyndighet.I Finland tas fingeravtryck av sökande redan för pass och de förs in i passregistret. Till lagen om identitetskort fogas på motsvarande sätt en bestämmelse om införande av fingeravtryck i identitetskortsregistret.  För att underlätta uträttandet av ärenden kan fingeravtryck som lämnats för pass utnyttjas i samband med ansökan om identitetskort och vice versa.Genom att fingeravtryck införs i identitetskortsregistret skyddas inte bara innehavarens utan också andra personers rätt till sina egna personuppgifter och till en ändamålsenlig användning av dem: genom att fingeravtryck lagras i och jämförs med registret strävar man efter att förhindra missbruk av identiteter.Lagen avses träda i kraft den 2 augusti 2021, samtidigt som EU:s förordning om identitetskort börjar tillämpas.

Källa: Valtioneuvosto.fi