NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet utlyser statsunderstöd för att stödja utvecklingen av flexibla kontinuiteter mellan förskoleundervisningen och den inledande undervisningen på lokal nivå. Anordnare av förskoleundervisning och grundläggande utbildning kan ansöka om statliga specialunderstöd för pilotprojekt som genomförs 2022–2023. Ansökan gäller inte de kommuner som deltar i försöket med tvåårig förskoleundervisning.Genom statsunderstöden stöder man projekt som stärker lärandet inom förskoleundervisningen och den inledande undervisningen. Syftet med pilotprojekten är att hitta funktionella och pedagogiska lösningar för att utveckla kontinuiteter som stöder barnens utveckling och lärande samt övergångsförfaranden mellan förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen.I pilotprojekten utvecklas verksamhetsmodeller utifrån lokala behov i syfte att göra förskoleundervisningen och den inledande undervisningen till en enhetlig helhet, detta i enlighet med lagstiftningen och läroplansgrunderna för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen.Erja Vitikka, undervisningsråd, tfn 0295 330 058Mervi Eskelinen, specialsakkunnig, tfn 0295 330160 Aili Tervonen, projektsekreterare, tfn 0295 330216
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet tar emot utlåtanden om ansökan om drifttillstånd för en inkapslings- och slutförvaringsanläggning för använt kärnbränsle som Posiva Oy lämnat in till statsrådet. Inkapslingsanläggningen ligger på markytan och slutförvaringslokalerna på cirka 400–430 meters djup i berggrunden i Olkiluoto i Euraåminne.Ministeriet tog emot Posiva Oy:s drifttillstånd den 30 december 2021. Företaget ansöker om drifttillstånd från mars 2024 fram till utgången av 2070. Under denna tid ska största delen av det använda kärnbränslet från Teollisuuden Voima Oyj:s kärnkraftverk i Olkiluoto och Fortum Power and Heat Oy:s kärnkraftverk i Lovisa placeras i den nya slutförvaringsanläggningen.  Enligt planerna ska anläggningen vara i drift ungefär fram till 2120-talet tills allt det använda kärnbränslet från ägarnas kärnkraftverk har slutdeponerats.Ministeriet begär utlåtanden av flera myndigheter och sammanslutningar och av de berörda kommunerna samt ger också allmänheten och sammanslutningar möjlighet att framföra åsikter. Utlåtandena och åsikterna kommer att beaktas vid behandlingen av ansökan om drifttillstånd.Statsrådet beviljade Posiva Oy ett byggtillstånd i november 2015 och förtaget inledde arbetet i december 2016. Arbetet med att bygga en underjordisk forskningslokal inledde Posiva Oy i juni 2004 med stöd av statsrådets principbeslut under Strålsäkerhetscentralens övervakning. Den upptar en stor del av slutförvaringskomplexet.Utlåtanden kan lämnas in på många olika sätt fram till den 15 septemberEtt meddelande om att behandlingen av Posiva Oy:s ansökan om drifttillstånd inleds publicerades den 8 februari 2022 i Helsingin Sanomat, Satakunnan Kansa, Hufvudstadsbladet, Länsi-Suomi, Loviisan Sanomat och Östnyland och kommer att publiceras i Raumalainen och Nya Östis den 9 februari 2022. Begäran om utlåtande finns också att få på www.utlåtande.fi och kungörelsen på ministeriets webbplats https://tem.fi/sv/posivas-drifttillstandOm remissinstansen inte vill registrera sig i tjänsten, kan utlåtandet också sändas per e-post till arbets- och näringsministeriets registratorskontor på kirjaamo.tem(at)gov.fi eller per post till Arbets- och näringsministeriet, Registratorskontoret, PB 32, 00023 Statsrådet. Registratorskontorets besöksadress är Riddaregatan 2 B, 00170 Helsingfors. I utlåtandena ska hänvisas till ärendets diarienummer VN/34352/2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En forskargrupp vid Lapplands universitet utredde hur bestämmelser om mutbrott som gäller mutande av utländska tjänstemän har tillämpats i rättspraxis. Utredningen visar att den rättsliga behandlingen av fall av mutbrott i samband med internationell affärsverksamhet är förknippad med olika utmaningar som hänför sig till strafflagstiftningens omfattning, formuleringen av bestämmelser, tillgången till bevis och beviströskeln.I fem fall har mutande av en utländsk tjänsteman i samband med internationell affärsverksamhet bedömts av tingsrätter och hovrätter i Finland. Fallen gällde utrikeshandel som bedrivs av internationella koncerner och upphandlingar som gjorts av en viss utländsk stat eller ett statligt organ. I samtliga fall förkastades dock åtalen för mutbrottet senast i hovrätten. Bakom förkastandet låg till exempel svårigheter med tolkningen av begreppet utländsk tjänsteman eller att domstolen ansåg att det inte fanns tillräckliga bevis i fallet. Det visade sig också vara en utmaning att bevisa uppsåt.Det faktum att det ofta inte finns något effektivt alternativ till bestämmelserna om mutande av tjänstemän som kan tillämpas gör det svårt att ta itu med de utmaningar som uppdagats i utredningen. Försök till mutbrott eller handel med inflytande har inte kriminaliserats separat och bestämmelserna om mutande inom den privata sektorn har också visat sig vara svåra att tillämpa. Därför behövs det lagändringar för att effektivisera ingripandet i mutbrott.Mutbrott i samband med internationell affärsverksamhet begås ofta i samband med företagens affärsverksamhet och på företagets vägnar eller till förmån för företaget. Därför bör större vikt läggas vid en juridisk persons straffansvar i rättsprocessen, såväl vid förundersökningen, åtalsprövningen som vid domstolsbehandlingen. På grundval av en jämförande granskning är det effektivaste sättet att fullgöra juridiska personers straffansvar om det genomförs i ett förfarande som är lättare än en fullskalig rättegång. Dessutom ser det ut som de förverkandepåföljder som ålagts juridiska personer har gett upphov till en central del av deras ansvar. I Finland har brottsvinningen definierats snävt och det är svårt att ålägga en juridisk person förverkandepåföljd för vinning som indirekt erhållits genom mutbrott. Det finns behov av att precisera lagstiftningen i detta avseende.Myndigheterna behöver mer utbildning om mutbrottUtredningen utredde också behovet av att utveckla lagstiftningen om mutbrott och utbildningen om denna lagstiftning. Utredningen visar att det är nödvändigt att öka och utveckla den utbildning och information om mutbrott som finns tillgänglig för domare, åklagare och brottsutredare. Det är viktigt att utbildningen är tillgänglig och aktuell, även om det är fråga om en form av brottslighet som mutande i samband med internationell affärsverksamhet, som sällan leder till rättsprocesser. Därför är det viktigt att det också finns aktuella stödmaterial som ständigt är tillgängliga. Det tycks också finnas skäl för domare att specialisera sig i en viss mån.Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Yttranden erhölls från över 80 kommuner. Vissa samkommuner och välfärdsområden uttalande sig också om ärendet. Utkastet till statsrådets förordning om fastställande av hyran mellan kommunen och välfärdsområdet 2023–2026 var på remiss den 30 november 2021–24 januari 2022.I yttrandena framfördes allmänna synpunkter på regleringen samt kommentarer om fastställandet av kapitalhyror och hyror för underhåll. I yttrandena fästes bland annat uppmärksamhet vid den praxis, värdebestämning och system för interna hyror som för närvarande tillämpas i kommunerna. Å andra sidan motiverades behovet att fastställa hyran på ett enhetligt sätt. Finansministeriet går igenom remissvaren och fortsätter beredningen.  Målet är att förordningen utfärdas så snart som möjligt under våren.I lagen om införande av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet föreskrivs det om överföringen av lokaler som används inom den kommunala primärvården, den specialiserade sjukvården, socialväsendet och räddningsväsendet i välfärdsområdets besittning den 1 januari 2023. Välfärdsområdet och kommunen ingår ett hyresavtal om besittningen av de lokaler som används inom social- och hälsovården och räddningsväsendet under en övergångsperiod på 3 + 1 år.  Hyran som ingår i hyresavtalet ska täcka skäliga kapital- och underhållskostnader för de uthyrda lokalerna. Välfärdsområdet och kommunen kan avtala om besittningen av lokalerna samt i fråga om giltighetstiden för de hyresavtal som gäller besittningen av dem även på annat sätt än vad som anges i paragrafen i fråga. Det är till exempel möjligt med längre hyresavtal. Hyran under övergångsperioden fastställs dock på föreskrivet sätt. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Syftet med understödet är att stödja kommunerna i ordnandet av hobbyverksamhet enligt Finlandsmodellen. Skoleleverna erbjuds hobbyer enligt deras önskemål i samband med skoldagen. Ansökningstiden inleds den 15 februari 2022 och avslutas den 22 mars 2022. Ansökan görs i regionalförvaltningsverkets e-tjänst.Finlandsmodellen för hobbyverksamhet går ut på att kommunen i samarbete med olika lokala, regionala och nationella hobbyaktörer planerar och ordnar hobbyverksamhet i samband med skoldagen. Hobbyer inom kultur, idrott, vetenskap och andra områden kan ordnas i skolor eller på andra platser beroende på hobbyns innehåll.Målgruppen är eleverna i grundundervisningens årskurser 1–9 samt i tilläggsundervisningen. Ansökan gäller verksamheten under läsåret 2022–2023. Hobbyaktiviteterna ska inledas senast i september och pågå fram till maj.Hobbyerna väljs till varje skola på basis av den information som fåtts vid hörandet av skolans elever. Kommunerna kan utnyttja resultaten från undervisnings- och kulturministeriets Elevenkät 2020 eller anordna ett eget motsvarande hörande. Det väsentliga är att varje skola får möjlighet att ordna sådana hobbyer som eleverna har önskat.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist deltar i de nordiska samarbetsministrarnas virtuella möte den 8 februari. Det är det första mötet under ledning av Nordiska ministerrådets nya ordförandeland Norge. Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet slutade vid årsskiftet.Mötets huvudteman är beredningen av Nordiska ministerrådets budget 2023 och samarbetet under kristider. I samband med detta diskuterar ministrarna bland annat uppföljningen av de rekommendationer som ingår i Jan-Erik Enestams strategiska utredning. – Vi fortsätter arbetet med att implementera vår gemensamma vision och det handlingsprogram som vi tagit fram för att bidra till visionen. Detta återspeglas också i prioriteringarna i ministerrådets budget. Målet om världens hållbaraste och mest integrerade region har under pandemin kommit att väga allt tyngre och vårt målmedvetna arbete för ett grönt, konkurrenskraftigt och socialt hållbart Norden fortsätter. I detta sammanhang är också utvecklingen av vår gemensamma krisberedskap av central betydelse. Ett av spetsprojekten under Finlands ordförandeskap var att främja samarbetet kring försörjningsberedskap och annan beredskap i de nordiska länderna, och jag är glad över att Norge har visat ett starkt engagemang för att fortsätta det arbete som Finland startade, säger minister Blomqvist.  Nordiska rådets president, riksdagsledamot Erkki Tuomioja har också bjudits in till mötet för att framföra nordiska parlamentarikernas synpunkter på ministerrådets budget. I samband med budgetdebatten försöker deltagarna också hitta en lösning på frågan om renoveringen av Nordens hus i Reykjavik som ritats av Alvar Aalto. På mötet ska också fattas beslut om en ny strategi för internationell profilering och positionering av Norden och om fortsättningen på programmet som stöder integration av invandrare och flyktingar.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De modeller som tillämpas vid miljökonsekvensbedömning har fått en framträdande roll i miljötillståndsprocessen under de senaste åren, eftersom Europeiska unionens domstol och högsta förvaltningsdomstolen i Finland har bekräftat att de miljömål för vattenvården som baserar sig på EU:s ramdirektiv för vatten är juridiskt bindande. Den 7 februari publicerades en projektrapport som innehåller kriterier för god modellering och förslag till preciseringar i lagstiftningen och i praxis under miljötillståndsprocessen.Modellering tillämpas i förhandsutredningarOlika metoder för förhandsutredning behövs när man under miljötillståndsprocessen bedömer nya projekts konsekvenser för vattenförekomsterna. Många metoder och modeller tillämpas redan i nuläget, men det har inte fastställts några kvalitetskriterier för dem. Dessutom är det svårt att ge detaljerade anvisningar eller ställa exakta krav, eftersom modelleringen alltid görs från fall till fall.De osäkerhetsfaktorer som hänför sig till modellering återspeglas i tillförlitligheten hos förhandsutredningens resultat. I enlighet med försiktighetsprincipen ska den osäkerhet i tillståndsbeslutet som gäller kunskapsunderlaget eller modelleringen i regel tolkas till nackdel för den som ansöker om tillstånd. Därför är det nödvändigt att i samband med resultaten av modelleringen identifiera och rapportera de osäkerhetsfaktorer som hänför sig till resultaten och deras betydelse för resultaten av den preliminära bedömningen.Förhandsutredningarna är oundvikligen förknippade med en viss osäkerhet, men man kan också förbereda sig för detta genom rättidig uppföljning och metoder för adaptiv förvaltning. Dessutom bör man komma ihåg att även en osäker modellering ger den tilläggsinformation som behövs för att fatta beslut och minskar på så sätt osäkerheten i beslutsfattandet.Kriterier för god modellering – minimikrav för modelleringsrapporternaProjektet VESIMALLIT, som genomfördes inom statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet, har fastställt kriterier för god modellering, det vill säga krav på modelleringar som görs för miljötillstånd. Kriterierna underlättar tillståndsprocessen ur både sökandens och tillståndsmyndighetens synvinkel och hjälper till att hantera miljökonsekvenserna.Det finns tre grundläggande krav för god modellering.Den modell som tillämpas vid miljökonsekvensbedömningen ska bygga på en stark vetenskaplig grund.Modellen ska också lämpa sig för tillståndsprocessens behov.Dessutom ska modellen vara opartisk och godkännas av de olika parterna.Modelleringens roll och ansvarsfördelningen behöver förtydligas i lagstiftningenModelleringen har fått en framträdande roll i miljötillståndsprocessen under de senaste åren, eftersom de miljömål för vattenvården som baserar sig på EU:s ramdirektiv – att förhindra försämring av vattendragens status och uppnå en god status – har konstaterats vara juridiskt bindande.Enligt Europeiska unionens domstol och högsta förvaltningsdomstolen i Finland kan miljötillstånd inte beviljas projekt som försämrar statusen hos en enda kvalitetsfaktor i en vattenförekomst eller som äventyrar uppnåendet av en god status.Forskarna upptäckte flera problem i den nationella lagstiftningen när det gäller modellering.I rättsligt hänseende är det delvis oklart hur tillståndssökandens ansvar för att utreda miljökonsekvenserna för vattenmiljön och myndighetens ansvar för att producera allmän miljöinformation fördelas.Det finns inga klara rättsliga förutsättningar för hurdana utredningar som är tillräckliga, och det föreskrivs egentligen inte alls om modellering.Dessutom är det inte möjligt att hantera de osäkerhetsfaktorer som hänför sig till konsekvenserna av projekten särskilt effektivt genom att i efterhand ändra tillstånden.Rapporten innehåller också förslag till förbättringar och andra förslag som gäller lagstiftning och praxis. Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I dag inleds en kampanj för att lyfta fram frivilligarbetets betydelse i samhället. Kampanjen genomförs av justitieministeriet tillsammans med social- och hälsovårdsministeriet och Medborgarforum rf.Över hälften av finländarna deltar någon gång i sitt liv i frivilligarbete i en eller annan form. Frivilligarbete är känt för att ha en betydande inverkan på människors välbefinnande. Att arbeta tillsammans och hjälpa varandra stärker delaktigheten och samhörigheten i samhället, ökar samspelet mellan generationer och olika grupper och minskar ensamheten. Frivilligverksamheten spelar en ovärderlig roll bland annat i idrottsföreningar, räddningsverksamhet, patientorganisationer, integrationsarbete, miljöarbete och på kulturfältet. Allt detta har naturligtvis också en stor samhällsekonomisk betydelse.Pop-up-hjälp intresserarTrots att frivilligsektorn har en betydande roll står volontärerna inför allt större utmaningar när det gäller att hitta nya medlemmar i stället för äldre aktiva. Enligt de senaste undersökningarna om frivilligarbetet vill allt färre finländare förbinda sig till någon verksamhet under lång tid. Detta beror på många olika orsaker: människornas tidsanvändning har förändrats, samhället har urbaniserats och befolkningen har åldrats och diversifierats. Intresset för att hjälpa har inte försvunnit, men det har ändrat form.Justitieministeriet ansvarar för samordningen och utvecklingen av frivilligarbete. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto reser till Teheran den 7 februari. Under sitt besök träffar minister Haavisto bland annat Irans president Ebrahim Raisi, utrikesminister Hossein Amir Abdollahian, ledningen för de iranska kontoren för FN:s flyktingorganisation (UNHCR) och FN:s hjälpinsats i Afghanistan (UNAMA) samt andra representanter för det internationella samfundet.Under besöket kommer minister Haavisto att diskutera bilaterala ärenden och aktuella utrikes- och säkerhetspolitiska frågor, bland annat situationen i Afghanistan. ”Det är 90 år sedan Finland och Iran upprättade diplomatiska förbindelser. Vår långa relation möjliggör en direkt och öppen dialog. Finland har också beredskap att stödja en regional dialog i en förtroendefull anda”, säger utrikesminister Haavisto.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto reser till Qatars huvudstad Doha den 6 februari. Under sitt besök träffar minister Haavisto bland annat Qatars utrikesminister shejk Mohammed bin Abdulrahman al-Thani och företrädare för det internationella samfundet.Under besöket kommer minister Haavisto att diskutera bilaterala ärenden och aktuella utrikes- och säkerhetspolitiska frågor, bland annat situationen i Afghanistan. ”Finland öppnade en ambassad i Doha i december 2021. Den nya ambassaden gör det möjligt att vidareutveckla våra politiska och ekonomiska relationer och att föra en mer ingående dialog om olika teman”, säger utrikesminister Haavisto.

Källa: Valtioneuvosto.fi