NordenBladet — Reformen av lagen om samarbete inom företag har målet att förbättra växelverkan mellan arbetsgivaren och personalen samt att skapa ramar för att utveckla företagen och arbetsgemenskapen. Reformen ökar personalens möjligheter att påverka och få information. Trepartsarbetsgruppens betänkande om regeringens proposition är på remiss 19.11.2020 – 15.1.2021.Den nya lagen om samarbete består av tre helheter:fortlöpande dialog mellan arbetsgivare och personalförhandlingar vid förändringar (omställningsförhandlingar)personalrepresentation i företagens förvaltningLagen ska också i fortsättningen tillämpas på företag och sammanslutningar som har minst 20 anställda. Bestämmelserna om personalrepresentation i företagens förvaltning ska tillämpas på företag som har minst 150 anställda i Finland.Fortlöpande dialog för att utveckla företagen och arbetsgemenskapenArbetsgruppen föreslår i lagen nya arbetssätt för att på lång sikt utveckla relationerna mellan arbetsgivare och personal. Arbetsgivaren och företrädaren för personalen ska föra en regelbunden dialog minst en gång i kvartalet om inte de kommer överens om något annat. Beslut om hur dialogen sker i praktiken fattas på arbetsplatserna.Dialogdeltagarna kan diskutera bland annat  företagets eller sammanslutningens ekonomiska läge, arbetsplatsens regler och rutiner, personalens struktur och kompetensbehov samt välbefinnande i arbetet.Till dialogen hör att arbetsgivaren och företrädaren för personalen utarbetar en utvecklingsplan som ligger till grund för att förbättra personalens kompetens och välbefinnande i arbetet.Företrädaren för personalen får en starkare roll i omställningsförhandlingarnaInnan arbetsgivaren fattar beslut om omständigheter som väsentligen inverkar på personalens ställning, ska arbetsgivaren förhandla med arbetstagarnas företrädare eller arbetstagarna. I den nya lagen kallas förhandlingsprocessen omställningsförhandlingar.Personalföreträdarens rätt att lägga fram förslag och alternativa lösningar stärks. Vidare anger man en mer exakt tidpunkt då förhandlingarna måste inledas.En fortlöpande dialog och omställningsförhandlingar utgör en fortsättning i förhållande till varandra. Potentiella utvecklingsförlopp kan behandlas i en kontinuerlig dialog redan före omställningsförhandlingarna, vilket förbättrar informationsutbytet och förhandlingsgrunden. Dialogen är också väldigt viktig med tanke på det fortsatta arbetet med förändringen efter att omställningsförhandlingarna är över.Närmare bestämmelser om personalrepresentationen i företagens förvaltningPersonalrepresentationen i företagets förvaltning förbättrar informationsutbytet och ger en möjlighet att anlita personalens sakkunskap i beslut som gäller företaget.Bestämmelserna om förvaltningsrepresentationen flyttas över till samarbetslagen. Personalen ska ha en företrädare i ett organ som de facto behandlar viktiga frågor såsom affärsverksamhet, ekonomi och personalens ställning. Personalens företrädare ska ha rätt att få utbildning för att kunna sköta sin uppgift som personalföreträdare i företagets organ.Regeringens mål: att öka förtroendet på arbetsmarknadenSyftet med lagen om samarbete inom företag är att utveckla företagets verksamhet och arbetstagarnas möjligheter att påverka de beslut som fattas i företaget om arbetstagarnas arbete, arbetsförhållanden och ställning. Den gällande lagen har varit i kraft i drygt tio år och det har gjorts flera utvärderingar av lagens ändamålsenlighet. I arbetslivet upplever man att lagen inte längre uppfyller alla sina mål.Enligt regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marinis regering ska lagstiftningen om samarbete reformeras strukturellt och innehållsmässigt i syfte att förbättra förtroendet mellan arbetsgivaren och personalen.Trepartsarbetsgruppen hade till uppgift att utreda om den gällande samarbetslagen motsvarar de nuvarande och förväntade behoven i arbetslivet samt att lägga fram förslag till ändringar i lagstiftningen. Arbetsgruppen har tagit fram ett betänkande i form av en regeringsproposition. En remissbehandling om betänkandet ordnas 19.11.2020 – 15.1.2021. I betänkandet ingår en avvikande mening från Finlands Näringsliv och Företagarna i Finland, ett kompletterande uttalande av Tjänstemannacentralorganisationen FTFC rf samt ett kompletterande uttalande av Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf och Akava rf.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Näringsminister Mika Lintilä deltar i ett inofficiellt videomöte om rymdpolitiken för EU:s konkurrenskraftsministrar 20.11.2020. Ministrarna ska diskutera Europas roll i den internationella rymdekonomin, marknadsutvecklingen inom sektorn och gemensamma spelregler.Den växande marknaden för rymdindustrin, som lockat privata och offentliga aktörer under de senaste åren, är temat för EU-ministrarnas möte. Vid mötet behandlas bland annat Europas ställning på den internationella rymdmarknaden. Efter mötet ordnas ett gemensamt rymdrådsmöte för Europeiska rymdorganisationen (ESA) och Europeiska rymdorganisationen (ESA).Rymdstrategin siktar på den internationella marknadenMålet med den nationella rymdstrategin för Finland är att år 2025 vara världens mest attraktiva och lättrörliga miljö för rymdrelaterad affärsverksamhet.  Utvecklingen gagnar både de företag som sänder sina egna satelliter och de aktörer som utnyttjar satellitdata i sin affärsverksamhet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — För att följa upp korruption behövs ett övergripande tillvägagångssätt och en modell för datainsamling. Det är slutsatsen i slutrapporten för forskningsprojektet KORSI, som samordnades av Polisyrkeshögskolan. I projektet utreddes vilka metoder och indikatorer för korruption som lämpar sig för finländska förhållanden.Finland får vid uppföljningen av korruption gärna modigt ta modell av de länder där korruption är vanligare än hos oss. Forskarna föreslår att man i Finland i fortsättningen ska sammanställa en nationell korruptionsrapport som grundar sig på flera olika metoder och källor. Rapporten kan innehålla till exempel fritt tillgänglig statistik, information från enkäter, register och intervjuundersökningar, riskbedömningar från olika förvaltningsområden och sektorer samt uppgifter från företag och tredje sektorn. Rapporten ska samordnas av justitieministeriet.Flerdimensionell korruption försvårar mätningKorruptionen i Finland är ofta förknippad med olika strukturer och nätverk. Det gör den svårare att upptäcka och försvårar även mätningen av korruptionen som fenomen och dess särdrag. Inom KORSI-projektet gick man på djupet med de former av korruption som är svåra att mäta, såsom oetisk påverkan och oetiska beslutsprocesser.Inom projektet sammanställdes utifrån öppna källor ett brett urval av enkätsindikatorer som i framtiden kan användas för att bedöma i vilken omfattning korruption förekommer. Vissa frågor om korruption testades i medborgarenkäten Polisbarometern. Enligt den är sex procent av finländarna i åldern 15–79 år av helt samma åsikt när det gäller påståendet att ”korruption är ett betydande problem i Finland”. De mest problematiska delområdena av korruption ansågs vara bästa broder-nätverk, val- och partifinansiering, markanvändnings- och byggsektorn samt favorisering vid tillsättning av tjänster.I projektet gjordes en separat granskning av byggsektorn samt korruption inom idrott och matchfixning. Inom byggsektorn kan man effektivare spåra tecknen på korruption med hjälp av entreprenad- och upphandlingsuppgifter om upphandlingsdokumenten är så offentliga som möjligt. Det är även möjligt att ingripa i matchfixning. Till exempel kan uppgifter om idrottarnas anställningar och löner, spelbeteende och olika förseelser innehålla antydningar om korruption. Man kan ta lärdom av den ingående riskbedömningen i branschen inom andra sektorer av samhället.Projektet har genomförts av Polisyrkeshögskolan, Europeiska institutet för kriminalpolitik, emeritusprofessor Ari Salminen och Finlands centrum för etik inom idrotten FCEI rf. Publikationen ingick i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2019.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De lägenhetsspecifika mätare för kallt och varmt vatten som installeras i nya byggnader ska i fortsättningen vara fjärravläsbara. Miljöministeriet utfärdade i dag de ändringar som behövs i förordningen om byggnaders vatten- och avloppsinstallationer (1047/2017). Kravet gäller byggnader för vilka det ansöks om bygglov efter det att förordningen har trätt i kraft, det vill säga efter den 23 november 2020. I gamla byggnader gäller kravet de mätare som installeras i samband med ett stambyte.Faktureringen för vatten i flerbostadshus baserar sig i fortsättningen på den faktiska uppmätta förbrukningen.Genom ändringen av miljöministeriets förordning genomförs det krav på fjärravläsbarhet för konsumentspecifika vattenmätare som förutsätts i ändringen av EU:s energieffektivitetsdirektiv.
I byggnadsbestämmelserna infördes det redan 2011 i fråga om nya byggnader krav på installering av vattenmätare som mäter den lägenhetsspecifika vattenförbrukningen, och motsvarande krav i samband med stambyte infördes 2013. Däremot har det tidigare inte föreskrivits om användning av vattenmätare för mätning av förbrukningen och fakturering enligt förbrukning.Vid sitt sammanträde den 12 november 2020 föreslog regeringen de ändringar i energieffektivitetslagen, lagen om bostadsaktiebolag, lagen om hyra av bostadslägenhet, lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån, aravabegränsningslagen och lagen om bostadsrättsbostäder som EU:s energieffektivitetsdirektiv förutsätter. Republikens president stadfäste lagarna vid föredragningen den 13 november 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en färsk internationell utvärdering är Finlands miljöcentral (SYKE) ett progressivt och framstående forskningsinstitut som producerar högklassig forskning och som har betydande samhälleliga verkningar. Finlands miljöcentral skulle däremot kunna ta ett starkare ledarskap som främjare av hållbar utveckling både internationellt och nationellt.Miljöministeriet beställde utvärderingen av en internationell expertgrupp som fick i uppdrag att utreda kvaliteten, den samhälleliga genomslagskraften och ledarskapet i fråga om forskningen och experttjänsterna vid Finlands miljöcentral, hurudan roll Finlands miljöcentral har i nätverk samt dess framförhållning och innovativitet. Gruppen tillsattes i maj 2020 och leddes av Hanne Bach, direktör för centret för miljö och energi vid Århus universitet i Danmark.Gruppens arbete resulterade i flera rekommendationer om hur Finlands miljöcentral skulle kunna förbättra sin genomslagskraft. Finlands Miljöcentral kan stärka sin genomslagskraft genom att i större utsträckning betjäna också den privata sektorn, definiera sina prioriteringar tydligare, satsa kraftigare på nätverksledning och kommunicera mer målinriktat utifrån detta. Finlands miljöcentral borde också mer tydligt informera intressentgrupper om sina tjänster för att klarlägga sin samhälleliga roll. De ministerier som styr Finlands miljöcentral borde stärka sitt samarbete för att styrningen ska bli mer strategisk.”Utvärderingen stärkte min uppfattning om den förmåga Finlands miljöcentral har att producera viktig kunskap för samhällets och beslutsfattarnas behov. Samtidigt gav utvärderingen nyttiga förslag om hur Finlands miljöcentral kan utveckla sin roll som en allt effektivare aktör och verktyg som också vi, som ett av de ministerier som styr Finlands miljöcentral, kan använda för att utveckla vår egen verksamhet”, säger Juhani Damski, kanslichef vid miljöministeriet.”Rapporten ger oss goda råd om hur vi kan utveckla vår lösningsinriktade och samarbetsbaserade verksamhet och främja vårt innovativa och internationella hållbarhetsledarskap”, säger Eeva Primmer, ansvarig generaldirektör och forskningsdirektör vid Finlands miljöcentral.Utvärderingen genomfördes i juni-september 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministrarna med ansvar för samefrågor och sametingens ordförande från Finland, Sverige och Norge träffades i dag på distans. Alla deltagare ansåg det vara viktigt att fortsätta arbetet för att främja ikraftträdandet av nordiska samekonventionen.– Diskussionen visade att de tre nordiska länderna och deras sameting har många gemensamma mål, såsom att verka för ett gott samhällsklimat för att tillgodose samernas rättigheter, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.Vid sitt möte diskuterade ministrarna och sametingens ordförande också inrättandet av ett nordiskt samiskt kompetens- och resurscenter (Sámi Giellagáldu) och coronapandemins inverkan på den samiska befolkningen.Finland är ordförandeland för det nordiska samarbetet i sameärenden 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet ber om utlåtanden om et utkast till regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning och marktäktslagenDet föreslås att det i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning görs preciseringar i definitionerna, kontaktmyndigheterna och de behöriga myndigheterna, de myndigheter som ska höras om programmet för miljökonsekvensbedömning och miljökonsekvensbeskrivningen samt förfarandet för internationellt hörande i projekt som har gränsöverskridande miljökonsekvenser. I propositionen föreslås dessutom att det i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning och i bilagorna till den lagen görs tekniska ändringar så att de bättre motsvarar direktivet om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt.Genom ändringarna av marktäktslagen föreskrivs det om gränsöverskridande miljökonsekvensbedömning i fråga om de projekt som gäller täktverksamhet och på vilka lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning tillämpas. Det föreslås även att det i marktäktslagen tas in bestämmelser om personuppgiftsansvariga enligt förordningen om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG.Lagarna avses träda i kraft den 1 september 2021.Utlåtanden begärs lämnas in till miljöministeriet senast den 8 januari 2021 via tjänsten Utllåtande.fi eller via e-post till [email protected]Utlåtande.fi: Begäran om utlåtande om ett utkast till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning och marktäktslagen

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministeriets tjänst som statssekreterare såsom kanslichef söktes inom den utsatta tiden av 21 personer. Tjänsten tillsätts för en tid på fem år.Följande personer sökte tjänsten:Bror DahlstenAsko EerolaAki JormanainenLauri KajanojaKirsi KellokangasMika KuismanenPiotr LehtonenJuha MajanenPäivi NergElina PylkkänenKimmo RytkönenPekka SinkoKim SjöströmMarkus SovalaMikko SpolanderIlkka SuutariPekka TimonenHenri TuominenRoope UusitaloJuhana VartiainenJaakko VääräniemiStatssekreteraren såsom kanslichef leder, utvecklar och övervakar verksamheten vid ministeriet och inom dess förvaltningsområde. Statssekreteraren såsom kanslichef ska även samordna verksamheten vid ministeriet och inom dess förvaltningsområde med verksamheten vid övriga ministerier och deras förvaltningsområden.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Breda arbetsgrupper har på ett heltäckande sätt diskuterat förutsättningarna och kraven för stamvårdande jakt efter varg. Utifrån beredningsarbetet och EU-domstolens förhandsavgörande har jord- och skogsbruksministeriet kommit fram till att en viktig förutsättning för jakten är att vargstammen ligger på en gynnsam skyddsnivå. Arbetet fortsätter med att fastställa ett gränsvärde för en gynnsam skyddsnivå och att finslipa detaljerna i ett system för stamvårdande jakt.Jord- och skogsbruksministeriet håller tillsammans med intressegrupperna på att utarbeta ett system för att tillåta stamvårdande jakt efter varg.–Jakt är en viktig del av förvaltningen av andra stora rovdjur och den ingår också i förvaltningsplanen för vargstammen. En förutsättning för systemet är att vargstammens skyddsnivå är gynnsam. För att bedöma detta ska Finland fastställa ett gränsvärde för en gynnsam skyddsnivå, säger styrgruppens ordförande, kanslichef Jaana Husu-Kallio på jord- och skogsbruksministeriet.Ministeriet har gett Naturresursinstitutet i uppdrag att i forskningssamarbete på internationellt plan ta fram ett gränsvärde för en gynnsam skyddsnivå för vargstammen i Finland. I dagsläge bedöms vargstammens skyddsnivå enligt habitatdirektivet vart sjätte år. Efter att gränsvärdet har fastställts kan man i samband med den årliga bedömningen av stammens storlek kontrollera om skyddsnivån är gynnsam eller inte. Om gränsvärdet överskrids och villkoren uppfylls kan jakten inledas vintern 2021 – 2022.–När gränsvärdet överskrids, kan jakt tillåtas inom ramen för tillståndsvillkoren, dock så att stammen efter jakten fortfarande befinner sig på en gynnsam skyddsnivå, säger beredningsgruppens ordförande, vilt- och fiskerådet Vesa Ruusila på jord- och skogsbruksministeriet.Arbetsgrupperna har utrett hur den stamvårdande jakten har organiserats i Sverige som fastställt gränsvärdet för en gynnsam skyddsnivå utifrån vetenskaplig forskning. Enligt den senaste bedömningen av stammens storlek ligger vargstammen i Sverige över det fastställda gränsvärdet. Sveriges naturvårdsverk har i år tillåtit stamvårdande jakt på varg.Arbetsgruppernas arbete fortsätterNästa steg i planeringen av den stamvårdande jakten är att man definierar noggrannare systemets detaljer, såsom riktandet av jakten, samt övriga förutsättningar. I systemet beaktas habitatdirektivet, EU-domstolens förhandsavgörande och de övriga centrala bestämmelserna. På vintern 2020 – 2021 får vargar inte jagas på stamvårdsmässiga grunder. I dag får vargar elimineras med Finlands viltcentrals dispenser som centralen beviljar på grund av skador eller hotad säkerhet. För att förebygga skador på husdjur orsakade av vargar och andra stora rovdjur är det också möjligt att få till exempel stängselmaterial av Finlands viltcentral. Ytterligare upplysningar om dispenser och förebyggande av skador fås hos Finlands viltcentrals regionala kontor.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ellen Pautamo (Ergon Máreha Ánne Elle-Máret) från Tammerfors och Jonar Thomasson från Limingen i Norge belönas med det nordiska språkpriset Gollegiella 2020 för deras insatser för de samiska språken.Ellen Pautamo är lektor i samiska språket och kulturen och hon får Gollegiella-priset för sina meriter som lärare i nordsamiska. Språkexperten Jonar Thomasson tilldelas priset för sitt arbete till förmån för det sydsamiska språket.Justitieminister Anna-Maja Henriksson offentliggjorde pristagarna i Helsingfors i dag i samband med ett möte mellan de ministrar som ansvarar för samefrågor i Norge, Sverige och Finland och ordförandena för sametingen.– Ett varmt tack till båda pristagarna för era betydelsefulla insatser till förmån för de samiska språken. Jag hoppas att Pautamos och Thomassons arbete väcker vårt intresse för att lära oss mer om de samiska språken och den samiska kulturen och att värdesätta dem, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.Ellen Pautamo är en av de främsta utvecklarna av den samiska distansundervisningen. Hon arbetar som lektor i samiska språket och kulturen vid den virtuella skolan vid Sameområdets utbildningscentral. Pautamo är en kunnig, idérik och inspirerande lärare som också utbildar lärare.Jonar Thomasson är språkexpert och en uppskattad språkresurs som dokumenterar och för vidare det samiska språket och erfarenheter av samisk kultur och historia. Thomasson har bevarat och utvecklat det samiska språket genom att dokumentera sydsamiskan. I sin bok Mojhtsijstie har sammanställt berättelser, ord och talesätt på sydsamiska.Prissumman är 15 000 euro. I år är det två personer som belönas, så priset delas mellan Pautamo och Thomasson.

Källa: Valtioneuvosto.fi